Misslyckas Sverige med att säkerställa ett ansvarsfullt avslut, i enlighet med löftet om en stoppmekanism i samband med förlängning av certifikatsystemet, finns det en stor risk att det kapital som tidigare gått till investeringar i Sverige istället går till andra länder, skriver Mia Bodin, partner på Bodecker Partners.
För att nå 100% förnybar energi till 2040 behövs mycket kapital. Energimyndighetens förslag på en stoppregel i elcertifikatsystemet innebär ett hårt slag mot investeringsklimatet och riskerar därmed framtida kostnadseffektiv utbyggnad. Ett flertal institutionella investerare går nu, tillsammans med Bodecker Partners, samman för att i remissvar presentera ett alternativt förslag. Elcertifikatsystemet måste, i enlighet med tidigare politiska utfästelser, stängas ansvarsfullt.
Utbyggnaden av förnybar energi i Sverige har gått i en rasande fart, betydligt snabbare än någon hade vågat hoppas på. Det har gjort att förhoppningarna om helt förnybart energisystem har fått fäste och blivit till skarpa mål. En övervägande del av utbyggnaden har möjliggjorts genom kapital från institutionella investerare, ofta från länder utanför Sverige.
Kostnaden för att bygga vindkraft har fallit, till stor del på grund av teknikutvecklingen men också mot bakgrund av lägre kapitalkostnader då Sverige har setts som ett lågriskland för investeringar. Bra vindlägen och låg politisk risk har attraherat institutionellt kapital som har hjälpt Sverige att nå sina förnybarhetsmål långt i förväg.
Energiöverenskommelsen och stoppregel gav förnyat förtroende
Utbyggnaden stannade av för några år sedan när dåvarande mål var på väg att uppnås i förväg och stoppmekanism saknades. Elcertifikatpriserna sjönk drastiskt på grund av det förväntade överutbudet och beställningar av nya turbiner föll till nära noll! Intresset från investerare återkom dock till följd av energiöverenskommelsen och en förnyad tillit till att utlovade stödsystem (elcertifikatsystemet) skulle stänga i rimlig balans tack vare en utlovad stoppmekanism.
Seden kom Energimyndighetens rapport i december förra året. Myndighetens rekommenderade stoppmekanism chockerade branschen och är inte en stoppmekanism överhuvudtaget enligt investerarna. Ett beslut i enlighet med detta är ett brutet löfte till de som har satsat stora pengar och enormt mycket arbete i att bygga ut det svenska förnybara elsystemet de senaste åren och därmed gett låga elpriser till konsumenter och svensk industri.
Energimyndighetens förslag skulle leda till ett enormt överutbud på marknaden och därmed ett system med noll-priser i över tjugo år. Det är helt orimligt.
Investeringsbolag går samman i gemensamt remissvar
Ett flertal investeringsbolag går därför nu samman och skriver, tillsammans med oss på Bodecker Partners, ett gemensamt remissvar med ett tydligt förslag kring en stoppmekanism som stänger elcertifikatsystemet i balans, upp mot tio år tidigare än planerat, men med samma måluppfyllelse.
Vårt förslag går i korthet ut på att tilldelningen stoppas efter att summan av total tilldelning inom systemet uppnår den totala efterfrågan, d.v.s. kvotplikten. Det gör att tidsperioden för tilldelning förkortas till, enligt våra preliminära analyser, runt år 2030. Därmed bör även kvotkurvan justeras om för att anpassas till samma period så att systemet kan stängas minst tio år i förväg.
Detta förslag stöds av en stor del av energibranschen där flera aktörer nu är inne på liknande lösningar. En sammanhållen position från branschen gör oss försiktigt optimistiska till ett beslut i denna riktning och vi hoppas på ett positivt bemötande och förståelse från beslutande politiker.
Sverige riskerar högre kostnader för sin energiomställning
Avslutningsvis. Det behövs mycket kapital för att nå Sveriges långsiktiga förnybarhetsmål, närmare bestämt över 200 miljarder kr till 2040 enligt Svensk Vindenergi. Detta kapital väntas till stor del komma från samma investerare som har byggt ut vår vindkraft de senaste åren.
Dessa investerare är fullt medvetna om att stödsystem kommer att fasas ut i takt med att kostnadsbilden faller. Däremot har de förutsatt att nuvarande stödsystem, d.v.s. elcertifikatsystemet, stängs på ett ansvarsfullt sätt med en rimlig balans mellan efterfrågan och utbud. Detta system har varit en avgörande faktor för befintlig utbyggnad och parker under konstruktion eller med bindande investeringsbeslut, ofta med redan ingångna långsiktiga försäljningskontrakt på el till fastpris.
Misslyckas Sverige med att säkerställa ett ansvarsfullt avslut, i enlighet med löftet om en stoppmekanism i samband med förlängning av certifikatsystemet, finns det en stor risk att det kapital som tidigare gått till investeringar i Sverige istället går till andra länder. Vi riskerar då att få en högre kostnad för vår energiomställning till 100% förnybart, en kostnad som i slutändan får bäras av konsumenter och svensk industri.
11 Kommentarer
11 Kommentarer
Bengt Hellman
12 mars, 2019: 8:12 f mElcertifikatsystemet är inget investeringsstöd utan ett produktionsstöd. För att kunna producera måste man investera först. När man producerar får man stöd under 15 år. Därefter utgår inget stöd. Självklart måste politiken hålla det man lovat. Energiöverenskommelsen handlade inte om värdelösa elcertifikat utan om ett stöd till förnybar elproduktion.
Det största ekonomiska södet i Energiöverenskommelsen var att effektskatten på kärnkraft togs bort och att skatten på vattenkraft sänktes.
När vi ställer om till ett förnybart elsystem kan vi inte bara sänka kostnaderna för det som inte är förnybart.
SvaraTorbjörn Wahlborg
10 mars, 2019: 8:26 e mAtt erbjuda nya subventioner av redan byggd vindkraft eller för att få till en överutbyggnad av vindkraft vore ett brott mot energiöverenskommelsen. Att bygga vindkraft i Sverige före 2040 är vansinnigt och medför ökade koldioxidutsläpp.
SvaraMia Bodin@Torbjörn Wahlborg
12 mars, 2019: 1:30 e mDet har inkommit många kommentarer på detta inlägg vilket är roligt. Jag tänker inte ge mig in i diskussioner om kärnkraft vs. vindkraft men vill ändå bemöta några av kommentarerna. Torbjörn Wahlborg protesterar mot att erbjuda nya subventioner av redan byggd vindkraft eller för att få till en överutbyggnad. Här vill jag förtydliga att min artikeln inte heller föreslår att det ska erbjudas nya subventioner av redan byggt vindkraft, inte heller nya subventioner till ny vindkraft. Redan beslutade utbyggnadsmål inom certifikatsystemet, d.v.s. 13,2 TWh + 18 TWh gäller och på detta är kvotkurvan (efterfrågan baserad). Jag hävdar i artikeln att då detta var utbyggnadsmålet bör det heller inte delas ut fler elcertifikat inom systemet än vad som motsvarar detta mål. Att stoppa tilldelningen här skulle leda till en balans inom systemet och därmed ge de som redan har investerat i vindkraft en rimlig avkastning utifrån kända förutsättningar när de byggde. Nyare vindkraft hinner bara få certifikat i några år medan äldre vindkraft hinner få i fler. De i drift efter 2021 eller 2022 föreslår vi ska utebli helt. Vi föreslår till och med att certifikatsystemet ska stängas helt redan tio år i förväg. Det handlar alltså inte om något nytt stöd utan endast om att säkerställa ett fungerande befintligt system fram till avslut.
Jag vill också passa på att kort bemöta kommentar om att ”elcertifikaten har pungslagit Sveriges befolkning” och att ”dessa pengar ska ha underhålllit en leksaksverksamhet till ingen nytta”. Vi talar alltså om en utbyggnad av förnyelsebar elproduktion motsvarande mer än hälften av Sveriges kärnkraftsproduktion, bara sedan 2012. Det har gett Sveriges befolkning låga elpriser, förnyelsebar el samt möjlighet till nedstängning av kärn- och fossil kraft framöver till en kostnad av i genomsnitt 3,5 öre/kWh för konsumenter – betydligt mindre än en tiondel av vad omställningen till förnybar energi har kostat i många andra länder. Det är lantbrukare, egenföretagare, markägare, konsumenter och bostadsrättsföreningen genom andelsparker och nu de senaste åren större investeringsbolag med pensionssparande i grunden som har gjort detta möjligt. Dessa straffar vi nu om inte befintligt stödsystem avslutas enligt givna förutsättningar.
SvaraNils-Åke Sandberg
10 mars, 2019: 4:17 e mEtt vindkraftverk alldeles i närheten klarade inte ens 15 år och man får bara bidrag om det körs, ser ingen vits med sådana monument som blir som sågverksepoken som kommunerna kämpar med att få bort än idag. Det var till salu länge men nu har det blivit tyst. Problemet är att det är ännu dyrare att iståndsätta än det var att köra igång.
SvaraLivslängden har angetts till 20 år med så kort tid är det inte ens värt besväret, det drar inte in sin investering och än mindre någon vinst.
Man lurade privatpersoner att köpa aktier fast man visste bristerna långt i förväg. Nu står flera med en förlorad livsbesparing. Garanti runt hörnet kallar man den metoden.
Magnus Redin
10 mars, 2019: 12:48 e mDet är helt normal ekonomi att pionjärer slås ut ner en ny bransch växer och de nyare företagen bygger effektivare anläggningar. Varför skulle just gamla vindkraftverksföretag ha ett speciellt skydd?
SvaraBengt Hellman
9 mars, 2019: 7:34 f mEtt gäng kärnkraftskramare har kommenterat och kritiserat. Det är inte så konstigt. De vill gärna sätta vindkraftsföretag i konkurs och stoppa utbyggnaden av förnybar energi.
Ny vindkraft på land efter 2021 behöver med dagens elpriser inte stöd av elcertifikat. Men de som investerade för upp till 15 år sedan då kostnaderna var mycket högre behöver ett värde på elcertifikaten för att gå ihop. Att inte stå fast vid systemet vore ett svek mot förnybar energi. De stora utbyggnaderna av ny elproduktion har gett sänkta elpriser. Samhällets tack kan inte vara att sätta pionjärerna i konkurs.
SvaraNils-Åke Sandberg
8 mars, 2019: 8:10 e mMed lite byråkratisk kreativitet omvandlar man elcertifikaten till biobränslecertifikat och får igång tillverkningen i Sverige så att importen dämpas och de 1000 tals jobb som utlovades för mer än 20 år sedan förverkligas. Investerare är bara ute efter avkastning och i värsta fall konkursas fabriken och säljs ut på realisation.
SvaraKrångla inte till det i onödan.
Johan Montelius
8 mars, 2019: 5:31 f m”..ett ansvarsfullt avslut,”
LOL – ett företag som skott sig väl på statliga subventioner under 20 år vill att vi skall vara ansvarsfulla!
Vi har sedan elcertifikatsystemet inrättades pungslagit Sveriges befolkning på i storleksordningen hundra miljarder. Dessa pengar har underhållit en leksaksverksamhet till ingen nytta. När nu stölden äntligen skall upphöra så ropar dessa företag på vi skall ta vårt ansvar.
SvaraKalle Andersson
7 mars, 2019: 1:15 e mSverige hade för 20 år sedan nästan ingen fossil energi i vårt elnät. Idag ser det annorlunda ut om än på marginalen. Varför släpper ni fram sådant här nonsens?
SvaraTorsten Dilot
7 mars, 2019: 12:42 e mHåller med Lennart Lindberg! Vi redogör också för denna problematik med de onödigt höga kostnaderna att ”köra ”100 förnybart” ända in i kaklet i en nyligen publicerad artikel i NyTeknik. Varför ska det kosta så mycket mer, upp till 1000 miljarder extra, att ställa om från ”100 % fossilfritt” till ”100 % förnybart”? Sverige har ju redan sedan slutet av 1980-talet en fossilfri och klimatneutral elproduktion samt en väl utvecklad infrastruktur.
https://www.nyteknik.se/opinion/vi-maste-sakra-elforsorjningen-med-ny-karnkraft-6949053
SvaraLennart Lindberg
7 mars, 2019: 9:34 f mPartsinlaga. Under en lång tid har förespråkare för förnybar energi sagt att det går att bygga detta utan stöd. Artikelförfattaren påstår nu plötsligt att så är inte fallet. Man talar om ”ansvarsfull stängning av elcertifikatssystemet” men menar att det behövs mer pengar annars vill inte utländska kapitalinvesterare stödja vår omställning. Nej, det förstår jag, ser man idag vilka som vill bygga t ex vindkraft i Sverige så är det inte energiproducenter, nej det är just utländskt kapital.
SvaraVi har politiska beslut om ett visst stöd, baserat på en viss utbyggnad av förnybara energikällor. det skall inte ändras för att kapitalister inte tjänar så mycket som de hade tänkt sig.