Vi har större behov av att förstärka elnätet och genomföra elektrifieringen än att bygga ny produktionskapacitet. Mot den bakgrunden är det feltajmat att subventionera havsbaserad vindkraft i Sverige just nu, säger Vattenfalls vd Magnus Hall.

Vattenfall kämpar som alla andra elproducenter med det extremlåga elpriset. Företaget tappar 700 miljoner kronor per år i intäkt för varje euro/MWh som priset på spotmarknaden faller.

”Vi har en säkringsstrategi som vi rullar framför oss. Spotpriset gäller löpande för ungefär 30 procent av den el vi får in i vårt system. Den övriga elen är säkrad sedan ett eller två år, så vi drabbas inte av dagspriserna rakt av. Men om de låga priserna består, framför allt på forwardmarknaderna, så får det en kraftig effekt”, säger Magnus Hall.

Vad beror det låga elpriset på?
”Det finns tillfälliga och utvecklingsmässiga orsaker. Det tillfälliga är framför allt att vi har extremt mycket vatten i systemet. Dammarna är fulla och vi förväntar oss en kraftig och försenad vårflod. Samtidigt blåste det otrolig mycket i januari och februari i Norden, medan det varma vintervädret höll nere elförbrukningen. Den sammanlagda effekten är brutalt låga priser.”

”De låga priserna i södra Sverige beror också på inflödet av vindkraft från Danmark. Nu har vi även börjat se en efterfrågenedgång på grund av viruseffekten. Det är väldigt svårt att mäta vad var och en av de här faktorerna betytt, men sammantaget har det blivit lite av en perfekt storm.”

Vad menar du med ”utvecklingsmässiga orsaker”?
”Vi har byggt väldigt mycket mer vindkraft i systemet än vi hade för bara tre, fyra år sedan. När det blåser mycket, produceras med den här stora installerade effekten mycket el.”

Så vi har byggt för mycket vindkraft?
”Vid enskilda tillfällen kan vi få sådana här effekter. Och eftersom vindkraftsutbyggnaden fortsätter, finns skäl att tro att vi kommer att se mer av detta i framtiden. Vi blir känsliga för vindens effekter på systemet, visst är det så.”

Borde mot den bakgrunden havsbaserad vindkraft subventioneras?
”Här kan man ha en fundering om vad subventioner ska gå till. Ska de gå till att driva fram ny teknik, kanske bidra till att sätta i gång något som man verkligen har ett behov av, då tror jag inte att vi just nu i Sverige och Norden har behov av ökad kapacitet. Vi har större behov av att bygga färdigt alla ledningar och investera i utökad kapacitet i ledningarna och genomföra elektrifieringen. Då behöver man fundera på om subventionering av vindkraften tajmingmässigt är rätt väg att gå just nu. En lite bredare diskussion om vad vi ska lägga pengarna på vid olika skeden i utvecklingen skulle absolut inte vara fel.”

Dessutom kan stamnätet inte transportera ner elen från Norrland i tillräckligt hög grad…
”Det avspeglas framför allt i prisskillnaderna mellan prisområdena. Men man kan inte påstå att priset varit särskilt högt heller i elområdena i söder (SE3 och SE4). Det är en extrem situation totalt sett.”

Vilka effekter får det för branschen om priserna fortsätter vara så här låga?
”Det är svårt att svara på. Tittar vi på utvecklingen på sikt i Sverige, så tror vi på en elektrifiering som ökar elkonsumtionen. Problemet är snarare att vi nu har den här feltajmingen. Det byggs ny kapacitet utan att vi ännu har motsvarande behovsökning. Vi behöver satsa på åtgärder för elektrifiering av transporter och industri, för att nyttiggöra den elproduktion som vi byggt upp. En åtgärd i den riktningen är också att bättre koppla ihop det nordiska systemet med systemet utanför.”

Trots flaskhalsarna i stamnätet fortsätter många att bygga ut storskalig vindkraft i Norrland. Hur smart är det?
”Det är en fri marknad, och vindkraftsutbyggnaden framöver sker utan någon subvention. Det är upp till var och en att räkna på prisprofileringen, hur kommer priserna att se ut under den tid som anläggningen producerar el? Men med de priser som vi ser nu finns naturligtvis ingen som kan investera i vindkraft. Det har blivit en mismatch, väldigt mycket ny kapacitet har byggts, men utan att vi ännu haft motsvarande förbrukningsökning i Sverige.”

”Sedan är det upp till var och en att ta ställning till om de tycker att förutsättningarna att bygga vindkraft i norr eller söder är de rätta för en investering. Det vill jag inte recensera.”

Vad gäller stamnätsutbyggnaden, det går långsamt för Svenska kraftnät…
”Det går långsamt för oss alla som bygger lite mer komplicerade nät. Vi har exempel på det också i Vattenfall, bland annat gällande elektrifieringen av Oxelösunds järnverk, där vi just nu är inne i en koncessionsprocess.”

”Det är inte fråga om bristande planering eller pengar, utan i väldigt hög grad kopplat till stela och långsamma tillståndsprocesser. Det finns omfattande möjligheter att vara med och påverka, det ska man i grunden förstås kunna göra, eftersom det här inkräktar på folks ägor och livsmiljö. Men processen som sådan måste snabbas upp, det är en av våra stora käpphästar. Vi behöver en annan reglering som lockar in investerare, den nuvarande regleringen gör inte det. Så jag skulle nog mera påstå att det främst handlar om att få processerna att fungera.”

Har Svenska kraftnät gjort en bra framtidsanalys?
”Återigen, här finns legala hinder, man kan inte bygga elnät på spekulation. Även om man har en plan, som till exempel bygger på att Stockholm ska expandera, så är frågan om planen på ett tillräckligt konkret sätt ger information om hur nätet behöver förstärkas. Per definition finns en stor risk att Svenska kraftnäts planering alltid ligger lite efter. Vi har kapacitetsbrist i alla de stora städerna, och det handlar mycket om urbaniseringen. Jag tror att vi behöver en diskussion där vi söker ett annat sätta att bygga, inte på spekulation, utan mer på framtidsprognoser.”

Nätkapacitetsproblemen och effektproblemen, vad beror de alltså på?
”Ett skäl är naturligtvis att kapacitet stängts, som Barsebäckreaktorerna i söder. Då behöver man förstärka med eltillförsel från norr, och det har tagit mycket längre tid än man hade förutsett, delvis av tekniska skäl, men framför allt på grund av tillståndsfrågor, som bara de kräver 5-10 år innan spaden kan sättas i jorden. Vi behöver en mer framåtriktad nätplanering.”

Vem borde driva den processen?
”Det måste vi göra gemensamt. Om vi ser till strategin att elektrifiera mera, så kommer – även frånsett att städer expanderar – till exempel behovet av att ladda elbilar att växa. Elektrifieringen av industrier kommer att kräva förstärkningar. En övergripande plan behövs för det, och Svenska kraftnät behöver ha en stor roll i det. Hur ansvaret ska fördelas mellan aktörerna är svårt att säga, men en gemensam diskussion för att ta fram en plan, det behöver vi.”

Kunde den nya Elektrifieringskommissionen – den som aviserades i budgetpropositionen i höstas – få en uppdragsbeskrivning som inkluderar detta?
”Den kunde vara ett bra forum för att diskutera hur vi framgångsrikt ska elektrifiera Sverige och ta fram en strategi för hur vi ska ha kapacitet tillgänglig när och där vi behöver det. Men den praktiska lösningen, hur saken verkligen ska genomföras, tror jag mera är en fråga för branschen. Kanske ska Svenska kraftnät ha ett tydligare uppdrag. Men frågan kan mycket väl börja i Elektrifieringskommissionen.”

Behöver Sverige ett nationellt mål för leveranssäkerheten?
”Man måste definiera väldigt tydligt vad man menar. Är det att man i varje enskilt ögonblick överallt i varje geografisk punkt ska kunna garantera leverans av kraft på olika nivåer? Frågan är kopplad både till överföringen och till att har vi ett produktionssystem som klarar av att balansera tillgång och efterfrågan. Vi behöver någon som tittar på hur frågeställningen ser ut om 5-10 år. En sådan diskussion hör ihop med nätplaneringen. Det handlar lika mycket om kapacitetsplanering som leveranssäkerhetsplanering. Kraftverk ligger där de ligger. Elektrifieringskommissionen kan vara ett bra forum för att påbörja en sådan diskussion också.”

Borde elmarknadsmodellen premiera planerbarhet i elproduktionen?
”Det är klart är att vi i framtiden kommer att ha ett betydligt större inslag av produktion som inte styrs. I ett sådant system kommer du att få mer behov av flexibilitet, behov av att alla de olika funktionerna finns när de behövs. Så förutom pelarna leveranssäkerhet, miljömässighet och ekonomisk försvarbarhet bör vi tillägga också en pelare investerbarhet, med olika signaler för intermittent och flexibel kraftproduktion. Den diskussionen håller på att byggas upp inte bara här i Sverige och Norden, utan på europeisk basis. Så elmarknadsmodellen behöver diskuteras.”

Simon-Erik Ollus på Fortum är väldigt mån om gemensamma nordiska lösningar…
”Nordiskt samarbete är bra, men jag har svårt att tro att politikerna skulle acceptera något slags överstatlighet på ett så viktigt område. Vi får försöka koordinera så mycket som vi kan. Vi får nog leva med att staterna inte vill släppa energifrågorna ifrån sig”, säger Magnus Hall.