Energikommissionen har ett fått utmanande uppdrag, att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem för Sverige baserat på bred politisk enighet. Detta är en utmaning i sig.

Men Energikommissionens uppgift är mer komplex än så; det är inte bara svenska förhållanden som berörs, också EU:s energipolitik och ambitioner måste tas i beaktande, inte minst det senaste utspelet från EU att skapa en europeisk Energiunion.

Energiminister Ibrahim Baylan har tillsatt en parlamentariskt sammansatt Energikommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Av Kommittédirektiven framgår att särskild tonvikt ska läggas på den framtida försörjningen med el med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025-2030.

Någon vecka innan Energikommissionen tillsattes meddelade EU-kommissionen att man avser bilda en energiunion med tre huvudsakliga syften: trygg energiförsörjning, en omställning mot förnybar energi samt att säkerställa konkurrenskraftiga energipriser. Detta är sedan tidigare uttalade ambitioner, EU-kommissionen konkretiserar dock målsättningarna ytterligare och redovisar medel för att uppnå målen.

Strategin får effekter för Energikommissionens arbete, bland annat vad gäller att europeiska energilagar kommer att implementeras fullt ut och marknadsdesignen ses över, att stödsystem kring förnybart förväntas harmoniseras samt att en ökad marknadsintegration är att vänta. Det är viktigt att Energikommissionen väger in den påverkan som Energiunionen har på Sveriges handlingsutrymme vad gäller att utforma energipolitiken framöver, samt bidrar till att forma detta handlingsutrymme.

Energiunionen uttrycker att elmarknadsdesignen bör ses över och förbättras i vissa av EU:s medlemsländer samt skriver att framväxten av kapacitetsmarknader bör koordineras. För att integrera energimarknaden full ut, föreslår EU-kommissionen i sin strategi för en europeisk Energiunion att man kommer att fullt ut genomföra befintlig lagstiftning och införa nya marknadsregler. Avsikten är att underlätta samordning av nationell politik och stödprogram för förnybar energi i linje med utvecklingen av den inre marknaden.

Att EU öppnar upp för kapacitetsmarknader – även om Sverige självt inte kommer att skaffa kapacitetsmarknader – är något som potentiellt sett kan få betydande påverkan på Sverige, till exempel när det gäller elpris, -handel och lönsamhet av utlandsförbindelser.

Ett viktigt område som kommer att beröras av en framtida europeisk energiunion är de nationella stödsystemen till förnybar energi. Stödsystemen kommer fortsatt att ha betydelse men kommer att begränsas och ska vara anpassningsbara (”scalable”). I EU-domstolens prejudicerande avgörande i Ålands Vindkraft-målet i juli 2014 kom domstolen fram till att elcertifikatsystemet, det svensk-norska stödsystemet, visserligen innebar en konkurrensbegränsande åtgärd, men ansåg att konkurrensbegränsningen ”på unionsrättens nuvarande stadium” var motiverad. Domstolen indikerade samtidigt att nationella stödsystem till förnybar energi inte kommer att tillåtas på en fullt integrerad inre marknad.

EU-kommissionen anför också i sina riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi från i somras att bidrag till förnybar energi bör fasas ut genom en gradvis minskning. Marknadsinstrument såsom auktioner eller konkurrensutsatta anbudsförfaranden som är öppna för alla bör normalt säkerställa att bidragen minskas till ett minimum innan de fasas ut helt. Marknadsmekanismer såsom gröna certifikat bör också kunna utnyttjas av medlemsstaterna under en sådan övergångsperiod.

EU har höga marknadsintegrationsmål. Även om Sverige klarar EU:s marknadsintegrationsmål, påverkas vi av EU:s inriktning mot ökad marknadsintegration. En ökad marknadsintegration utjämnar priser mellan olika prisomoråden i Europa, samtidigt som försörjningstryggheten förstärks. Att ökad marknadsintegration för Norden innebär ökade priser är bra för befintlig elproduktion och investeringsklimatet för ny elproduktion, men bör beaktas med hänsyn tagen till konkurrenskraften för elintensiv industri och andra aktörer.

Energikommissionen kan således inte göra sin bedömning för Sverige separat utan måste betrakta ”Sverige AB” utifrån befintliga och kommande fysiska sammankopplingar.

Energikommissionen måste genomföra sitt arbete och sina förslag i samförstånd med EU:s regelsystem och klimatmål för 2030, och EU-kommissionens strategi för en framtida Energiunion. Detta kan ses som en begränsning för Energikommissionen, men kan också innebära en möjlighet att påverka EU:s arbete. Energikommissionen har i sitt arbete med den framtida svenska elförsörjningen att beakta det integrationsprojekt som EU-kommissionen driver, både genom befintlig lagstiftning och genom nya marknadsregler, och anpassa sina förslag till de ramar som sätts av EU. Detta kräver en oberoende sakkunnig analys av ekonomiska, marknadsmässiga, tekniska och juridiska aspekter av EU:s strategier och regler. En sådan analys bör göras dels från ett samhällsperspektiv totalt sett, och dels från de olika marknadsaktörernas perspektiv.

Energikommissionen skulle, om man tar fram ett objektivt och välgrundat faktaunderlag, inte bara skapa långsiktiga förutsättningar för Sverige, utan också kunna främja och påverka EU-kommissionens arbete med en Energiunion.

EU-Kommissionens vision om en Energiunion kan i dagsläget verka abstrakt, men av erfarenhet vet vi att om man vill påverka arbetet inom EU bör det göras innan konkreta förslag presenterats. När färdiga förslag till EU-regleringar presenteras är det för sent att påverka. Energikommissionens arbete ligger väl i tiden och kunde samordnas med EU:s arbete med en Energiunion. Samtidigt är redan det svenska och nordiska energisystemets utmaning inför framtiden i sig mycket komplex.

Vi föreslår att Energikommissionen i analysfasen tar hjälp av en brett sammansatt objektiv sakkunnig panel som kan ge faktaunderlag för väl underbyggda förslag både för Sveriges och för EU:s energipolitik.
Kristina Forsbacka, Senior European Counsel, Bird&Bird
Frank Krönert, Senior Consultant, Sweco
Erica Edfeldt, Consultant, Sweco