Att omforma dagens avgift för kväveoxider (NOx) till en skatt kommer att öka kostnaderna för produktion av fjärrvärme och el. Det minskar dessutom inte utsläppen. Det menar Erik Thornström på Energiföretagen och Åsa Benckert på Umeå Energi med anledning av ett förslag som nu ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord.

NOx-avgiften har funnits sedan 1992 och den uppgår idag till 50 kronor/kg kväveoxider. Avgiften omfattar bland annat förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion, men även industrin – dock är skogsindustrins soda- och lutpannor undantagna. Om ett energibolag har anläggningar som tillhör de mest energieffektiva återförs pengar till bolaget.

Bild: Dåva kraftvärmeverk i Umeå. Foto: Umeå Energi.

– Sedan avgiften infördes har det lett till mer än halverade specifika NOx-utsläpp från dessa anläggningar och det var framför allt i början, när effektiv kväveoxidrening infördes, man såg de stora minskningarna, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.

Sedan början av 90-talet har tekniken implementerats brett i branschen. Dessutom har fjärrvärmen växt mycket under denna period och genom det konverterat många individuella oljepannor och därigenom minskat kväveoxidutsläppen.

Naturvårdsverket föreslår nu i en rapport till regeringen att NOx-avgiften ska förändras. Den mest genomgripande förändringen är förslaget att återföringen av avgiften till energieffektiva anläggningar ska minska från dagens 100 procent till 60 procent.

– Det innebär att staten behåller 40 procent av de inbetalda avgifterna och då blir det ju i praktiken en skatt eftersom man inte har sagt något om att dessa pengar ska användas till något specifikt för det här avgiftskollektivet, säger Erik Thornström.

Naturvårdsverket motiverar förslaget med att nettokostnaderna därigenom blir mer likartade för de olika aktörerna samtidigt som kostnadseffektiviteten och NOx-avgiftens styreffekt ökar. I förslaget ingår också att soda- och lutpannor ska fasas in och ingå bland de anläggningar som ska betala NOx-avgift. Naturvårdsverket vill att förändringarna ska införas snarast för styrmedlet ska få effekt innan år 2030.

– Syftet med dagens NOx-avgifter är att minska utsläppen av kväveoxider och premiera de som gör de mest effektiva åtgärderna. I det nya förslaget finns det inga skrivningar om att på något sätt gynna de som är extra effektiva, säger Erik Thornström och fortsätter:

Erik Thornström

– Det innebär extra kostnader för kraft- och fjärrvärme. Vi ser dessutom inte att en sådan skatt kommer leda till de miljöstyrande effekter man är ute efter. De har inte heller gjort en värdering av vilket kväveoxidpris som krävs för att uppnå dessa minskningsmål i energisektorn. Förslaget har inte heller redovisat för vilka aktörer det är mest kostnadseffektivt att införa förstärkta styrmedel för att klara EU:s takdirektivs mål för minskade NOx-utsläpp till 2030.

Det som gör att energibolag kan minska sina utsläpp av kväveoxider är först styrning av förbränning och val av bränslen. Men för att nå de stora minskningarna behöver man olika typer av rening, vilket huvudsakligen handlar om rening via katalysator eller icke katalytisk rening. Den vanligaste metoden är icke katalytisk rening, vilket innebär att man i eldstaden (i ett lämpligt temperaturfönster) sprutar in antingen en ammoniaklösning eller urea som får reagera med kväveoxider och som i slutändan bildar kvävgas och vatten. Denna rening går att använda i de flesta förbränningsanläggningar. Reningen med en katalysator är mer effektiv, men också mycket dyrare. Katalysatorn fungerar bäst om den sitter sent i anläggningens rökgasrening där halterna av föroreningar är låga, men det betyder också att rökgaserna måste värmas innan katalysatorn för att sedan kylas igen och då tappar man i energieffektivitet.

Ett av de företag som påverkas av kväveoxidavgifterna är Umeå Energi som har flera värme- och kraftvärmeverk.

– På Umeå Energi använder vi både katalytisk och icke katalytisk rening och de är anpassade efter själva anläggningen. De villkor som sätts på utsläpp av kväveoxider har inte spelat så stor roll för oss, utan det är avgiften som varit drivande för att komma så lågt som möjligt vad gäller utsläppen, säger Åsa Benckert, miljöingenjör på Umeå Energi.

Åsa Benckert

Umeå Energi tillhör de energibolag som har fått tillbaka pengar för NOx-avgiften gällande sina kraftvärmeverk. De är däremot nettobetalare för sina äldre värmeverk.

– Naturvårdsverkets förslag innebär att det blir dyrare för oss att producera värme och el. Det kommer däremot inte leda till lägre kväveoxidutsläpp, för vi har trimmat anläggningarna så mycket det går. Vill man nå en minskning av kväveoxidutsläpp i samhället som helhet är det i stället en breddning av systemet till flera sektorer som behövs, säger Åsa Benckert och pekar på bland annat transportsektorn.

– Att försöka att få energibolag att göra ännu mer kommer endast leda till marginella effekter, eftersom branschen har gjort allt den kan för att minska kväveoxiderna sedan 1992, säger hon.

Erik Thornström håller med Åsa Benckert.

– Branschen har jobbat för att minska kostnaderna för kraftvärme genom en slopad avfallsförbränningsskatt och slopad koldioxidskatt för anläggningar inom EU ETS för att därigenom tillgängliggöra mer elkapacitet till en rimlig kostnad, säger Erik Thornström och fortsätter:

– Naturvårdsverkets förslag går i motsatt riktning och fördyrar marginalprissättande elproduktion. Det är en väldigt olycklig tajmning när vi fortfarande är inne i en energiförsörjningskris som ser ut att bli tuff även kommande vinter med tanke på de höga bränslepriserna.

***

Naturvårdsverkets förslag till en förändrad NOx-avgift ligger just nu hos Klimat- och näringslivsdepartementet och remisstiden gick ut den 31 mars. Energiföretagen har i sitt remissvar framfört mycket kritik mot förslaget. Hela deras remissvar går att läsa här: https://www.energiforetagen.se/pressrum/remissvar/2023/april/remiss-avseende-naturvardsverkets-rapport-forslag-till-forandrad-nox-avgift/