DEBATT
I sitt nya förslag till elnätsreglering viker Energimarknadsinspektionen ner sig och vågar inte ta strid med elnätsbolagen, skriver Bengt Ekenstierna. Effekterna för svenska elanvändare blir förödande och obegripliga, menar han.

Energimarknadsinspektionen presenterade den 28 maj det sedan länge utlovade förslaget till ändrad elnätsreglering. Ett förslag som förväntades skulle ta greppet om elnätsregleringen och sätta stopp på tio år av ständigt oskäligt ökande elnätsavgifter. Energimarknadsinspektionen skriver i sitt pressmeddelande att förslaget bland annat kräver förändringar i lagstiftningen och förordningar för att kunna förverkligas.

När man läste sammanfattningen av de fem områdena som föreslås förändras blir man inledningsvis hoppfull, men dessa förhoppningar grusas när man läser vidare.

1. Värderingen av nätföretagens anläggningar ändras.
2. Avdrag för anslutningsavgifter.
3. Mer förutsägbar beräkning av tillåten avkastning.
4. Införa starkare incitament för kostnadseffektivitet.
5. Ersättning för löpande påverkbara kostnader ändras.

Redan i den inledande texten så skriver Energimarknadsinspektionen ” …för att göra det möjligt, krävs en reglering av elnätsföretagen som möjliggör nödvändiga investeringar, samtidigt som kundernas elnätsavgifter ligger på en rimlig nivå.”

Här börjar det att osa katt: Energimarknadsinspektionen kommer att gå elnätsbolagens ärenden. Elnätsbolagen har sedan de vann tvisten i högsta förvaltningsdomstolen för tio år sedan om deras tolkningsföreträde till vad en skälig intjäning är, hotat myndigheten och politiken att i den mån som man ändrar i lagstiftningen och regleringen, så kommer elnätsbolagen inte att investera i elnäten. Lagstiftningen är verkningslös då man i praktiken inte har möjlighet att sätta emot då elnätsbolagen har monopol och gömmer sig bakom detta.

För några år sedan använde sig ett av elnätbolag av denna taktik och avvisade möjligheten för Pågens Bagerier att öka deras effektuttag när de ville bygga ut sitt bageri. När dåvarande energiministern Ygeman backade på föreslagen om för elnätsbolagen ogynnsamma ändringar i ellagstiftningen, så kunde nätbolaget i fråga erbjuda ökat efterfrågat effektuttag. Men Pågens bagerier hade då tröttnat och bygger nu ett nytt bageri i Landskrona.

Värderingen av nätföretagens anläggningar – den s.k kapitalbasen
Det som är anmärkningsvärt är att Energimarknadsinspektionen i sin kommunikation gör uttalanden som medvetet vilseleder läsaren. Man uppfattar det först som att nu sätter myndigheten ner foten när det gäller kapitalberäkningsmodellen av elnäten. Det visar sig när man tränger längre in texten dryga tio sidor in i deras presentation att detta bara gäller för elnät som byggs efter 2027, medan alla befintliga elnät fortsatt ska värderas med det som benämns nuanskaffningsvärdet av dessa. Därmed så blev det inte ens en tumme kvar!

Det är logiskt att värderingen av elnäten (kapitalbasen), vilket är grunden i framräkningen av avkastningsmöjligheterna, som i all annan affärsdrivande verksamhet utgår ifrån vad anläggningarna kostat att bygga en gång i tiden och traditionella bokföringsmässiga avskrivningar.

Avdrag för anslutningsavgifter
Vidare säger förslaget att anslutningskostnader som betalas av anslutande kund, inte får ligga till grund för beräkning av elnätsföretagens avkastning, då den anslutande kunden redan har betalt dessa kostnader. Kan tyckas vara en självklarhet och har påpekats av tongivande nationalekonomer i ett decennium.

Det har med andra ord skett en manipulation där nätbolagen getts möjlighet att ta betalt för samma kostnadsmassa två gånger – både från den anslutande kunden och därefter från kundkollektivet inom ramen för intäktsramen.

Myndigheten är en vindflöjel
Återigen så visar elnätsbolagen sitt inflytande, för att inte säga makt över elnätsregleringen, genom att motsätta sig sådana självklarheter som att elnäten i regleringsmodellen ska värderas på ett sunt och inom företagsekonomin vedertaget sätt. Just kapitalbasen är det mest graverade övertrampet och den som skapar möjlighet till de höga elnätsavgifterna och övervinster till elnätsbolagen.

Jag kan påstå detta då jag via underhandskontakter vet att Energimarknadsinspektionen under sitt arbete delat det synsätt som undertecknad och andra elmarknadsanalytiker hävdat i många, många år.

På vår kritik på deras lagda förslag, har Energimarkandsinspektionen svarat oss med vändande post:  ”… har vi landat i slutsatsen att hanteringen som du förordar (dvs. där vi backar värderingen av befintliga anläggningar) inte tillgodoser EU-rättens krav på förutsägbarhet och stabilitet i regleringen.”

Ännu en gång så gömmer sig Energimarknadsinspektionen bakom märkliga regelverk signerade EU. Med stöd av dessa viker Energimarknadsinspektionen ner sig för man vågade inte ta en strid med elnätsbolagen likt man gjorde för tio år sedan och förlorade i högsta förvaltningsdomstolen

Om det nu mot förmodan är som Energimarknadsinspektionen säger, så är det väl så att EU i sin ambition att skapa en totalintegrerad marknad inom elområdet, tappat bort medlemsstaternas egna unika nationella förutsättningar för elförsörjning och marknader. Därmed har EU skapat teoretiska modeller och principer och sammanhängande direktiv och förordningar som passar vissa medlemsstater men lämpar sig sämre för andra.

Tyvärr har detta drabbat länder som Sverige och när de svenska politikerna och myndigheter sin vana trogen ”överimplementerar” direktiven och förordningarna i stället för att anpassa dem till svenska förhållanden, eller driver berättigade invändningar mot dem innan de utformas och antas. Effekterna för svenska elanvändare blir förödande och obegripliga. De blir då lätt för svenska politiker och myndigheter att hänvisa till EU-rätten när de inte vill åtgärda brister och fel i den gällande EU-rätten.

Jag skulle vilja se den juridiska konsekvensanalys som myndigheten förväntas ha gjort inför att de kapitulerar i en sådan här viktig fråga. Inför de beslut som regeringen förväntas göra på lagt förslag krävs att denna fråga utreds.

Risken är att tåget lämnat perrongen – fullastad med fortsatta övervinster till elnätsbolagen på elkonsumenternas bekostnad. Är det dags att förstatliga elnäten?