Mats Gustavsson, vd för Industrikraft, energiansvarig för Boliden och sittande i SKGS styrgrupp är mycket skeptisk till EU:s mål med en gemensam elmarknad. Han tror inte att den löser några problem – snarare flyttas bara problemen runt.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Mats Gustavsson om effekterna av en gemensam europeisk elmarknad: 

– För vår del här i Norden är inte en gemensam marknad bra. Vi kommer att bli beroende av europeisk kraft ännu mer. Vi är redan i dag beroende, som till exempel förra vintern när det var lite vatten och kärnkraften inte gick för fullt så blev det mycket import. Sedan är det ur prissynpunkt inte särskilt positivt. Det tyska priset kommer att slå hårt mot oss. Och jag tror inte att prisutvecklingen gagnar utvecklingen av förnybar energi. Det kommer att bli så att vi importerar tysk el där det fossila inslaget är dominant och kommer så att vara under överskådlig framtid.

Om varför den tänkta kapacitetsökningen inom förnybar energi inte är rimlig:
– Det sägs att den gemensamma europeiska elmarknaden ska stimulera byggandet av ny kapacitet som sedan kan exporteras. Men det som då ska byggas är kraftanläggningar som producerar förnybar el och att bygga en sådan kapacitet endast på förnybart är inte rimligt. Som det ser ut i dag är all produktion av förnybar energi mer eller mindre alltid subventionerad, oftast mer. Se till exempel i Storbritannien där hade inte all satsning på Offshore vindkraft kommit till utan kraftfulla subventioner. Det känns fel att bygga upp ett produktionssystem som är subventionerat från dag ett. Som politiker kan jag förstå att man har det här perspektivet. Vi kommer att få energipriser på 60 till 70 Euro per megawatt-timme och då klarar sig systemet utan subventioner, men de stora förbrukarna inom energiintensiv produktion har inte en chans att överleva.

Om varför historien är så viktig att ta hänsyn till:
– Vi har en historia här i Sverige av att man kan köpa energi till en viss kostnad och då kan man till exempel bedriva mekanisk massaproduktion som kräver mycket energi. För att etablera den här verksamheten är energin en avgörande faktor. Men just nu glömmer man bort historien. Sverige gjorde sig av med sitt oljeberoende för att värma upp våra hus genom att etablera kärnkraft. I dag är vår uppvärmning inte oljeberoende utan vi värmer upp våra fastigheter på andra sätt. Men bara för att andra stater inte har tagit det här steget så ska vi straffas för det och kommer att bli tvingade att köpa fossil energi till höga priser.

Om det överhuvudtaget är möjligt att få en gemensam elmarknad som fungerar:
– Kanske ska de här planerna ha en annan tidshorisont. Men exakt hur många år det tar är knivigt att sia om, det är en oerhört komplex fråga. Många andra länder tycker att Sverige har den optimala energimixen i grunden som vi nu bygger ut med förnybart. På något sätt kan man se detta som en norm för energiutvecklingen. Men vad händer då i Tyskland? Jo, man beslutar sig för att stänga av sin kärnkraft och göra sig ännu mer fossilberoende och då finns det bara två vägar för Tyskland: antingen eldar man på med ännu mer fossilt eller så importerar man kärnkraft från Frankrike. På det sättet flyttar man runt problemen och med den här typen av politiska beslut som i Tyskland, hur ska man då kunna arbeta långsiktigt som konsument?

Om varför energipolitiken måste förändras:
– Poltiken inom energiområdet måste bli mer långsiktig. Det är det politiska systemet som sätter priset och ger förutsättningarna, men de betalar inte kostnaderna utan det är konsumenterna som gör. Det här gäller både på nations- och EU-nivå. Det är för den som är verksam inom energiintensiv industri omöjligt att kunna jobba långsiktigt. Energimarknaden är så väldigt mycket politik på alla nivåer och det är snabba kortsiktiga beslut.

Om vad det realistiska alternativet till en gemensam europeisk elmarknad är:
– Att vi i Norden bygger tillräckligt mycket baskraft så att vi kan försörja oss, varför till exempel inte bygga ut våra älvar? Vi kan inte vara så naiva och tro att vindkraften kan lösa det här.
———

Läs tidigare delar i intervjuserien:
Del 1: Daniel Johansson, statssekreterare näringsdepartementet: ”Utmaningarna är enorma”

Del 2: Lise Nordin (MP), energipolitisk talesperson: ”Väldigt positivt med större energisystem”