Slösa inte skattemiljarder på gamla kärnkraftverk

Slösa inte skattemiljarder på gamla kärnkraftverk

Om Ringhalsreaktorerna skulle drivas vidare skulle kärnkraften behöva subventioneras ännu mer, eftersom det skulle kräva miljardinvesteringar.  Det skulle innebära ett gigantiskt slöseri med skattemedel och ta åratal av ombyggnader, skriver Peter Fritzson, professor em. vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet.

SD, KD, M, och L försöker slå i svenska folket att man kan driva gamla kärnkraftverk som Ringhals 1 och 2 hur länge som helst. Men alla tekniska system har begränsad livslängd, och Vattenfall har av ekonomiska skäl beslutat att lägga ner de minsta och äldsta Ringhalsreaktorerna. Vattenfalls vd hävdar bestämt att det inte finns några förutsättningar att driva dem vidare.

Om Ringhalsreaktorerna ändå skulle få fortsätta, så som SD m.fl. vill, skulle vi behöva subventionera kärnkraften ännu mer (den är redan starkt subventionerad eftersom staten bl.a. står för försäkringskostnaden).  Bland annat måste av säkerhetsskäl miljardbelopp investeras i separata nödkylsystem och en ny bottenplåt för att ersätta den gamla. Detta skulle innebära ett gigantiskt slöseri med skattemedel och ta åratal av ombyggnader. Det skulle knappast vara ansvarsfullt att strunta i säkerhetsbestämmelserna och fortsätta driften utan dessa åtgärder – vem vill då ta på sig ansvaret om en olycka skulle inträffa?

Även ny kärnkraft är mycket dyr. Vid det nya finska kärnkraftverk som håller på att byggas, och redan har blivit drygt 10 år försenat, kommer elen att kosta närmare 2 kr per kWh. Det kan jämföras med moderna vindkraftsanläggningar som Vattenfall planerar att satsa på, som motsvarar en produktionskostnad om ca 30 öre per kWh.

En rapport från Svenska Kraftnät redovisar beräkningar av det svenska elsystemet som visar att en kombination av vindkraft, vattenkraft, solkraft och kraftvärme kan garantera en trygg och säker elförsörjning i Sverige. Tvärtemot vad SD påstår är också utvecklingen i Tyskland positiv – den förnybara elkraften ökar och kolkraft samt kärnkraft minskar. År 2019 blev förnybar energi större än kolkraft i Tyskland. Vindkraften ökar nu kraftigt i Sverige i en takt motsvarande en halv kärnkraftreaktor per år och kan utan svårighet möta framtida behov. En ansvarsfull strategi är att fortsätta satsa på vindkraft och solkraft för en klimatsmart framtid!

6 Kommentarer
Av Peter Fritzson
Professor em. vid Inst. för Datavetenskap, Linköpings universitet
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

6 Kommentarer

  • Nils Ronquist
    1 mars, 2020: 9:36 f m

    Kärnkraftens subventioner är negativa borde kanske påpekas av Peter Fritzon i sin artikel. Vilken energi energikälla skall vi i framtiden ha? Vi kanske skall se lite på kostnaderna.
    Konsultfirman Sweco Energuide AB har upprättat en konsultrapport på uppdrag av Skellefteå Kraft. Konsultrapporten heter ”100 % förnybart”. Konsultrapporten sträcker sig mellan 2017 – 2040, vilket är en realistisk tid och vilken rapporten inte tar upp ett vindkraftsbyte då en realistisk levnadstid för ett verk är 15 – 20 år.
    Kostnaderna för förnybara energin (2.6.1 i rapporten) blir i fall 1 1554 miljarder och i Fall2 1638 miljarder.. Det senaste byggda kärnkraftverket är Oskarshamn (O3). Verket kostade från projektering till färdigt verk 5 år och kostade då 5 miljarder omräknat till idag cirka 55 miljarder. Ett vindkraftverks effekt är 5 MW medan ett nytt kärnkraftverks effekt ä 1500 MW. Välj själv vilken energiproduktion är mest lönsam.

    Svara
  • Björn ST Wiklund
    23 februari, 2020: 1:22 e m

    Kanske dags att läsa på?

    Svara
  • Lars Wiegert
    21 februari, 2020: 12:24 e m

    Artikelskrivaren glömmer att de aktuella reaktorerna är avskrivna för länge sedan och alltså utan kapitalkostnader för lånen som finansierade byggandet. Reaktorerna var lönsamma även under amorteringsperioden och tillförde ägaren, staten, goda intäkter, vilka kom samhället till godo. Samtidigt som de försörjde landet med billig och utsläppsfri el, vilket gav oss en viktig konkurrensfördel, som andra länder avundas oss. Det finns alltså utrymme även för nya investeringar som skulle behövas för fortsatt drift, utan att skattemedel ska behövas tas i anspråk.
    Dessutom har R1 från början ett oberoende och diversifierat kylsystem, som bara behöver analyseras och eventuellt förstärkas inför godkännande för fortsatt drift utan alltför stora kostnader.
    Det är de förnybara energislagen som kommer att ruinera oss, eftersom de inte avkrävs ansvar för de investeringar som behövs för att upprätthålla elkraftsystemets stabilitet och reglerförmåga, vilka äventyras av de förnybara energislagen.

    Svara
  • Patrik.Gillsvik
    21 februari, 2020: 10:22 f m

    Så en professor inom Datavetenskap skriver en debattartikel om kärnkraft där han mer än en gång verkar ”råka” nämna just SD och att han anser att de har fel i sin energipolitik. Nåväl, politiskt styrda inlägg har vi sett förut och sådant är väl detta också att betrakta som. Eller har Peter Fritzon någon speciell insikt i branschen som inte andra har?

    Svara
  • Christer Daleskog
    16 februari, 2020: 2:06 e m

    Det går inte att påstå att vind- o solkraft är en framgångssaga ens i Tyskland.
    Solcellernas produktionsapparat är 5 ggr större än kärnkraftens motsv, ändå producerar kärnkraften 1,5 ggr så mycket energi.
    Vindkraftens produktionsapparat är 6 ggr större än kärnkraftens motsv, ändå producerar vindkraften bara ca1,8 ggr så mycket energi.
    Källa Fraunhofer.
    När producerar vind- o solkraft? Ja, säg det!
    Lite besinning vore på sin plats hos alla som nu håller på att destruera vårt elproduktionssystem.

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet