Det varma vädret vintern 2022-2023 gjorde att Europa och Sverige klarade sig från de extrema energiscenarier som verkade sannolika ännu i december. Men faran är inte över. Får vi en kall vinter 2023-2024 är Tysklands gasförsörjning hotad, visar färska siffror från den tyska branschföreningen för gaslagringen.

Det varma vädret var den avgörande faktorn till att Europa den gångna vintern klarade energikrisen så pass bra som blev fallet. Men trots alla åtgärder för att motverka effekterna av Rysslands gaskrig mot Europa är energiförsörjningen inte tryggad inför nästa vinter. Får vi en lika kall vinter som 2010 kommer gaslagren inte att räcka till. Åtminstone inte i Tyskland.

Bild: Flytande LNG-terminal. Foto: Höegh LNG.

Detta framgår av modellkörningar som häromdagen presenterades av den tyska branschföreningen för gaslagring, INES (Initiative Energien Speichern, ”initiativ för energilagring”). Vid en vinter liknande den 2010 har Tyskland att se fram emot ett gasunderskott på sammanräknat 44 TWh under januari, februari och mars 2024.

Vid ett sådant scenario skulle konsekvenserna vara dramatiska framför allt för den tyska industrin, som är den sektor som enligt dagens regelverk ska kopplas bort först vid gasbrist. Som följd av gasens roll i elproduktionen kan samtidigt förutses att elpriset i så fall skulle skjuta upp till extremnivåer både i Tyskland och omvärlden, inklusive Sverige.

För att greppa gasförsörjningsfrågan bör man ha klart för sig att gasefterfrågan varierar starkt över året och att de tyska gaslagringsvolymerna – trots att de är enorma – i dagsläget inte klarar att täcka upp behovet under riktigt kalla vintrar, även under kontinuerlig påfyllning av gasen. Även om gaslagren under hösten når 100 procents påfyllning kan de ändå vara helt tömda på våren.

Så här ser kurvan ut för Tyskland under det kommande året, baserat på kända fakta, planerade gasinfrastrukturåtgärder i Europa och räknat på att 2023-2024 blir en ”normalvinter”, exemplifierat med EU-väderåret 2016:

Den gröna linjen betecknar den fyllnadsnivå av gaslagren som modelleringarna visar, de orange prickarna visar den miniminivå som förutsätts enligt lag, det vill säga 95 procent i början av november och 40 procent i början av februari. Utgångsnivån för april 2023 är exceptionellt hög, ett resultat av den varma vintern, en stor förbrukningsminskning inom industrin och aggressiva tyska åtgärder för att hitta ersättning till den ryska gas som stängts av.

Som synes beräknas vid en kommande normalvinter gaslagringsnivån i april 2024 vara nere på 5 procent.

Här visas utfallet vid en ”varm” vinter (motsvarande år 2020) och en ”kall” vinter (den år 2010):

Med andra ord en dramatisk skillnad beroende på vädret. Vid en 2020-årsvinter kommer lagren vid sin lägstanivå fortfarande att vara halvfyllda, medan de vid en 2010-årsvinter kommer att vara tomma redan i slutet av januari. Underskottet beräknas i januari till 12 TWh, i februari till 18 TWh och i mars till 14 TWh.

Som synes har INES i illustrationen lagt in en brasklapp om att de ekonomiska optimeringarna hos gaslagrens kunder kan komma att förändra gaslagringskurvans förlopp.

INES kommenterar modelleringsresultaten med att en moderat import av LNG, alltså flytande naturgas, kommer att krävas, för att den lagstadgade lagringsnivån ska nås. Tyskland har i brådskande ordning fått tre terminaler för mottagning av LNG på plats, och målet är att antalet terminaler småningom ska bli sju.

Enligt medieuppgifter kommer maximalt 150 TWh LNG att kunna tas emot i Tyskland i år, medan behovet enligt operatörerna av gaslagren är 300 TWh.

Satsningen på LNG väcker samtidigt kritik, dels av miljöorganisationer, som ser LNG som ett sätt att förlänga Tysklands beroende av den fossila naturgasen, dels av folkliga protester mot LNG-terminaler i närmiljön.

Enligt INES-vd:n Sebastian Bleschke är det av avgörande betydelse att gaslagren fylls helt inför nästa vinter, att beredskap finns för de marknadsingrepp (till exempel systemet med gasoptioner) som den tyska lagstiftningen undantagsvis tillåter, och att infrastrukturen för att överföra LNG-gasen till mottagarna fortsätter att byggas ut. Trots detta kan nya gassparåtgärder komma att bli nödvändiga och ytterst kan tvingande förbrukningsminskningar bli nödvändiga.

Baserat på erfarenheterna från sommaren och hösten 2022 står det klart att en eventuell gasbrist i Tyskland den kommande vintern kan få stora spridningseffekter också på elförsörjningen och elpriset i Sverige, i synnerhet som en kall vinter i Tyskland sannolikt sammanfaller med en kall vinter också i Sverige.