Trots att effektfrågan blir allt viktigare för elsystemet, så finns det idag inga direkta styrmedel för effekt. Framöver behöver alla nya styrmedel för energi utvärderas ur effektsynpunkt. Det menar Anders Sandoff vid Handelshögskolan i Göteborg och John Johnsson på Profu, som i ett forskningsprojekt har analyserat styrning av effekt.

Med en ökad elektrifiering, en alltmer volatil elproduktion och kapacitetsbrist i vissa elnät har effektfrågan blivit central i alla delar av elsystemet. Samtidigt har nuvarande styrmedlen genomgående fokus på energi och oftast mindre eller inte alls på hur de påverkar effektsituationen.

Bild: Västra hamnen i Malmö. Många fastighetsbolag inte vet hur de ska agera i effektfrågan, konstaterar Anders Sandoff och John Johnsson. Foto: Wikiedia.

I denna studie har forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, Profu och Sustainable Innovation analyserat styrningen med nuvarande styrmedel och vad man behöver ta hänsyn till när man ska utveckla nya styrmedel för effekt. Det har de gjort inom ramen för forskningsprogrammet E2B2.

– När vi startade projektet gjorde vi en teknoekonomisk analys av vilken nytta olika effektpåverkande åtgärder har. Vi kunde då konstatera att om effektpåverkande åtgärder hos kunderna inte samordnas, så kommer investeringarna och åtgärderna hos dem bli nära nog verkningslösa, säger John Johnsson.

John Johnsson

– Det är ett intressant resultat i vår studie och som överraskat många – inte minst fastighetsbolagen. Samtidigt är det en utmaning, för vem är det som ska säga när det är dags för elkunder att göra en åtgärd som påverkar kundens effektförbrukning, säger John Johnsson vidare.

En samordning kan ske på olika sätt. Vissa initiativ kan tas av den egna fastighetsägaren eller av en aggregator eller energigemenskap som samlar effektanvändning från flera fastighetsägare. Det kan även vara nätbolag som tar ett större ansvar genom att på olika vis styra mot effekt bortom en effekttariff, exempelvis frivilliga effektbörser. Det kan även vara att staten i olika former som tar ansvar för att skapa styrmedel för att adressera frågan.

– Det finns olika nivåer där det kan ske samordning, men det måste finnas någon som har helhetsgreppet över alla delarna och det är ett dilemma för det finns idag ingen sådan självklar aktör, säger John Johnsson.

I projektet har forskarna sett att många fastighetsbolag inte vet hur de ska agera i effektfrågan. Många saknar dessutom kompetens i frågan. Det gäller på alla nivåer i bolagen – från styr- och regler till beslutsnivån.

– Det är dessutom svårt att göra ekonomiska kalkyler rörande satsningar kopplade till effekt, eftersom det är svårt att räkna på det framtida värdet av investeringen. Det gör att det är besvärligt att få igenom dessa investeringar, säger Anders Sandoff och fortsätter:

– Det är inte bara de vanliga osäkerhetsfaktorerna som påverkar dessa investeringar, utan också den stora osäkerhet som råder kring hur effekt kommer att värderas om tre år och framåt. Det krävs dessutom en ny affärskompetens hos fastighetsbolag att ge sig in i effektmarknaden.

Anders Sandoff

Det finns väldigt lite forskning gjord på styrmedel kring eleffekt, även när man inkluderar internationell forskning. I genomförandet av projektet har analyser av effektiviteten av olika åtgärder samt de erfarenheter som funnits i arbets- och referensgruppen därför blivit extra viktiga. I projektet har man dessutom gjort enkäter, djupintervjuer och workshops med i första hand representanter för fastighetsbolag och energibolag. Utifrån detta har forskarna sammanställt frågeställningar som är viktiga att ta hänsyn till när man ska utveckla styrmedel för effekt. Det handlar huvudsakligen om vilken effektutmaning vill man rikta sig till (exempelvis område och lokal distribution) och vilket tidsperspektiv som styrmedlet ska gälla – det kan gälla för såväl en akut effektutmaning som för fler veckor.

– Här och nu behöver vi se fler samtal kring styrning av effekt hos fastighetsägare, de lokala elnätsbolagen, regionnätsbolagen och ansvariga myndigheter. Energiplanearbetet skulle kunna vara en av många arenor där man kan reda i effektfrågan, säger Anders Sandoff.

– Effektfrågan är komplex och behöver knådas ytterligare innan den kommer fram till politikerna, men det är nästa stora steg. Redan nu ser vi dock att alla nya styrmedel för energi behöver utvärderas ur effektsynpunkt, avslutar John Johnsson.