FN:s ambitiösa klimatavtal innebär att investeringarna i förnybar energi måste öka kraftigt. För Sveriges del är avtalet ett starkt skäl att införa ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 och att satsa på elexport.

Arton år efter det första klimatavtalet, har världens ledare nu sagt ja till ett nytt globalt och bindande klimatavtal. Ambitionen är att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader.

En förklaring till framgången är att förnybar energi blivit mycket mer konkurrenskraftigt, trots att de fossila energislagen fortfarande inte bär sina fulla miljökostnader. Även om avtalet saknar en konkret handlingsplan för hur det långsiktiga målet ska uppnås är det uppenbart att det kommer att krävas kraftfulla satsningar på förnybar energi.

Investeringarna i vindkraft i Sverige har under det senaste året minskat med cirka 40 procent. Det beror bland annat på låga globala priser på kol, brister i stödsystemet för förnybar elproduktion och på en osäkerhet för investerare om vad som väntar efter 2020. Det nya klimatavtalet är ett starkt incitament för svenska politiker att införa ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 och därmed ge investerarna den signal som krävs för att få fart på utbyggnaden av den förnybara elproduktionen.

Även om Sveriges elsystem är nästintill utsläppsfritt, är EU fortfarande till 75 procent beroende av fossil energi. Utifrån detta perspektiv ger export av klimatvänlig svensk el stor klimatnytta. De tolv senaste månaderna har vi nettoexporterat 22 terawattimmar (TWh) klimatvänlig el, i huvudsak till Finland, Polen och Tyskland – länder med betydligt smutsigare energimix än Sverige. Om denna export har ersatt produktion från kolkraftsanläggningar har utsläppen under perioden minskat med 20 miljoner ton koldioxid, eller lika mycket som utsläppen från åtta miljoner personbilar – nästan dubbelt så många som är i trafik i Sverige.

Elexport är inte bara bra för klimatet, utan även för samhällsekonomin i stort. Utav de fyra framtidsscenarier som teknikkonsultbolaget Sweco modellerat i en rapport, innebär en större förnybar tillväxt i Sverige tillsammans med en ökad fysisk marknadsintegration mellan Sverige och kontinenten den största samhällsekonomiska nyttan för Sverige.

För att åstadkomma högsta möjliga samhällsekonomiska effekt är det viktigt att hitta en balans mellan marknadsintegration och förnybar utbyggnad. Flertalet nya utlandsförbindelser från Sverige och Norge till kontinenten är planerade att driftsättas inom en tioårsperiod. Dessa tillsammans med kärnkraftsnedläggningen kommer sannolikt att kraftigt driva upp elpriset framåt åren 2020-2025, inte minst om EU får CO2-utsläppsmarknaden att fungera igen och i ännu högre utsträckning om utsläppstaket sänks till följd av det nya klimatavtalet.

Att enbart utöka marknadsintegrationen utan att samtidigt bygga ut den förnybara elproduktionen efter 2020 väntas höja de svenska elpriserna. Även om det gynnar kraftproducenterna, riskerar det att belasta elkonsumenterna och slå mot elintensiv industri, vilket inte är fördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt svenskt perspektiv. EU-kommissionen har visat att europeiska företag och konsumenter årligen sparar upp mot 660 miljarder kronor genom en bättre sammankopplad elmarknad och om den förnybara elproduktionen byggs ut där den är mest effektiv. Ur ett europeiskt samhällsekonomisk perspektiv är det därför viktigt att förnybar elproduktion byggs ut i Sverige och exporteras till länder med sämre förutsättningar.

Avtalet i Paris ger världens investerare en klar signal. Förnybar energi är framtiden, fossila bränslen hör till gårdagen. Sverige bör genom en ambitiös klimat- och energipolitik gå i spetsen för den gröna omställningen och införa ett ambitiöst mål för förnybar elproduktion till år 2030. Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft och annan förnybar energi än många andra länder i Europa. Genom ökad elexport kan vi minska utsläppen i våra grannländer samtidigt som det är samhällsekonomiskt lönsamt.

Charlotte Unger
Vd Svensk Vindenergi