Det är för dyrt för både små och stora aktörer att handla elkontrakt på Nasdaq vilket innebär att elhandlarnas möjlighet att prissäkra elinköp avsett för försäljning av fastprisavtal är mycket begränsade, säger Mats Persson ansvarig för Fortums trading och portföljförvaltning. Aktörerna på elmarknaden kringgår detta genom att producenter och elhandlare gör upp om egna prissäkrade kontrakt.

De svenska elbolagen var hårsmånen från en finansiell härdsmälta när regeringen i september i fjol ställde upp med 250 miljarder kronor i likviditetsgaranti. ”Syftet är att avvärja en kris och därför agerar vi snabbt och resolut”, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Dagens Nyheter.

Bakom elbolagens finansiella kris låg stockholmsbörsen Nasdaq och dess regler för hur stor kontantinsats som behövs för att handla i elkontrakt. Nasdaqs krav på att ställa kontant säkerhet hade genom det stigande elpriset fått det totala säkerhetsbeloppet för elkontrakt hos Nasdaq att stiga från 25 miljarder i augusti 2021 till 180 miljarder kronor ett år senare.

”Även om den akuta finansiella krisen för elbolagen är löst är Nasdaqs regler för kontant säkerhet i handeln med elkontrakt fortfarande ett stort problem på elmarknaden”, säger Mats Persson, ansvarig för Fortums trading och portföljförvaltning. ”Med kraftiga svängningar i elpriset är det viktigt för konsumenterna att kunna teckna elavtal med fast pris. En fungerande fastprismarknad behöver en fungerande derivatmarknad där elprisavtal kan köpas och säljas” förklarar han.

”Men det är för dyrt för både små och stora aktörer att handla elkontrakt på Nasdaq vilket innebär att elhandlarnas möjlighet att prissäkra elinköp avsett för försäljning av fastprisavtal är mycket begränsade”, säger Mats Persson.

Mats Persson

Nu ska inte hela problemet kastas på Nasdaq. Dess regler för clearing och säkerhetskrav övervakas av Finansinspektionen och reglerna bygger på en EU-förordning, EMIR, som syftar till att minska motpartsriskerna på derivatmarknader, dvs i vårt fall handel i kontrakt att i framtiden köpa eller sälja en viss mängd el till ett i dag överenskommet fast pris. För att säkerställa att både köpare och säljare kan uppfylla sitt avtal måste de ställa en kontant säkerhet som är en procentsats av kontraktets dagsvärde. Med kraftigt svängande elpriser svänger också det nödvändiga säkerhetsbeloppet kraftigt också för redan ingångna avtal. I handeln med dessa framtida kontrakt, futures, räknas säkerhetskraven ut på en daglig basis.

”Det kan komma krav på att vi inom 90 minuter måste sätta in 200 miljoner kronor i säkerhet. Dagen därpå kan vi i stället få ut 700 miljoner kronor för att nästa dag återigen behöva sätta in 500 miljoner”, beskrev Skellefteå Krafts ekonomichef Elin Bergsten säkerhetskraven i en intervju med TT.

Eftersom regler och säkerhetskrav för terminshandeln i elkontrakt inte bara är ett svenskt problem arbetar också EU på att se över dem. ”Vi kommer att arbeta med de reglerande myndigheterna för att söka mildra problemen med säkerhetskraven och också vidta steg för att minska de dagliga prissvängningarna”, framhöll EU´s president Ursula von der Leyen i sitt årstal till EU-parlamentet.

”I väntan på en mer permanent lösning har EU infört ett undantag där Nasdaq från den 29 maj tillåter säkerhet i form av bankgarantier till 50 procent av säkerhetsbeloppet”, berättar Johan Ahlbäck, portföljförvaltare på Skellefteå Kraft för Second Opinion. ”Undantaget ska enligt Nasdaq gälla fram till november i år”, tillägger han.

Möjligheten att låsa in ett framtida elkontrakt är av stor betydelse för vilket elpris konsumenterna får betala. Med ett förutsebart elpris är det lättare att finansiera utbyggnad av ny kraftproduktion och lättare för industriföretag att besluta om egna investeringar. För vanliga hushåll ger det möjlighet att teckna ett elavtal till fast pris och därmed skydda sig mot oförutsedda prisstegringar.

”Problemen med terminshandeln i elkontrakt söker nu aktörerna på elmarknaden kringgå genom att producenter och elhandlare gör upp om egna prissäkrade kontrakt”, säger Mats Persson. ”Det fungerar men marknaden blir mindre transparent och prissättningen otydligare.”

Ett exempel på detta är Svenska Kraftnäts nystartade handel i EPAD (Electricity Price Area Differentials) där Svenska Kraftnät köper el till fast pris i ett elområde och säljer samma el i ett annat elområde, också till fast pris. Denna EPAD-handel omfattar endast de svenska elområdena 2-4.

De upprättade EPAD-kontrakten är sedan föremål för auktion genom Svensk Kraftmäkling. ”De berörs då av Nasdaqs marginalkrav men då de bidrar positivt till marknadslikviditeten är det ett positivt initiativ från Svenska Kraftnät”, säger Mats Persson.

Med prissäkrade elavtal kan alla inblandade parter skydda sig mot att elpriset stiger okontrollerat. En annan prissäkringsmodell som diskuterats på toppnivå i EU är möjligheten att införa prisstopp eller pristak på el. I EU:s förslag till ny elmarknadsdesign som presenterades i mars i år avstår man dock från att införa en prisreglering av elmarknaden. Däremot kan EU fatta beslut om när en krissituation på elmarknaden råder och därmed ge enskilda länder möjlighet införa tillfälliga prisregleringar.

I Kommissionens förslag betonas också vikten av att förbättra möjligheten av att leverantörer och konsumenter har tillgång till prissäkring som skydd mot framtida prisvolatilitet. De uppdrar därför olika systemansvariga att föreslå förbättringar i terminshandeln och att det i dessa förslag ska ingå terminsmarknader som täcker fler elområden. Kommissionen pekar här på Svenska Kraftnäts EPAD som ett exempel för övriga EU.

***

230615 Artikeln är uppdaterad. Fingrid var aldrig aktuellt att ingå i Svk:s pilotprojekt.