Nytt arbetssätt, fler jurister och bättre information är några av de åtgärder som Energimarknadsinspektionen (Ei) har genomfört för att effektivisera tillståndsprocesserna för elnät. Ökad samordning mellan myndigheter skulle kunna vara ytterligare en åtgärd, menar Anna Elvkull, avdelningschef för tillstånd och prövning på Ei.

– Med en större samordning skulle tillståndsprocessen kunna genomföras ännu mer effektivt, säger hon.

Att få tillstånd att bygga elnät tar i dag lång tid, men Anna Elvkull tror att processen kan utvecklas och effektiviseras på flera plan.

– Vi har många ärenden hos oss som inte är klara och att vi har långa handläggningstider, nu jobbar vi systematiskt för att korta handläggningstiderna och effektivisera de interna processerna, säger hon.

Ei har sedan 2016 arbetat intensivt för att förbättra sina processer och i det arbetet ingår att kartlägga hur många ärenden det handlar om. Sammanlagt är det ungefär 420 ärenden som nu väntar på handläggning.

– 245 av dessa ärenden är så kallade förlängningsärenden, det vill säga det finns redan ett tillstånd som nätföretaget eller Svenska kraftnät vill förlänga. Deras gamla tillstånd gäller under ansökningstiden så det är inte så brådskande lägen. Många av dessa ärenden är så gamla att det ofta krävs att de som ansöker kommer in med kompletteringar som är ganska omfattande, i vissa fall kan det nästan handla om nyansökningar. Det beror på att samhället har utvecklats så vissa förhållanden gäller inte längre och även lagstiftningen har förändrats.

Det låter som att det finns en del gamla ärenden?
– Jag tror att någon ansökan är från så långt tillbaka som 1998.

Men nu har Ei satt offensiva mål för att beta av alla gamla ärenden. De cirka 100 nyansökningarna ska vara klara till årsskiftet och det kommer Ei att lyckas med, enligt Anna Elvkull. Förlängningsärendena där många är relativt gamla kräver en mer omfattande genomgång och där har Ei satt upp målet att de ska vara klara till 31 december 2019.

– Här har vi satt delmålet att alla dessa ärenden ska vara påbörjade till årsskiftet och det kommer vi att uppnå, säger Anna Elvkull.

Anna Elvkull berättar att man har förstärkt med fler jurister men framför allt handlar det om att hitta nya arbetssätt. Att vara mer lyhörda mot nätägare och markägare för att bli bättre på att förstå deras behov är ett grepp. På det sättet får man till exempel bättre ansökningar från nätföretagen, för kompletteringar av ansökningarna tar tid. Ei har också skapat en grupphantering av ärendena, vilket innebär att fler handläggare är inblandade i varje ärende. Det gör att arbetet med en ansökan inte stannar av på grund av exempelvis ledigheter.

När Ei har tröskat igenom sina gamla ärenden så ska samma mål gälla för alla ansökningar.

– Alla ärenden som har kommit in efter den 1 september 2016 ska vara klara efter i genomsnitt 12 månader. Då kan vissa ärenden ta längre tid och andra kortare tid. Men det gäller trots tidsmålet att fortfarande hantera ansökningarna med kvalitet och stöter vi på frågor som kräver en grundlig genomgång måste vi tillåtas göra denna genomgång, säger hon.

Ei jobbar också med att det ska bli tydligare för utomstående att se hur de jobbar, hur de tänker och kunna se att alla ansökningar blir lika behandlade.

Har ni fått kritik för att ni inte har behandlat ärendena lika tidigare?
– Nej, det har vi inte fått men vi kan alltid bli tydligare. Vi kommer från och med december inrätta ett beslutsforum där vi samlar olika kompetenser för att fatta beslut om nättillstånd. Det här gör vi för att säkerställa en lika bedömning av varje ärende och för att bygga upp praxis som saknas i stor utsträckning.

Märker ni någon ökning i antalet ansökningar med tanke på omställningen av elsystemet och elnätens roll i denna?
– Vi ser en liten ökning men den kommer att öka ännu mer. Vi ser att en uppåtgående trend är på gång.

Den längre handläggningstiden kan inte bara förklaras med Ei:s arbete. Anna Elvkull ser en tydlig utveckling av miljödimensionen.

– Miljöprövningen de senaste tio åren har blivit betydligt mer omfattande, ärendena blir mer komplexa och det beror på miljöbalken. Det som ytterligare är på gång är ökade krav på att göra samhällsekonomiska analyser, säger Anna Elvkull.

Ei:s insatser ska förhoppningsvis förkorta handläggningstiderna på kort sikt, men Anna Elvkull skulle vilja ta ett större grepp på hela tillståndsfrågan. Det är många myndigheter som är inblandade i ett tillståndsärende, till exempel länsstyrelser, lantmäteriet och kommuner och hon tror att det skulle finnas mycket att vinna på att jobba mer samordnat.

– Att förse Sverige med el är en jättestor process och det är många myndigheter som är inblandade i det arbetet. Med en större samordning skulle tillståndsprocessen kunna genomföras ännu mer effektivt, säger hon.

Fakta: Processen för nätkoncessioner

1. Företaget skickar in sin ansökan till Ei.

2. Ei granskar ansökan och ser så att den är komplett. Vanliga fel kan vara att fastighetsförteckningen inte är undertecknad eller att länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan saknas. Ei granskar också så att samrådet är väl genomfört och att det finns en noggrant utförd miljökonsekvensbeskrivning.

3. När ansökan är komplett skickar Ei den på remiss till berörda, till exempel markägare, kommuner och länsstyrelser.

4. De yttranden som kommer in efter remissen skickas oftast till företaget som ansökt om tillstånd så att företaget har möjlighet att besvara dem.

5. Ei slutbereder ärendet. Om det behövs ytterligare kompletteringar från företaget efter remissomgången så begärs dessa uppgifter in.

6. Ei fattar beslut.

Källa: Ei

Bild: Anna Elvkull. Foto: Robin Thunholm, Happify.