För ett kommunägt bolag är vinstmaximering inte det primära, utan samhällsnyttoperspektivet. Självfallet måste det samhällsnyttiga arbetet bedrivas på ett sådant sätt att man säkerställer ”god ekonomisk hushållning”, skriver Sylvia Michel, avgående vd för Kraftringen.

Att vara vd för ett kommunägt bolag innebär att kunna hantera kommunal- och aktiebolagslagen; två lagar som inte alltid harmoniserar med varandra. Ett energibolag har dessutom att förhålla sig till ett antal andra lagar, som t ex ellagen, som dessutom är överordnad kommunallagen.

Jag har sedan 2005 varit vd för två kommunägda energibolag, Kristinehamns Energi AB, med ca 35 anställda, ägt av Kristinehamns kommun och Kraftringen med ca 500 anställda ägt av de fyra skånska kommunerna Lund, Eslöv, Hörby och Lomma.

För ett kommunägt bolag är vinstmaximering inte det primära, utan samhällsnyttoperspektivet. Självfallet måste det samhällsnyttiga arbetet bedrivas på ett sådant sätt att man säkerställer ”god ekonomisk hushållning”, genom att bedriva en resurseffektiv och väl fungerande verksamhet med tydlig strategisk färdriktning, avgörande oavsett ägandeform. Att generera ett gott ekonomiskt resultat ger handlingsutrymme för nödvändiga investeringar och fortsatt utveckling av företaget och dess anställda.

En annan viktig dimension är att ett energibolag verkar lokalt men finns i ett globalt sammanhang. Ca 80% av de beslut som resulterar i lagar och förordningar för den svenska energimarknaden, tas inte lokalt eller av regering eller riksdag i Stockholm, utan i Bryssel. EU arbetet påverkar i allra högsta grad verksamheten och innebär att ett kommunägt energibolag inte kan jämföras med andra kommunägda bolag avseende t ex bolagsstyrning och ägardirektiv. Kunskapen och kännedomen om EUs påverkan och dess styrmekanismer är dessvärre relativt låg i Sverige.

Under mina år som vd har samarbetet och den strategiska dialogen med ägarna utvecklats på ett mycket positivt sätt och även bidragit till att ändra bilden och uppfattningen om det kommunägda bolagets uppdrag; från att vara en ren infrastrukturbyggande part till en tydligare position som viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle, som bidrar till att ägarkommunerna kan utveckla sin attraktionskraft och nå sina mål och ambitioner med miljö- klimat och energiplanearbetet.  I det arbetet finns även en tydlig koppling till FNs 17 global mål för hållbar utveckling.

Den utdelning som ges till ägarna är ett synnerligen starkt bidrag till samhällsutvecklingen. I Kraftringens Hållbarhetsrapport 2017, en av få hållbarhetsrapporter som är granskad och godkänd av auktoriserad revisor, beskrivs det kommunägda företagets ansvarstagande och bidrag till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Som styrelseordförande under fusionerings- och etableringsfasen av den nya nationella arbetsgivarorganisationen Sobona (sammanslagning av KFS och SKLs Pacta), ledde jag arbetet med att synliggöra begreppet Affärsmässig Samhällsnytta som ett viktigt bärande kärnvärde för kommunala och samhällsnyttiga företag. Organisationens viktigaste uppdrag är nu att profilera en ny och stark arbetsgivarorganisation, baserad på medlemsföretagens behov och förutsättningar, där kompetensförsörjning är ett prioriterat område.

Med mångårig erfarenhet från att vara företagsledare i ett kommunägt energibolag förstår jag inte den infekterade debatten om ”vinster i välfärden”.  Att förena samhällsnytta med affärsmässighet och vice versa, borde vara en självklar ledstjärna, likaväl som att tåla att bli granskad. I det finns ingen konflikt, bara spännande utmaningar och möjligheter.