Under de senaste åren har skett en stor förändring av såväl förutsättningar som prognoser för hur vi i Sverige ska kunna få ett väl fungerande och hållbart kraftsystem jämfört med vad som diskuterades bara för ett par år sedan.

Förändringar är bland annat:

• Kärnkraften sågs tidigare, i många framtidsscenarier som fullt fungerande och ett konkurrenskraftigt kraftslag länge till. I Energimyndighetens prognos som publicerades i januari 2013 skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år”. Nu, tre år senare, är läget ett helt annat. R1-R2 stängs nu istället efter cirka 45 år, det vill säga på två år har den faktiska livslängden minskat med 15 år jämfört med vad Energimyndigheten antog. O2 stängs efter 41 år och O1 efter cirka 46 år.

• Elpriserna på marknadsplatserna är betydligt lägre än tidigare. Bland annat detta har medfört att ägarna till de svenska kärnkraftverken, med olika motivering, ifrågasätter om man kan fortsätta driva kärnkraftverk på grund av ekonomin. Denna typ av fråga har aldrig diskuterats öppet förrän under senaste året. En fråga som nu ställs är bland annat: Måste vi göra en förändring av elmarknadens regler för att få en stabil elmarknad i Sverige. Många förslag finns rörande detta inkluderande såväl ett förstatligande av kärnkraften som en ren energy-only-marknad, med borttagande av såväl effektreserv som certifikat-system. Analysen här leder snarare till att ungefär samma marknad som idag kan fungera med nödvändiga justeringar vilka kommenteras och motiveras. Med ”dagens elmarknad” avses det generella upplägget med en energy-only-marknad som är kompletterad med ett certifikat-system samt en effektreserv.

Utgångspunkten är tre olika prognoser:
1. Utvecklingen på dagens marknad, det vill säga vad kommer troligen att hända.
2. Förutsättningar för åtgärder, det vill säga vad blir konsekvensen av utvecklingen om inga ändringar sker av dagens marknadsparametrar.
3. Resulterande åtgärder, det vill säga vilka åtgärder kommer till på grund av detta.

Upplägget är att prognos 1 leder till prognos 2 vilken leder till prognos 3. Detta för att renodla orsak och verkan. I verkligheten kan man förstås se hela detta som ett paket, där åtgärder tas för att, till exempel, inte hamna i prognos 2 eller prognos 3. Nedan går jag igenom dessa tre prognoser. En ”prognos” är egentligen en form av beräkning baserad på vissa antaganden, vilket förstås även gäller här. En mer detaljerad genomgång finns i en rapport här.

Prognos 1: Utvecklingen på dagens marknad

1a. Elpriserna kommer vara fortsatt låga under de närmaste åren
1b. Dock kommer dessa påverkas något uppåt eftersom R1-R2 och O1-O2 stängs: ändringen är i storleksordning enstaka ören/kWh på grund av en minskning av produktion med cirka 14 TWh. Däremot kompenseras uppgången något av att det nya kärnkraftverket i Finland kommer igång, vilket förväntas producera ungefär lika mycket per år som dessa 4 reaktorer tillsammans.
1c. Kärnavfallsavgiften kommer öka med åtminstone det som SSM föreslår, det vill säga +1,3 – 2,6 öre/kWh
1d. Möjligen sänks effektskatten för kärnkraft något?
1e. Dock krävs större investeringar i kärnkraftverken för att få dessa att fortsätta producera el
1f. Dessa bedöms inte lönsamma för de två äldsta reaktorerna F1 och R3, så dessa stängs också. Dessa är endast 4-5 år yngre än R1-R2 som ska stängas och minskar därmed elenergitillförseln med ytterligare cirka 15 TWh.
1g. Detta leder till något högre elpriser, men samtidigt måste då kärnavfallsavgiften ökas ytterligare för övriga kärnkraftverk.
1h. I omvärlden (Tyskland-UK-Danmark-Finland) fortsätter utvecklingen med fler kraftverk med låga marginalkostnader (vindkraft, solkraft, kärnkraft) på grund av en inriktning mot mindre fossil-kraft och att ingen vill ha energibrist eller vara ”beroende av import” och de aktuella kraftverken har låga marginalkostnader vilket styr priset.

Prognos 2: Förutsättningar för åtgärder

Avser en bedömning av konsekvensen om cirka 5 år, det vill säga år 2021+, om enbart Prognos 1 inträffar, det vill säga inga ytterligare åtgärder och ett antagande om ”dagens elmarknad” med samma parametrar som idag gällande elcertifikat-system och effektreserven.

2a. O1-O2, R1-R2, F1 och R3 stängda: årsproduktion 2010-2015: -29 TWh.
2b. Vindkraftens årsproduktion ökar något på grund av dagens elcertifikatsystem + 2 TWh.
2c. Elenergipriset har ökat något på grund av stängda kärnkraftverk (export ändrad till import) samt något högre fossilpriser. Ny kärnkraft i Finland. Flera nya ledningar till omvärlden.
2d. Stängning av O1-O2 + R1-R2 har inte lett till ”oacceptabelt ökad risk för effektbrist”, men att även stänga F1 och R3 (totalt: 2050 MW) leder till en ”bedömd ej acceptabel risk för effektbrist”
2e. Kärnkraften går inte lika bra som tidigare (äldre reaktorer). Diskussion om säkerheten på grund av internationella incidenter.
2f. ”Oro” för både energi- och effekt-försörjning (”självförsörjning”)

Prognos 3: Resulterande åtgärder

Denna prognos bygger på att resultatet från Prognos 2 inte bedöms vare sig lämpligt eller önskvärt i närtid eller på lång sikt, varvid man måste ta till åtgärder.

3a. Låga elpriser + beroende av elimport, diskussion om ”självförsörjning” ger utökat certifikat-system (annars ”import-beroende”)
3b. Detta leder framför allt till mer vindkraft då denna har lägst kostnad, vilket därmed inte ”löser effektfrågan”
3c. Svenska kraftnät får i uppdrag att:
• Kontinuerligt uppskatta risken för effektbrist
• Om den inte är acceptabel så ska de göra långsiktiga upphandlingar så att den hålls acceptabel.
3d. Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att se till att inte den övriga marknadens incitament påverkas negativt av Svenska Kraftnäts upphandling.

Slutsats och kommentarer

Det som här klassas som ”resulterande åtgärder” är en möjlig utveckling som bygger på vissa antaganden. Dessa innebär ett utökat certifikatsystem jämfört med dagsläget. De inkluderar även en mer omfattande effektreserv där denna kommer användas mer regelbundet än idag, vilket gör att prissättningen blir central för att den övriga marknaden ska fungera.

Med tillräckligt högt pris på effektreserven kommer marknaden själv kunna lösa många av utmaningarna.

Det är svårt att se att detta system INTE skulle kunna fungera. Med certifikat (ger energi) och effektmarknad (ger effekt) bör man kunna få till ett fungerande system. Men prissättningen är central för att även den större, energy-only-marknaden, ska kunna fortsätta fungera och ge incitament till den lösning, bestående av olika typer av produktion och flexibel konsumtion, som är den mest rationella.