Elsystemets klassiska säkerhetsprincip N-1-kriteriet ska fasas ut ur Europas transmissionsnät men fortfarande saknas färdiga alternativ. Jakob Björns på Svenska kraftnät har utvecklat en ny sannolikhetsbaserad metod för leveranssäkerhet med det svenska kraftnätet som modell.
– Vi har tittat på vad som måste till för att kunna använda sannolikhetsbaserad metodik på delar av det svenska stamnätet och vilken typ av systemdata som behövs, säger Jakob Björns, teknisk ingenjör på Svenska kraftnät. Den typen analysmetoder kräver avancerad matematisk modellering där förmågan att välja rätt systeminformation, eller konsten att välja bort onödiga data, är en utmaning man inte ska underskatta, menar han.
Det var som KTH-student Jakob Björns tog upp tråden från tidigare forskning kring sannolikhetsbaserad analys för kraftsystem, också kallad probabilistisk metodik. I sin masteruppsats Transmissionsnätsutveckling med betraktande av probabilistisk riskbedömning (pdf) föreslår Björns en okonventionell metod för att beräkna och bedöma transmissionsnätets tillförlitlighet som ett alternativ till N-1-kriteriet.
Byggde fiktiv nätplanering
Tillsammans med sin handledare på Svenska kraftnät, kraftsystemanalytiker Ebrahim Shayesteh, har Jakob Björns kunnat använda det svenska stamnätet som testplats för sina experiment. Med sin metod vill han bland annat skapa ett system som underlättar hanteringen av systemdata och all information man på digitala vägar kan hämta in.
Till själva modelleringen har projektet använt den klassiska PSS/E-simulatorn där man har byggt upp en modell av det svenska kraftnätet. Där har man lagt in många nya parametrar, bland annat i form av flera teoretiska men verklighetstrogna driftfall med varierande grader av nyckeltal och sannolika fel. I praktiken upprättades en påhittat avdelning för nätplanering som har fått hantera olika tillstånd i nätet.
Beräknar framtidens elavbrott
Syftet har varit att bidra till uppbyggandet av de verktyg som efterhand ska överta efter N-1-kriteriet. N-1 (N minus 1) är en grundläggande princip för dagens elsystem där det är praktiskt möjligt. Logiken är att ju starkare varje del är desto säkrare blir elleveranserna, och särskilt transmissionsnät har strikta regler kring detta.
Enligt N-1-kriteriet ska kraftsystemet till alla tider vara dimensionerat att klara ett oplanerat bortfall av en slumpmässig huvudkomponent, inklusive under topplasttimmen, utan att det påverkar kvalitet eller driftsäkerhet. Nackdelen är att det kräver stora resurser i alla led, från ledningar till reservproduktion.
N-1-kriteriets deterministiska norm tar ingen hänsyn till varken vädret, intermittent produktion, kraftledningars olika nyttovärden eller skilda konsekvenser av fel. Allt dras över samma kam med stora samhällsekonomiska kostnader som följd, påpekar Jakob Björns. Med all vindkraft i systemet har det rent av blivit ”svårt att veta vad som är det värsta tänkbara driftfallet”, skriver Svenska kraftnät i sin i sin nätutvecklingsplan.
Kompatibel med EU:s projekt
Där ligger ett av det moderna kraftsystemets kärnproblem, inte bara i Sverige, menar Jakob Björns. Genom att istället beräkna sannolikheten för framtida elavbrott och väderrelaterade händelser kan kraftnäten komma åt överdimensioneringen och resursslöseriet.
Därmed har han tagit sig rakt in i mitten av den europeiska kraftsystemutvecklingen. Björns metod är kompatibel med TSO-organisationen ENTSO-E:s uppdrag att senast 2027 presentera verktyg för implementering av probabilistiska kriterier i kraftnäten, en pågående process som Second Opinion tidigare skrivit om. Examinator har varit professor Lennart Söder, KTH.
Simulerar hela Norden
Sannolikhetsbaserade analyser bygger på metoder för avancerad matematik och statistik som redan används inom en rad områden, även hos Svenska kraftnät. Inom planering och prognoser är beräkning av sannolika händelser sedan länge ett smidigt redskap.
”Effektbrist med den probabilistiska metoden har simulerats för tre nivåer av ökande flexibilitet i elanvändningen,” berättar Svenska kraftnät i Systemutvecklingsplan 2022–2031 (pdf), men det gäller inte bara det svenska nätet. ”Den probabilistiska metoden simulerar hela det nordeuropeiska kraftsystemet med import och export mellan elområden.” I det sammanhanget kan ”avbrott i produktionsanläggningar och för överföringsförbindelser slumpas fram för varje simulerad timme enligt antagna avbrottstal som ska spegla den verkliga tillgängligheten”.
Ser fram mot metodbyte i driften
– Det är framförallt i driftanalyser och kortsiktiga marknadsanalyser som KMA att kraftnät framöver behöver ta mer hänsyn till probabilistiska mått, säger Jakob Björns.
I Nätutvecklingsplan 2024–2033 (pdf) ser Svenska kraftnät fram mot ”en mer probabilistisk syn när det gäller planering, drift och säkerhetsbedömning av transmissionsnätet”. Det kommer att ge kraftsystemet ”fler resultat att basera sina tillförlitlighetsbedömningar på” som i sin tur kan fungera som ”kompletterande underlag vid beslut om framtida åtgärder i kraftsystemet”.
Bättre grundlag för investeringar
Fördelen med sannolikhetsbaserad analys som alternativ till N-1 är enligt Svenska kraftnät att ”den probabilistiska metoden betraktar hela året och dess samtliga timmar, vilket den statiska metoden inte gör”. Det ger ”en mer fullständig bild av resurstillräckligheten,” skrev man i förbindelse med upprättandet av den nya effektreserven som lär komma under 2025 (pdf). För att upphandla en kapacitetsmekanism kräver EU-förordningen dessutom ”att en probabilistisk metod används för att beräkna resurstillräckligheten (risken för effektbrist)”.
Närmare driften kan sannolikhetsbaserade analyser också bli bättre verktyg för investeringar än vad N-1-kriteriet idag är, påpekar Jakob Björns. I sin modell lät han fyra investeringsalternativ korsas med inte mindre än 14 olika drifttillstånd, som exempelvis nätförstärkningar och förändringar i belastning och produktion.
Kräver mycket systemdata
Jakob Björns arbete har med detta skapat ny kunskap om det svenska kraftnätet men också mer principiella analysfunktioner som kan användas i andra transmissionsnät. Den med alla sannolika (eller osannolika) scenariers medföljande osäkerhet tar de riskteoretiska algoritmerna sig av. En utmaning är att probabilistiska metoder kräver stora mängder indata som genererar väldigt komplexa processer.
– Sannolikhetsbaserade beräkningar kräver mycket systemdata, väldigt mycket. Den ständiga frågan är vilken typ av data man behöver, vilka parametrar man ska ta med eller inte ta med. Det blir lika viktigt att kunna avgränsa informationen, säger Jakob Björns.
* * *
6 Kommentarer
6 Kommentarer
Robert Nyiredy
9 september, 2024: 12:03 e m#1: Probabilistisk riskanalys (PRA) är avgörande för att förutsäga risker i kraftnätet på systemnivå. Genom att integrera PRA i den operativa verksamheten, analysera hur underhåll påverkar riskerna, och använda samma modell för reinvesteringar, kan man uppnå betydande kostnadsbesparingar.
#2: Många har försökt tillämpa Monte Carlo-metoder för detta ändamål, men dessa är inte lämpliga för ett komplext högspänningsnät med en ”meshad” struktur. I ett radiellt kraftnät kan det vara genomförbart. Det är därför viktigt att man inte ”uppfinner hjulet på nytt” utan istället upphandlar färdiga lösningar, så att vi undviker en situation där vi enbart ”observerar”, forskar och undersöker utan konkret framsteg.
SvaraKlas Roudén
6 september, 2024: 2:42 e mUpprepar mitt Äntligen! i kommentaren i förra artikeln nyligen i samma ämne.
SvaraAlltså bra att utnyttja nätet bättre, om inte driftsäkerheten försämras, men artikeln antyder väl att denna ibland anses bli onödigt hög med det helt deterministiska N-1 kriteriet.
30 oktober inför Svk den flödesbaserade kapacitetsberäkningen, vilken jag också stödjer som princip med samma argument o förbehåll som ovan.
Det blir något alldeles extra när de två metoderna skall användas i kombination, för det är väl målsättningen?
Men jag tycker att slutprodukten, vilken den nu blir, i första hand skall komma svenska elkonsumenter till del, och inte som nu nordiska producenter genom EU:s 70 %-regel för handelskapacitet i snitten, och därmed elexporten, vilket driver upp landets genomsnittliga spotpriser.
Lars-Göran Johansson@Klas Roudén
6 september, 2024: 8:38 e mJag håller helt med dig om att mer nyanserade felberäkningsmetoder än N-1 metoden och bättre utnyttjande av elnäten, som den flödesbaserade metoden skall leda till, är positivt.
Men din slutkläm om att nordiska elproducenter tjänar extra pengar på flödesbaserat system, som jag tolkar dig, är jag lite frågande till.
Elproducenterna, nordiska eller svenska, får ju timpriset i det elområde där produktionen sker.
Får köparen i ett annat elområde betala ett högre timpris så är det Svk, eller motsvarande TSO, som lägger beslag på prisdifferensen. Inte producenten.
Det gäller även mellan våra interna svenska elområden. Som både kan och bör avskaffas!
SvaraKlas Roudén@Lars-Göran Johansson
9 september, 2024: 6:06 f mDet är väl som du säger om TSO:erna. Men exportens genomsnittliga ökning av landets spotpriser är väl ett faktum, vilket var mitt huvudbudskap.
SvaraOch får vi ett slut på elområdena, som hittills inte alls lett till någon ny basproduktion, vilket vi är i skriande behov av i södra Sverige, så blir det väl därmed också slut på 70 %-regeln, som är skadlig för svenska elkonsumenter.
Lars-Göran Johansson@Klas Roudén
9 september, 2024: 1:55 e m70 % regeln är ett EU-regelverk från, tror jag, 2019. Bara den i sig borde göra våra 4 svenska elområden onödiga.
Hade en sådan regel funnits 2006 när Dansk Energi klagade på att de inte fick köpa tillräckligt med svensk el så hade det löst sig per automatik. Och våra svenska elområden hade antagligen aldrig ens kommit på tapeten.
Men nu finns den och den kan ju faktiskt också få en ganska stor positiv betydelse den dag Sverige eventuellt får effektbrist. Då ger den våra elhandlare rätt att lägga köpbud hos våra grannländer på drygt 7000 MW. Högst bud vinner!
Ser man på SE4 ensamt, så länge SE4 finns kvar, så ger 70 % regeln elhandlarna rätt att lägga köpbud på drygt 2500 MW sammanlagt från LT, PL, DE och DK.
Någon som någon enda gång hört energiministern Ebba Busch nämna detta?
Lägger man sedan till att transmissionsledningarna genom snittet SE3-4 klarar av 6200 MW. Och att det finns en elproduktion i själva SE4 på gissningsvis något eller några 1000 MW. Ja då har jag lite svårt för att förstå hur det i praktiken ens skulle kunna bli effektbrist i SE4.
SvaraSå, med risk att låta tjatig, skrota våra elområden! De göder bara Svk.
Paul-Frederik Bach
6 september, 2024: 9:46 f mN-1 kriteriet kan se meget primitivt ud, men virkeligheden er lidt mere nuanceret. Man skal skelne mellem kriterier i planlægningen og kriterier i driften. Driften behøver relativt enkle kriterier, som forudsætter, at systemet i forvejen er udbygget med den fornødne robusthed.
SvaraJeg kender ikke SVK’s nugældende kriterier. Nordel publicerede i 1992 et sæt planlægningskriterier. Jeg har ikke kunnet finde det oprindelige dokument, men kriterierne gengives udmærket i ”Nordisk Regelsamling 2004 (Nordic Grid Code)”.
Idéen var at kombinere forskellige fejlgrupper med forskellige driftstilstande før fejl. For hver kombination gælder en af følgende accepterede konsekvenser:
A: Stabil drift, lokala konsekvenser samt begränsade nätvärnsingrepp1
B: Kontrollerad drift, regionala konsekvenser
C: Instabil drift och sammanbrott
Dette skulle netop sikre, at der ikke blev investeret i at kunne klare meget sjældne multifejl. Til gengæld skal man være forberedt på at håndtere systemsammenbrud, også selv om de heldigvis er ekstremt sjældne.
Før eller siden vil tiden være moden til, at probabilistiske metoder afløser de deterministiske. Derfor er forskning i bedre metoder altid velkommen.