Tysklands avveckling av kärnkraften kommer påverka det danska elsystemet, menar Dansk Energi. Det betyder inte att Danmark blir mer beroende av svensk elproduktion. Mycket beror på hur tyskarna tacklar gasen, tror TSO:n Energinet, men lösningen ligger också hos dansk flexibel biokraft.

Tyskland har nu börjat avvecklingen av lika mycket planerbar produktionskapacitet som sex gånger dansk årlig elförbrukning. Det lilla landet mellan den norska vattenkraften, den tyska nedskalningen och svenska flaskhalsar gör av med endast 35 TWh el per år, en rännil i förhållande till Sveriges förbrukning på 140 TWh.

Bild: El flödar över gränsen. Hur mycket tysk el kan Danmark räkna med? Foto: CC BY-SA 2.0

Det kommer givetvis påverka att storgrannen i söder står inför avveckling av hela 215 TWh planerbar elproduktion i form av kärnkraft och kolkraft. Det är å andra sidan inget som skrämmer en dansk till panik, konstaterar Dansk Energis vd Lars Aagaard i en färsk debatt (Youtube) om just förhållandet till tysk energipolitik.

Lugnt i stormens öga
Situationen kräver att man tar tag i utmaningarna. Dansk Energi har därför tillsammans med Energinet och experter från politik och akademi haft samtal om det tyska hanterandet av planerbar kraft.

I ett webbinarium blev slutsatsen att man inte kan lita för mycket på omvärlden, ej heller tro att Sverige i framtiden ska rädda DK2 från effektbrist. Som litet flexibelt och systemkompetent transitland har Danmark stora möjligheter att vända kappan efter vinden, även om till och med den europeiska TSO-organisationen ENTSO-E har varnat för att det redan 2025 kan uppstå obehagligt stor brist på kapacitet i DK2, det elområde som ligger närmast Skåne.

Tyskland bäst på nermontering
– Det skulle förvåna mig mycket om det som sker i Tyskland inte kommer att påverka oss en hel del, säger Lars Aagaard. Men mycket hänger på hur Danmark spelar bollen tillbaka, alltså designar sitt eget energisystem, menar han.

Lars Aagaard ser idag inga röda varsellampor i det danska elsystemet, fortfarande endast gula, men oförutsägbarhet är bara ett annat ord för risk. ”Och den risken måste Danmark givetvis ta hänsyn till.” Den tyska avvecklingen tolkar Lars Aagaard mest som ”symbolpolitik” och Tyskland visar sällan lika stort politiskt intresse för ett välbalanserat elsystem.

– Vi kan bara konstatera att de verkar vara bättre på att lägga ner än att bygga upp, säger Lars Aagaard.

Hänger på gasen
Mycket hänger på hur Tyskland hanterar gasen framöver, menar Søren Dupont Kristensen, direktör för systemansvar på Energinet. Om Tyskland etablerar 50–60 GW ny gaskapacitet parallellt med utfasningen av kärnkraft och kol så kommer den danska försörjningssituation att likna dagens, men det beror på hur den geopolitiska gascirkusen runt Nordstream 2 utvecklas.

– Om Tyskland inte klarar av att bygga upp sin planerade gaskraft blir scenariot ett annat. Men oavsett om vi förstår vad tyskarna säger så måste Danmark själv bygga upp ett robust och stresståligt kraftsystem, menar Søren Dupont Kristensen, direktör för systemansvar på Energinet.

Danmark som stötdämpare
Brian Vad Mathiesen, professor i energisystem vid Aalborg Universitet ser ingen automatik i att tysk omställning ger problem i Danmark. Det viktiga är helheten på elmarknaden.

– Danmark är ett transitland mellan Norge och Tyskland så om vi i teorin skulle klippa av alla import/exportkablar så skulle vi ändå ha ett elsystem som till stora delar skulle klara av att hantera de flesta situationer, säger Brian Vad Mathiesen. Det mest synliga som kommer att ske när kärnkraften försvinner är att priserna på elmarknaden kommer att ändras, tror han.

DK2 inte Tysklands problem
– Kapaciteten, särskilt i östra Danmark, måste vi hantera själv. Våra beräkningar visar att vi stort sett kommer att behöva ungefär samma kraftverkskapacitet som idag, som är cirka 5–6 GW i Danmark säger Brian Vad Mathiesen.

– Det blir problematiskt om vi börjar se på våra egna utmaningar på Själland som ett tyskt problem, säger han och nämner gas- och biokraft som viktiga för utvecklingen av dansk kapacitet och kompetens. Där finns resurser och potential.

Den interna kapacitetsreserven
Det hela bottnar till slut i frågan om hur mycket reservkapacitet man ska bygga hur resilient, alltså uthålligt och resursstarkt, ett elsystem ska vara. Och skulle man ändå behöva hjälp från utsidan så är Danmark trots allt ett så litet land att det ändå inte blir ett jätteproblem för grannländerna.

– Men givetvis kommer varken tyska eller svenska kraftverk att planera sin elproduktion efter danskarnas förbrukningsbehov, även om också framöver ska handla med varandra, säger Brian Vad Mathiesen.

* * *

Danska samtal: I Dansk Energis webbinarium om den försvinnande kraften söder om gränsen deltog Dansk Energis vd Lars Aagaard, systemdirektör Søren Dupont Kristensen på Energinet, professor i energisystem Brian Vad Mathiesen vid Aalborg Universitet, fd klimatminister Lykke Friis som idag är direktör för tankesmedjan Europa, och direktör dr Stefan Thomas från Wuppertal Institut für Klima Umwelt & Energie.