Generaldirektörerna för Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten:”Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser”.

I morgon presenterar vi en gemensam strategi för svensk vattenkraft. Genom att följa strategin kan Sverige nå miljömål inom både förnybar energi, klimat och biologisk mångfald. Samtidigt.

Vattenkraften står för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är dessutom den elproduktion som huvudsakligen ser till att vårt elsystem hålls i balans. Vattenkraften är en förnybar resurs och den är central i arbetet att värna klimatet.

En stor del av de vattenkraftverk som idag finns i Sverige har tillstånd med villkor som utfärdats innan modern miljölagstiftning infördes. Både Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten anser att det är självklart att elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav. Vattenkraften behöver därför anpassas så att vi både når målen i EUs arbete med förnybar energi och med genomförandet av EUs vattendirektiv.

Vår strategi pekar ut inriktningen på de insatser som krävs för att nå målen, var de behöver sättas in och till vilken kostnad. Vi sätter fokus på insatser med hög miljönytta och med liten påverkan på energisystemet.

Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser. Priset för hela branschen: Årligen en halv miljard kronor och sammantaget en minskad elproduktion på 1,5 terrawattimmar (TWh), det vill säga 2,3 procent av den nuvarande vattenkraftsproduktionen. Detta är ett mycket rimligt pris, tycker vi. Vi gör också bedömningen att det går att kompensera för den förlusten genom effektivitetsinsatser och produktionsökning i utvalda älvar utan att förlora väsentliga miljövärden.

Strategin pekar på tre huvudgrupper av vattensystem där insatser gör olika stor miljönytta i relation till en effektiv energiproduktion:

I de största produktionsälvarna, till exempel Luleälven, Indalsälven, Ångermanälven och Skellefteälven, föreslår vår strategi att åtgärder som påverkar produktion begränsas kraftigt. I dessa älvar skulle det krävas omfattande åtgärder för att förbättra miljön. Åtgärderna skulle samtidigt leda till stora störningar på energisystemet. Vi menar att det skulle leda till dålig hushållning. EUs vattendirektiv ger också möjlighet till vissa avsteg från att nå god ekologisk status i så kallade ”kraftigt modifierade vatten”. Här bli det istället aktuellt att sträva mot det lägre målet ”god ekologisk potential” och genomföra vissa miljöåtgärder. I flera fall kommer det även vara aktuellt att avstå från miljöåtgärder genom att använda ett så kallat ”mindre strängt krav” från god ekologisk potential. Detta gäller speciellt vattenkraftverk med höga dammar och långa vattendragssträckor som idag är helt torrlagda. I framtiden kan det vara aktuellt att reglera mer i dessa älvars huvudfåror. Det ska samtidigt betonas att dessa älvar har höga naturvärden i biflöden som är viktiga att bevara.

I den andra huvudgruppen ingår till exempel Dalälven och Ljungan. Det är älvar där det finns mycket naturvärden och skyddade vattenmiljöer även i huvudvattendraget. I dessa älvar behövs åtgärder som gör att vattenlevande djur kan röra sig upp- och nedströms, för att kunna bibehålla naturvärdena långsiktigt. En uppskattning är att 60 stora kraftverk behöver åtgärdas med till exempel omlöp, fiskvägar, fisktrappor och minimitappning. Även här kommer klassningen ”kraftigt modifierade vatten” att användas, men till skillnad mot första huvudgruppen kommer god ekologisk potential i huvudsak att uppnås. Förslaget är att man gör en strategi för varje enskild älv där man bedömer var åtgärderna ger mest miljönytta till minst inverkan på vattenkraftsproduktionen. I dessa vattensystem kommer också delar av vattendraget förklaras som ”kraftigt modifierat vatten” medan andra delar till och med kan uppnå god ekologisk status.

Den tredje huvudgruppen är avrinningsområden, som har begränsat värde för energisystemet. I dessa vattensystem, som främst ligger i södra Sverige, finns ett större antal medelstora och små vattenkraftverk, Här har vattenkraften en begränsad betydelse för energisystemet. Här kan effektiva insatser i form av restaureringar, utrivningar och byggande av fiskvägar ge höga miljövärden till begränsad påverkan på energisystemet. Ofta hyser dessa avrinningsområden också rikligt med kulturvärden. Med bra genomtänkta åtgärder och olika former av skydd i samverkan kan vi utveckla och bevara både natur- och kulturvärlden. Det ska betonas att många småskaliga vattenkraftverk med relativt få åtgärder kan uppnå god ekologisk status eftersom man inte reglerar vattnet i samma omfattning som i de storskaliga vattenkraftverken.

Vårt material är omfattande men inte heltäckande. Det finns alltid ”hittills okända ” parameterar att ta hänsyn till och det finns vissa svagheter i underlaget. Det kan också finnas behov av justeringar inom elcertifikatsystemet.

De bedömningar vi gjort behöver också förfinas. Detta skulle kunna bli ett uppdrag för länsstyrelserna att gå vidare med. På så sätt får vi ytterligare kunskap om lokala behov och möjligheter. Ett förfinat underlag kommer vattenmyndigheterna kunna använda för att göra bedömningar i de åtgärdsprogram som EU:s vattendirektiv kräver.

Men för första gången på många år har vi nu en kartläggning som ger ett helhetsperspektiv och med en ansats på avrinningsområden istället för enskilda älvar eller kraftverk. Vi kan nu väga samman Sveriges behov av vattenkraftproduktion med vår skyldighet att bevara den biologiska mångfalden. Vår förhoppning är att vår strategi även kan komma till nytta för beslutsfattare i flera delar av samhället. Den kan vara en del av kunskapsunderlaget vid bedömning av framtida investeringar och politiska beslut.

Det som krävs för att strategin ska ge bästa effekt är en sammanhållen ledning och styrning av vattensverige, ett nationellt sammanhållet ansvar. God miljö kan gå hand i hand med vattenkraft.

Erik Brandsma, gd för Energimyndigheten
Björn Risinger, gd för Havs- och vattenmyndigheten