I direktiven nämns inte uttryckligen uppdraget att se över energiskatterna. Huruvida dessa blir föremål för kommissionens arbete blir upp till de politiska ledamöterna att avgöra.
– Självklart måste vi kunna diskutera skatter, säger Lars Hjälmered (M).

Maria Eriksson på uppdrag av Svensk Energi

Energikommissionen har i uppgift att ge underlag för den långsiktiga energipolitiken, med särskilt tonvikt på den framtida försörjningen med el. Men i kommissionens direktiv nämns inte skatter, ett av de styrmedel som används för att påverka både investeringar och energianvändning.

Ska man tolka det som att kommissionen inte kommer att ägna sig åt skattefrågor?
– Jag tror inte att man kan utesluta någonting som skulle kunna komma in i en bred partipolitisk överenskommelse. Vi ska ju titta på styrmedel och regleringar och det kan mycket väl omfatta skatter. Ingen har sagt att det är den huvudfråga de vill börja med. Men självklart, ska man ha bred energipolitisk diskussion och överenskommelse så inkluderar det ju alla styrmedel. Det säger Bo Diczfalusy, chef för Energikommissionens kansli.

Styrmedel, som skatter, avgifter, förbud och stödsystem, ingår i kommissionens uppdrag, men exakt vad som kommer att diskuteras är upp till kommissionens medlemmar, svarar Gunilla Hjalmarson, pressekreterare för energiminister Ibrahim Baylan, på samma fråga.

Att skatter spelar en viktig roll som styrmedel märks inte minst av diskussionerna kring den höjda effektskatten och hur den påverkar kraftbolagens beslut att stänga ner reaktorer i förtid. Med hänvisning till detta har Folkpartiets ledamot i Energikommissionen Maria Weimer sagt att Folkpartiet kommer att föreslå i energikommissionen att effektskatten avskaffas helt.

Lars Hjälmered; en av två moderata ledamöter i kommissionen är också angelägen om att skattefrågorna ska behandlas.
– För min och moderaternas del är det glasklart, att självklart måste vi kunna diskuteraskattefrågor. Skatt är ju ett av de mest verkningsfulla styrmedel vi har. Och det har ju naturligtvis en våldsam påverkan på energimarknaderna i stort och olika vägval.

I de propositioner som ligger till grund för dagens energipolitik lyfts också skatternas betydelse fram, både som medel för att hålla nere energianvändningen och för att ställa om energisystemet.

Men energiskatterna fungerar inte bara som styrmedel utan har också en fiskal funktion, det vill säga att få in pengar till statskassan. Det gäller bland annat energiskatten på el, som betalas av elkonsumenter, och fastighetsskatten på vattenkraftverk, som höjdes 2011 från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Detta får bland annat konsekvenser för vilka investeringar som görs. ”Det är i stort sett omöjligt att investera i vattenkraft nu. Det beror naturligtvis på de låga priserna och höjda kostnaderna men också den på allmänna osäkerheten om vilka regler som ska gälla i framtiden , exempelvis vad som slutligen blir verklighet av förslagen i Vattenverksamhetsutredningen”, sade till exempel Holmens dåvarande vd Arne Wallin förra året.

Även detta är något som lagstiftaren tagit i beaktande när beskattningen utformats. I prop 2001/02:143 sägs bland annat: ”Energibeskattningen påverkar investeringskalkyler och driftstrategier och kan därmed få stor inverkan på energisystemet, såväl på kort som på lång sikt.”

Förutsättningar för investeringar är en central fråga för energikommissionen, men vilken roll skattefrågan kommer att spela i arbetet är ytterst upp till de politiker som ingår att avgöra, menar Bo Diczfalusy.
– Det är inte uteslutet att vi pratar om skatter, men det är inte heller säkert. Det finns ju mycket annat som är viktigt för energianvändningen och elmarknaden också, men som ändå inte står i direktiven. Det är lika viktigt att diskutera om vi ska ha certifikatsystem. Innan vi har en arbetsplan är det svårt att gissa hur stor vikt skatterna får i arbetet.