Regeringen behöver ta ett helhetsgrepp om fjärrvärme- och kraftvärme och minska kostnadstrycket, men också ersätta dess systemnyttor fullt ut. Det anser Energiföretagen, som nu kommit med kompletterande förslag till fjärrvärme- och kraftvärmestrategin. Utan fjärrvärme och kraftvärme skulle effektbalansen försämras med upp till 10 GW.

Det var i december förra året som Energimyndigheten överlämnade fjärrvärme- och kraftvärmestrategin till regeringen. Strategin innehåller 17 förslag på hur fjärrvärme- och kraftvärmesektorns roll kan stärkas i ett framtida hållbart energisystem. I strategin konstateras att fjärrvärme och kraftvärme idag står för ett centralt bidrag i energisystemet vad gäller värme, el och effekt. Om fjärrvärme och kraftvärme skulle fasas ut skulle systemkostnaderna bli höga. Energimyndigheten anser därför att viktigt att undanröja hinder och att kraft- och fjärrvärmen får betalt för den nytta som de tillför. Enligt strategirapporten kan uteblivna investeringar i kraftvärme leda till ökade systemkostnader på 100–150 miljarder kronor om dessa skulle ersättas av värmepumpar, vilket skulle leda till en ökad efterfrågan på el.

Bild: Värtaverket i Stockholm använder mest restprodukter från skogs- och sågverksindustrin, t.ex. flis, grenar och toppar, som bränsle.

– Utan fjärrvärme och kraftvärme skulle dessutom effektbalansen försämras med upp till 10 GW. Kopplat till elektrifieringen och för att avlasta elsystemet är det därför viktigt att villkoren för fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion är så bra att de kan vara kvar. Med det läge vi har nu med höga biobränslepriser och ett kraftigt ökat kostnadstryck i branschen så behövs hjälp från politiken att skapa hållbara villkor för fjärrvärme och kraftvärme, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.

– Fjärrvärme och kraftvärme har tagits för given då de är etablerade tekniker, men nu är vi i ett skede där de behöver få förbättrade villkor för att kunna vara långsiktigt bärkraftiga och inte få för höga kostnader. Energimyndighetens förslag är överlag bra och behöver genomföras, men också kompletteras, säger Erik Thornström.

Han pekar på att de viktigaste åtgärderna nu är att minska kostnadstrycket för fjärrvärme och kraftvärme, så att de får en rimlig beskattning, rätt omställningsförutsättningar och att nya EU-regelverk införs på ett genomtänkt sätt.

– Nu riskerar styrmedel att staplas på varandra och bli dyrt för energibolagen, säger han vidare.

Sedan rapporten kom har regeringen sagt att de bereder strategin vidare och det finns också delfrågor som hanteras i olika beslutsprocesser. Det gäller inte minst implementering av EU-lagstiftning, som bland annat direktiven om energieffektivisering och byggnaders energiprestanda. Regeringen har presenterat en energipolitisk inriktningsproposition, som kom i mars. Där lyftes vikten av att ta ett samlat grepp och att tydliggöra fjärr- och kraftvärmens roll för klimat- och energiomställningen och att värdera dess bidrag till elsystemet korrekt. Energiföretagen tycker att förslagen som presenteras i strategin är bra, men ser behov av ytterligare åtgärder. I sitt kompletterande förslag till fjärrvärme- och kraftvärmestrategin lyfter de fram följande fyra förslag:

1. Ta ett helhetsperspektiv och låt fjärrvärmens och kraftvärmens systemnyttor ersätts fullt ut. Här pekar de bland annat på att energibolagen ska ersättas för uppbyggnaden av beredskapsförmåga och ö-driftsförmåga vid en värmeberedskap, men också för de nyttor som de skapar. Energiföretagen vill också se ökade forsknings- och utvecklingssatsningar som kan stödja fjärrvärmen och kraftvärmens långsiktiga omställningsarbete. Detta i första hand inom ramen för den kommande energiforskningspropositionen som väntas komma i höst.

2. Bredda Klimatklivet så att det även omfattar stöd till investeringar som bidrar till en ökad energi- och resurseffektivitet. Det skulle exempelvis kunna omfatta stöd till transmissionsledningar för spillvärmeanslutningar och termiska lager, vilka idag inte är tillåtna i Klimatklivet. Mer spillvärmeanvändning och fler termiska lager skulle bidra till att Sverige klarar det årliga energisparbeting som krävs enligt energieffektiviseringsdirektivet. Dessa satsningar skulle också leda till en dämpad prisutveckling på fjärrvärme och minska behovet av biobränsle.

 3. Se över energi- och koldioxidbeskattning så att fjärrvärmen får rätt omställningsförutsättningar till lägre kostnader. Här lyfter Energiföretagen fram sex konkreta exempel, bland annat att ta bort biooljeskatten som utlovats i Tidöavtalet liksom att återinföra befrielse från energi- och koldioxidbeskattning för biogas för uppvärmning och att se över beskattningen när det nya ETS2-utsläppshandelssystemet införs 2027. I den pågående förhandlingen av EU:s energiskattedirektiv som ser ut att närma sig ett slutskede är det också viktigt att inte fasta biobränslen, verksamhetsavfall och fler biooljor börjar beskattas.

4. Beakta fjärrvärmens och kraftvärmens systemnyttor vid genomförande av Fit-for-55-paketet. Här tycker Energiföretagen att det är viktigt när regeringen och Boverket nu sätter nya definitioner av energikrav i byggregler och energirenoveringskrav att man beaktar de systemnyttor och den energibesparingsmöjligheter som finns i tillförseln av fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Energiföretagen vill också att det blir teknikneutrala villkor i de nya energi- och klimatdeklarationerna, vilket idag är ett problem i de högsta energiklasserna. Regeringen har också aviserat ett nytt energieffektiviseringsmål och där vill Energiföretagen att man beaktar de energibesparingar som uppnås i energiomvandlingen och distributionen av effektiv fjärrvärme och fjärrkyla.

När strategin presenterades i slutet av förra året ansåg Energiföretagen att det var bråttom med att flera förslagen genomförs. Sedan dess har den ekonomiska situationen för fjärrvärme och kraftvärme blivit ännu svårare för många energibolag.

– Vi har ett tufft läge nu där flera medlemsföretag visar röda siffor. Det beror framför allt på höga biobränslepriser som pressar bolagen. Det gör att det är bråttom att dessa bolag får betalt för den systemnytta som fjärrvärme och kraftvärme bidrar med. Men också att kostnader lyfts bort och att nya krav på energieffektivisering sätts ur ett energisystemperspektiv.

– Att bolagen ska få betalt för sina systemnyttor är också något som regeringen lyfte upp i samband med att de presenterade energipolitisk inriktningsproposition. Det är så klart bra, men nu behöver det bli verkstad och att regeringen tar ett samlat grepp om fjärrvärme- och kraftvärmens villkor. Vi kommer att ha en dialog med Regeringskansliet den närmaste tiden och då hoppas vi få gehör för de delar vi lyfter fram här, avslutar Erik Thornström.