Svenska kraftnät har kommenterat den nationella strategin för vindkraft. I ett yttrande till Energimyndigheten vill stamnätsoperatören ha djupare analys av hur storskalig vindkraftsutbyggnad påverkar kraftsystemet. Att fokusera på lokala områden blir fel, menar Svenska kraftnät.
Energimyndigheten har skickat en förfrågan till Svenska kraftnät där man ber stamnätsoperatören yttra sig om hur det nationella strategiarbetet för klimatmålet 2040 kan ta hänsyn till elnätet, och vilken roll Svenska kraftnät kan ha i det arbetet. I Svenska kraftnäts Yttrande angående föreslagen nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad (pdf) skriver stamnätsoperatören att man inte kan besvara frågan enkelt då man anser att underlaget i bifogade projektbeskrivning behöver kompletteras.
I det nuvarande underlaget är systemperspektivet frånvarande och djupare analyser saknas, menar Svenska kraftnät. I sitt svar till Energimyndigheten efterfrågar man bland annat vilka analyser som ligger till grund för bedömningen att det just är en kraftig utbyggnad av vindkraft som är nödvändig för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion.
Fel fokus
I sitt yttrande ställer Svenska kraftnät sig också frågande till det man uppfattar som ett för stort fokus på hur och var vindkraft bör byggas.
Istället borde man reda ut vilka grundförutsättningar som kan finnas för att möjliggöra klimatmålet, menar Svenska kraftnät. Energimyndigheten presenterar ingen teknisk systemanalys och det finns inget om hur elmarknaden kan tänkas påverkas av all vindkraft.
Vad Energimyndigheten vill ha ett yttrande om är därför oklart, tycker Svenska kraftnät.
Vindkraftens utmaning
Bakgrunden till yttrandet är att Sverige senast 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion, ett politiskt mål som kommer att kräva en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft, något Miljömålsrådet har slagit fast. Miljömålsrådet är ett samarbetsorgan mellan myndigheter som ska ta de politiska besluten ut i verkligheten, bland annat genom att lämna strategiska förslag till regeringen.
Nu håller dagens stora vindkraftutbyggnad på att bli en stor utmaning för samhället och kraftsystemet och därför kräver Miljömålsrådet en nationell strategi för hur och var vindkraften kan byggas ut.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket har ansvaret för att ta fram strategin i samverkan med flera andra myndigheter. I det arbetet hörs en rad olika instanser och intressen.
Går inte att specificera
”Svenska kraftnät ser stora svårigheter med att hänvisa till specifika områden med avseende på ledig kapacitet. Anledningen är att 100 TWh vindkraft, motsvarar upp emot 30 000–35 000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar,” skriver Svenska kraftnät.
”Därmed är det inte heller relevant att i nuvarande nät peka ut vilka specifika ledningar som skulle vara lämpliga att ansluta till, för en tidshorisont som sträcker sig till 2040. Att peka ut enskilda ledningars kapacitet blir i så fall en ögonblicksbild, baserat på 2019 års kapacitetsutmaningar och ansökningar om anslutning, som snabbt kommer bli inaktuella och missvisande.”
* * *
Den 30 januari 2019 skickade Energimyndigheten en begäran om yttrande om Svenska kraftnäts eventuella deltagande och roll i planerat uppdrag om nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Svenska kraftnät har nu svarat (pdf).
4 Kommentarer
4 Kommentarer
Klas ROUDÉN
2 maj, 2019: 2:23 e mTack och lov för att planeringen av vårt kraftsystem inte styrs av en sådan lättsinnighet och dogmatism som Hellman visar, när han tydligen tycker att man skall rusa iväg och bygga ett kraftnät, där man inte riktigt vet var vindelproduktionen med sina planmål skall finnas. Svk:s djupa specialistkompetens inom hela kraftsystemområdet med sitt systemansvar är raka motsatsen till Hellmans tyckande.
SvaraBengt Hellman
29 april, 2019: 12:48 e mSvenska Kraftnät är riktiga krångelpellar. De behöver sluta gnälla och sätta full fart. Det elnät vi ska ha 2040 måste planeras NU. Med de mycket långa planeringstider som är går det inte att gömma sig och säga att detta kan vi inte ta ställning till nu. Om man gör det betyder det bara att vi kommer få mycket stora problem längre fram när elnätet inte har tillräcklig kapacitet för den ström som ska flyta i det.
Så här 33 år efter Tjernobylkatastrofen och 8 år efter kärnkraftkatastroferna i Fukushima inser de flesta kloka människor att kärnkraften inte är någon långsiktigt hållbar lösning på behovet av el. Kärnkraften är dyr och olycksbenägen. Vindkraften kan leverera tillräckliga mängder el för nya elbehov och även för för att ersätta nuvarande kärnkraftverk. När ska Svenska Kraftnät sätta fart?
SvaraCarl-Åke Utterström@Bengt Hellman
7 juni, 2019: 8:23 f mOm du tycker att Fukushimas strålning på 120 mSv motiverar att kärnkraften inte ska byggas ut så anser jag att du är illa informerad. Strålningen från Fukushima ökar lungcancerrisken med 1 procent jämfört med rökning som ökar den med 1 500 procent. Det är följaktligen betydligt farligare att utsättas för passiv rökning än att vistas nära Fukushima. Brittiska experter ifrågasatte evakueringen över huvud taget.
Ett universitet i Kiev har utvecklat en mätutrustning som följde med Marslandaren för att samla in data om vilken sammanlagd strålning en astronaut skulle utsättas för. Den sammanlagda strålningen över ett år i form av uppresa och vistelse på Mars till totalt ett år var 350 mSv. Enligt universitet i Kiev ökade detta lungcancerrisken till tre procent eller vida understigande effekterna av passiv rökning.
Ska vi minska antalet dödade så är en inriktning att avveckla vindkraften då den under ett enda enstaka år dödade 166 personer och därmed mångdubbelt mer än vad kärnkraften gjort hittills. De Svenska reaktorerna har också filter som gör att den inträffade explosionen i Fukushima inte skulle hända här.
Det är dags att sluta betrakta kärnkraften som en oerhört farlig energikälla, eftersom den dödar mångdubbelt färre än den omhuldade vindkraften. Anta en förnuftsbaserad inställning till kärnkraften och dess farlighet.
SvaraJohan Montelius
29 april, 2019: 6:19 f m”… Sverige senast 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion,”
Vad är problemet? Bygg två kärnkraftverk så är vi klara. Den som säger att Uran inte är förnybart kan börja med att förklara hur torv kan klassas som förnybart.
Svara