Avfallsförbränningsskatten tillsammans med de höga priserna på utsläppsrätter riskerar att leda till en ökad illegal handel med avfall. Det menar flera företrädare i energibranschen. Även Polismyndigheten ser med oro på denna utveckling. De höga kostnaderna riskerar dessutom att leda till nedläggning av avfallsförbränningsanläggningar.

Våren 2020 infördes avfallsförbränningsskatten. Målsättningen med skatten är att den ska leda till en ökad materialåtervinning och mindre mängder avfall som går till energiåtervinning. Regeringen menar även att den ska leda till lägre klimatutsläpp, främst genom minskad förbränning av plast. Av det avfall som skickas till energiåtervinning är omkring 15 procent plast i hushållsavfallet, medan andel plast i verksamhetsavfall bedöms vara omkring 20–35 procent. Sett till de fossila klimatpåverkande utsläppen står däremot plasten för 75–100 procent. Energibranschen har varit kritiska till skatten sedan den infördes, då de menar att för att göra nytta bör den ligga hos producenter och köpare av plast. Även Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten från i höstas visar att skatten är ineffektiv ur miljöstyrningssynpunkt.

Nu menar företrädare för energibranschen och avfallssektorn att skatten – tillsammans med de höga kostnaderna för utsläppsrätter – riskerar att leda till att avfallsförbränningsanläggningar läggs ner och att den illegala avfallshandeln kommer att öka.

Avfallsförbränningsskatten har ökat kraftigt sedan den infördes våren 2020. Då var skatten 75 kronor per ton avfall och från och i år är skatten 125 kronor per ton. Regeringen har dessutom förslagit att skatten ska höjas med BNP-indexering från och med 2023, utöver den årliga justering som ska ske enligt konsumentprisindex (KPI).

Även priset på utsläppsrätter har ökat rejält de senaste åren. När Sverige gick med i utsläppshandeln 2013 var kostnaden cirka 5 euro/ton utsläppta fossila koldioxidekvivalenter och idag ligger den på cirka 85 euro/ton utsläppta fossila koldioxidekvivalenter.

Under 2021 fyrdubblades priset på utsläppsrätter och låg ett tag på 97 euro. Att priset har ökat så mycket har flera orsaker. Det beror dels på att man skärpt utsläppstaket, dels på att ekonomin har varvat upp efter pandemin vilket lett till en ökad användning av energi och därmed en ökad efterfrågan på utsläppsrätter. Det finns även finansiella aktörer som spekulerar i utsläppsrätter.

Klas Svensson, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige.

– Vi är väldigt oroliga för den här kostnadsutvecklingen och ser att det finns stor risk att den kommer att leda till en ökad illegal handel med avfall. Detta är något som även polisen är oroade över och i en av sina underlagsrapporter pekar de dessutom på att avfallsbrottsligheten är grovt underskattad, säger Klas Svensson, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige.

”Dagens avfallshantering, med möjligheter att tjäna pengar på avfallet, har även dragit till sig aktörer inom den organiserade brottsligheten.”, skriver Polismyndigheten.

Det är just att kostnaden för den seriösa avfallshanteringen ökar som gör att polisen bedömer att avfallsbrottsligheten riskerar att öka. Det finns flera tickande bomber runt om i landet där oseriösa bolag har lagt upp lager av avfall och som de sedan inte har någon ambition att ta hand om. Det mest kända exemplet är NMT Think Pink vars avfallslager i Kassmyra i Botkyrka kommun brann i flera månader och där giftig rök spred sig flera mil.

Raziyeh Khodayari, ansvarig för miljö, hållbarhet, energitillförsel på Energiföretagen Sverige.

– Forskning visar att avfallshantering är en av de mest attraktiva verksamheterna för brottslingar. Mekanismen är ganska enkel. På en konkurrensutsatt marknad för avfallstjänster kommer producenter av avfall att söka det lägsta priset, vilket skapar möjlighet för brottslingar att underskrida seriösa och lagliga aktörer, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för miljö, hållbarhet, energitillförsel på Energiföretagen Sverige.

– Den illegala avfallsverksamheten kan erbjuda besparingar på 200–300 procent jämfört med om hanteringen sker lagligt. När det går att tjäna mycket pengar på att lämna avfallet till en oseriös aktör ökar risken att fler gör detta, säger Raziyeh Khodayari.

Ytterligare en risk med de höga kostnaderna är att kraftvärmeverk som behandlar avfall lägger ner. Detta samtidigt som Sverige står inför ett stort behov av el.

– Energiåtervinning är väldigt en viktig för behandling av avfall, då den tar bort gifter samtidigt som den producerar fjärrvärme och el, men vi ser en risk på sikt att de höga kostnaderna gör det allt svårare att investera i energiåtervinningskapacitet, säger Klas Svensson.

För Lidköping Energi har de höga avfallskostnaderna påverkat bolagets ekonomi och verksamhet på ett påtagligt sätt.

– Kostnaderna för skatter och utsläppsrätter har ökat med mer än 10 procent av vår omsättning jämfört med för 2–3 år sedan. Det är avfallskunden som ska betala detta, men tyvärr är det ojämlika spelregler mellan länder så vi får inte ta ut hela den kostnaden, säger Christian Olausson, tf. vd och produktionschef på det kommunalägda Lidköping Energi.

Christian Olausson, tf. vd och produktionschef på Lidköping Energi.

Endast förbränningsanläggningar i Sverige, Danmark och Litauen samt två anläggningar i Norge ingår i systemet för utsläppshandel, vilket snedvrider konkurrensen. I många fall har de ökade kostnaderna lett till att länder som tidigare exporterade avfall till Sverige numera lägger avfallet på deponi i hemlandet.

– De ökade kostnaderna påverkar hela företaget. Det har gått så långt att vi har bytt ut en del av avfallsbränslet till att köpa RT-flis. Det visade sig mer lönsamt för oss att till del köpa bränsle än att få betalt för avfall. Det visar ju att ekvationen med avfallsförbränning inte går ihop, säger Christian Olausson.

För omkring tre år sedan stod Lidköping Energi inför ett investeringsbeslut kring en ny panna och de valde då att köpa in en ny panna för miljöriktig behandling av avfall. De hade då med avfallsförbränningsskatten som ett möjligt hot, men såg det som osannolikt att den skulle införas eftersom ingen trodde att skatten skulle uppfylla sitt syfte. Inte ens utredaren.

– Vi invigde pannan i maj i år och använder nu RT-flis i bränslemixen, för att det är olönsamt med avfall. Om vi vetat vad vi vet idag hade vi sannolikt inte investerat i en panna för behandling av avfall. Branschen behöver långsiktighet, planbarhet och rättvisa spelregler mellan länder för att satsa på avfallsförbränningsanläggningar framöver, säger Christian Olausson.

Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige vill att skatten ska placeras högre upp i värdekedjan och nära problemet. Det skulle ge incitament att i högre utsträckning använda återvunnen plast i nya produkter, i stället för jungfrulig olja i plastprodukterna. Det skulle även leda till att produktion av plast från fossil olja minskar. Idag återvinns endast 8–10 procent av plasten i Sverige, medan andra material har betydligt större andel.

– Vi skulle gärna se en kvotplikt för dem som tillverkar produkter i plast, som innebär att de måste ha en viss andel återvunnen plast i sina produkter. Det skulle ökad incitamenten att återvinna plast och få bättre ekonomi i plaståtervinning, säger Klas Svensson.

***

Foto: Unsplash/Evan Demicoli