Vi är redo att stödja alla förslag som gör det möjligt att bevara och utveckla vattenkraften, och säkra elförsörjningen i Sverige. Det skriver Tobias Andersson, ordförande riksdagens näringsutskott (sd) och Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljö- och klimatpolitisk talesperson (sd).

I takt med den pågående elektrifieringen väntas elbehovet öka kraftigt i Sverige framöver. Vattenkraften utgör numera grundbulten i det svenska energisystemet och står för hälften av elen vi använder. Vattenkraften har dessutom förmåga att leverera viktiga egenskaper till elsystemet som planerbarhet, stabilitet och balansering. En nackdel med vattenkraften är dock dess påverkan på våra vattendrag.

Den aktuella omprövningen av vattenkraftverks överensstämmelse med moderna miljöstandarder riskerar att påverka både produktionen av vattenkraftsel och dess bidrag till elsystemets kapacitet på ett negativt sätt. Målet är att begränsa den samlade förlusten av vattenkraftsel till högst 1,5 TWh per år. Med tanke på utvecklingen men en ökad elektrifiering, säkerhetspolitiska omständigheter och den växande andelen väderberoende energiproduktion i Sverige anser vi att det är dags att överväga att slopa detta mål och istället överväga ett mål om ökad produktion från vattenkraften.

Tobias Andersson (sd)

Genom en kombination av vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme hade Sverige i mitten av 1980-talet ett utomordentligt kraftfullt system för elproduktion, som redan då var nästan 100 procent fossilfritt. Detta kombinerades med ett mycket väl genomtänkt elnät, både tekniskt och geografiskt, där vattenkraften i norr och kärnkraften i söder organiserades i elområden som i huvudsak var i balans. Systemförluster och behovet av överföringskapacitet minimerades. Av politiska skäl stängdes sedan funktionsdugliga och lönsamma reaktorer ned, med en kapitalförstöring på flera miljarder samt ett funktionellt sämre elsystem som resultat.

Sveriges nedmonterade elsystem och energikrisen i Europa tvingade regeringen i slutet av 2022 att pausa omprövningen av vattenkraft. Syftet var att signalera att alla kilowattimmar räknas och att värna den fossilfria vattenkraften. Den paus av omprövningen som regeringen beslutat om välkomnade vi men den tid den ger måste användas effektivt av regeringen. Det handlar främst om att ändra regler och förordningar i syfte att främja vattenkraftens utveckling. Om det inte räcker med justerade förordningar menar vi att man bör överväga lagändringar. Vi är redo att stödja alla förslag som gör det möjligt att bevara och utveckla vattenkraften samt säkra elförsörjningen i Sverige. Samtidigt är det angeläget att naturintressen balanseras väl med kraftproduktionsintresset. Att detta skall göras slås också fast i Tidöavtalet:

Martin Kinnunen (sd)

”Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning.”

Utöver detta har vi länge påpekat att Sverige behöver bli bättre på att nyttja undantag och dispensmöjligheter som finns i EU:s direktiv. Det inkluderar att identifiera områden för vattenkraft enligt Förnybardirektivet och nödförordningen samt att komplettera den nuvarande energy-only-marknaden med mekanismer för att kompensera vattenkraftens unika bidrag till elsystemet. Det finns också fler hinder för investeringar i ny vattenkraft, särskilt i samband med tillståndsprocesser.

Vi ser fram emot konkreta och kraftfulla förslag från regeringen i detta avseende, detta då det inte saknas redan utredda förslag på regeringens bord. Med rätt förutsättningar är vi övertygade om att vattenkraftens bästa tid ligger framför oss.

***

Toppbild: Krångede vattenkraftverk. Foto: Fortum.