Det har talats en del om fjärde generationens kärnkraft och att den kan använda rester från dagens kärnkraft som bränsle och därmed återvinna besvärligt avfall. Second Opinion ringde upp Daniel Westlén som är teknisk doktor i reaktorfysik och som arbetar med kärnkraftsfrågor på Vattenfall.

Kan fjärde generationens kärnkraft eliminera behovet av att lagra radioaktivt avfall?
– Nej, så är det inte, säger Daniel Westlén. Däremot kortas den tid avfallet behöver hållas isolerat. Det finns många fördelar med fjärde generationens kärnkraft men hur vi än gör så kommer det att behövas ett långtidsförvar. En fördel är att man i princip skulle kunna lägga ner uranbrytningen. Den här typen av reaktorer kan använda det använda bränslet från dagens reaktorer som bränsle.

Det finns redan bränsle för fjärde generationens kärnkraft som räcker i tusentals år. Man kan inte bli av med avfallet helt och hållet, men man kan korta den tid under vilken det är starkt radioaktivt, från i storleksordningen 100 000 år till 1 000 år, berättar Daniel Westlén.

Det förekommer en rad olika begrepp, exempelvis snabbreaktorer och bridreaktorer, kan du förklara?
– Fjärde generationens kärnkraft är benämningen på system av reaktorer och bränslecykelanläggningar som klarar av att använda bränslet betydligt effektivare än i dagens kärnkraftverk samtidigt som de tar hand om långlivade ämnen i det använda bränslet. En grupp av reaktorer som kan användas är snabbreaktorerna. De arbetar med ”snabba” neutroner med hög energi. Ordet bridreaktor kommer från engelskans breed och syftar på det faktum att en sådan reaktor tillverkar mer bränsle än den förbrukar. Snabbreaktorer kan utformas till att vara bridreaktorer.

Det finns ett antal varianter på snabbreaktorer när de gäller exempelvis hur de kyls. Blykylning är en modell som bland annat svenske KTH-professorn Janne Wallenius jobbar med i sitt projekt Sealer i Kanada.

Man brukar höra att de här reaktorerna är mycket mindre än dagens, varför är de det?
– Det är egentligen en ekonomisk och politisk fråga snarare än en teknisk. Man kan bygga dem relativt små. Ett skäl att göra det kan vara att minimera de ekonomiska och politiska projektriskerna.

Tror du att fjärde generations kärnkraft kommer i kommersiell drift och i så fall när?
– Absolut, ska vi globalt på allvar ersätta fossila bränslen så kommer vi behöva betydligt mer kärnkraft, och därför satsas det runt om i världen på fjärde generationen. I Ryssland startades en ny stor snabbreaktor 2014. Frankrike, Kina och Indien driver också ambitiösa utvecklingsprogram. Däremot sker inte så mycket i USA. Alla komponenter i ett generation IV-system kommer inte på plats samtidigt och det kommer att dröja innan vi har hela energisystem som vi kallar fjärde generationens kärnkraft. Vi ska nog istället förvänta oss en gradvis övergång där dagens reaktorer finns kvar under lång tid, medan nya reaktortyper fasas in.

Även Sverige deltar i ett utvecklingsprojekt kallat Astrid som genomförs i Frankrike.

Bedömningen att kärnkraftens andel av världens elproduktion behöver öka för att klara klimatomställningen gör även den internationella energiorganisationen IEA där Sverige är en av 29 medlemsstater.

Svenska Kraftnäts Ulla Sandborgh sa nyligen till Second Opinion att myndigheten ser ett behov av tillskott av ny, planerbar och icke väderberoende produktion. I ett svenskt perspektiv står valet då på sikt mellan utbyggd vattenkraft eller nybyggd kärnkraft om man ska undvika mer elproduktion med naturgas.

Om man jämför dagens kärnkraft med fjärde generationen när det gäller säkerheten, vad är det för skillnad?
– All energiproduktion är förknippad med risker som måste hanteras. Säkerhetssystemen för kärnkraften har kontinuerligt förbättrats, och en stor förändring som nu är möjlig är passiv kylning vilket innebär att det inte krävs någon reservel om något skulle gå fel. Nödkylningen baseras då på passiva system som styrs av naturlagarna snarare än av aktiva komponenter som motorer och pumpar. Den möjligheten finns för både tredje och fjärde generationens kärnkraft, avslutar Daniel Westlén.

BILD: Daniel Wetslén, Vattenfall. Foto: Tomas Boström