För två år sedan uppdaterade Svenska kraftnät sin bedömning av tillgängligheten till vindkraften från 6 till 11 procent under vinterperioden. Antagandena som affärsverket gör avser effektvärdet, alltså bidraget till effektutbudet vid årets höglasttimme, grundas på statistik och erfarenhet och är en prognos som är rimlig, menar Ulla Sandborgh i en kommentar.
På Second Opinion (8/3 2017) skriver Jon Olauson om vindkraftens effektvärde. Olauson har undersökt vindkraftens (effekt)bidrag till elsystemet och dess förbrukningstoppar under lång tid. Han vänder sig bland annat emot resonemang om att effektvärdet ska bedömas utifrån alltför korta tidsintervall, till exempel enskilda effekttoppar.
Olauson har undersökt vindkraftens bidrag mellan 2007 och 2014 och kan konstatera att vindkraften generellt producerar mer när förbrukningen är högre, men för höga nivåer bryts sambandet. Under tiden då förbrukningen är som högst levererar vindkraften mindre än genomsnittet för hela perioden. Så långt är Svenska kraftnät överens med Olauson.
Ett par exempel: Vindkraften producerade minst 12 procent av installerad vindkraftseffekt under 90 procent av tiden vintern 2015/2016 och drygt 14 procent vintern 2014/2015. När den samlade elförbrukningen var som störst i hela Norden vintern 2015/2016 uppgick vindkraftproduktionen till ca 12 procent av installerad effekt.
Inför vintern 2015/2016 höjde Svenska kraftnät effektvärdet för vindkraft från 6 till 11 procent, vilket Olauson menar var ett misstag: för de fem procent av tiden när förbrukningen var som störst är det beräknade effektvärdet endast 6,5 procent, menar han.
Baserat på statistik från vintersäsongerna 2010 – 2015 antar Svenska kraftnät att 11 procent av den installerade effekten från vindkraften finns tillgänglig* under timmen med högst förbrukning. Vi är också överens om att vindkraftens tillgänglighet är högre under vintertid jämfört med resten av året och att tillgängligheten avtar något när förbrukningen är som högst – under riktigt kalla dagar.
Svenska kraftnät har gjort flera rimliga antaganden om vindkraften på sikt:
- En omfattande utbyggnad av vindkraften har medfört en bättre geografisk spridning av vindkraftverken, vilket bidragit till en ökad sammanlagringseffekt och en högre tillgänglighet de senaste åren jämfört med historiskt.
- Ökade kapacitetsfaktorer i nyare vindkraftverk medför ett större effektbidrag.
Vi tog del av Olausons forskningsresultat förra året och kunde konstatera att de stämde förhållandevis bra överens med våra antaganden i prognosen i förra årets Kraftbalansrapport som gjordes för vintern 2016/2017.
Svenska kraftnät har alltså valt att inte basera antaganden om vindkraftens tillgänglighet på historik som sträcker sig för långt tillbaka i tiden. Med anledning av antagandena ovan, och att det största effektbehovet i Sverige uppstår under perioden november – februari, har vindkraftens producerade effekt under vintersäsongerna 2010 – 2015 använts för att uppskatta dess tillgänglighet under timmen med högst elförbrukning.
Vår uppfattning är alltså alltjämt att det antagandet om tillgängligheten är rimligt. Svenska kraftnät kommer fortsätta följa forskningen och utvärdera de antaganden som årligen görs i Kraftbalansrapporten.
Nästa Kraftbalansrapport överlämnas till regeringen 1 juli.
Ulla Sandborgh, generaldirektör Svenska kraftnät
* Tillgänglighetstalet är medianvärdet av tionde percentilen för vindkraftens producerade effekt under vintrarna 2010 – 2015 (dvs. lägre värden förekommer under tio procent av tiden).
2 Kommentarer
1 Kommentar
Björn ST Viklund
15 mars, 2017: 8:23 f m10% av effekten nästan hela tiden ger en årsproduktion över 1/10 av installerad effekt
1 MW ger årsproduktionen 1 miljon kWh
över 20 år blir det 20 miljoner kWh
vid en kostnad av 15 miljoner/MW installerad blir det 75 öre/kWh
Svara