Sweden Green Building Council (SGBC) har höga ambitioner när det gäller den nya versionen av Miljöbyggnad som är under utveckling.  Men man missar på en viktig punkt, att byggnaden är en del i ett större sammanhang och har en viktig roll att spela i energisystemet.

Reglerna för certifieringssystemet för byggnader, Miljöbyggnad, är under översyn och förslag på nya kriterier har presenterats under sommaren. Arbetet sker i ett antal arbetsgrupper som behandlar olika delar av systemet, varav två grupper arbetar med de kriterier som rör byggnadens energianvändning. Både byggnadens energiprestanda och den el och värme som levereras till byggnaden betygsätts.

Företrädare för SGBC menar att Miljöbyggnad är demokratiskt framtaget, att det är utvecklat av fastighetsbranschen för fastighetsbranschen. I och med att Miljöbyggnad har stor påverkan på andra sektorer utanför fastighetssektorn, bland annat på energisektorn, måste det ställas höga krav på kompetensen hos deltagarna i arbetsgrupperna. För de frågor där kompetensen är bristfällig måste oberoende experter anlitas.

Att kriterierna baseras på vetenskaplig grund är en förutsättning för trovärdigheten för systemet. Risken med att systemet ”utvecklas av branschen för branschen” är att man kan lockas att konstruera ett system som ger höga betyg för de egna fastigheterna men som inte är rätt ur ett energisystemperspektiv. Det skulle vara förödande för SGBC om man misstänkliggjordes för detta. Det är därför av yttersta vikt att de avvägningar och beslut som tas under utvecklingsarbetet dokumenteras på ett sådant sätt att det tål granskning.

När det gäller Miljöbyggnads koppling till energisystemet finns ett flertal brister. Precis som i Boverkets byggregler utgår man från mängden köpt energi. Att i stället basera kriterierna på använd energi skulle ge ett mer rättvisande betyg för själva byggnadens energiprestanda.

När det gäller miljövärderingen av den el och värme som levereras till byggnaden premieras inte resurseffektiva tekniker såsom fjärrvärme. Till exempel ges inga fördelar om fjärrvärmeleverantören effektiviserar sin produktion genom att installera rökgaskondensering eller om man förbättrar värmefaktorn i sina värmepumpar. Även hanteringen av värme från kraftvärme och från avfallsförbränning med energiåtervinning har brister.

Ytterligare ett fel med miljövärderingen av energi i Miljöbyggnad är att man accepterar ursprungsmärkt el. Genom att teckna avtal om ”grön el” kan man för en billig peng köpa sig ett högre betyg utan att skapa reell miljönytta. Systemet för ursprungsmärkning av el har alvarliga brister och det används dessutom på ett felaktigt sätt i Miljöbyggnad. Denna typ av gröntvättning godtas till exempel inte av BRE i certifieringssystemet BREEAM. Att belysa systemaspekterna kring systemet för ursprungsmärkning av el är typiskt ett sådant område där arbetsgrupperna måste anlita oberoende expertis.

Det svenska energisystemet står inför stora utmaningar med utfasning av kärnkraft och med en ökande mängd intermittent produktion av el från vind och sol som kommer in i systemet. I överenskommelsen om den framtida energipolitiken som presenterades i början av juni framhålls fjärrvärmen som en del av lösningen, och för fjärrvärmen är bebyggelsen med dess miljöcertifieringssystem av avgörande betydelse.

De byggnader som certifieras inom Miljöbyggnad är en del i en större helhet och det måste SGBC beakta i utvecklingen av de nya kriterierna. Miljöbyggnad kommer att ha en väsentlig påverkan på hur byggnader konstrueras i framtiden och det är då viktigt att kriterierna styr utvecklingen i rätt riktning, i samspel med det omgivande energisystemet.

Under augusti anordnar SGBC ett antal hearings runt om i landet där förslaget på nya kriterier för Miljöbyggnad kommer att presenteras. Då ges bra tillfällen att diskutera bebyggelsens roll i energisystemet och hur användningen av el och värme bör miljövärderas, om det nu ska miljövärderas överhuvudtaget.

Mitt förslag är att man i Miljöbyggnad helt undviker att miljövärdera användningen av el och värme. På så sätt kan vi i energibranschen fokusera vårt arbete på utvecklingen av energisystemet och fastighetsbranschen kan fokusera sitt arbete på utvecklingen av själva byggnadens energiprestanda.

Erik Dotzauer, styrmedelsexpert, Fortum Värme

Foto: HSB