Göran Sörell är vd för Sundsvall elnät. Han tror att vi framför oss har en förändring av elnätsmarknaden med färre och större aktörer där utländska investerare kommer att vara ägare. Men han vill se fortsatt kommunalt ägande och önskar därför en förändring i ellagen som gör ett sådant ägande lättare.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Göran Sörell vill börja sin analys av elnätsmarknaden med en historisk tillbakablick. På 1930-talet hade vi i Sverige ungefär 4 000 eldistributörer, i dag har vi 160. För varje decennium har kosolideringen, sammanslagningen, haft samma tempo. Fram till avregleringen. Efter den har antalet eldistributörer varit relativt intakt. 

– Det här tyder på att nätregleringarna sedan dess har gett alla nätföretag så mycket intäkter att de kan överleva, säger Göran Sörell, men ser att vi har en förändring framför oss:
– Den senaste given från Energimarknadsinspektionen kommer att trycka ner tarifferna samtidigt som vi ska klara av att hantera frågor som till exempel nätkoderna och smarta nät. Vi kommer alltså att få fler uppgifter samtidigt som intäkterna sjunker. Det här kommer att öka trycket för större enheter som klarar av detta och kan fördela kostnaderna på en större kundmassa, säger han.

Göran Sörell tror att det här kommer att leda till att vi kommer att få se internationella ägare av elnäten. Han tar Falbygden energi som exempel. Göteborg Energi sålde förra hösten Falbygden energi till Infracapital som är ett europeiskt investeringsbolag med fokus på infrastruktur.
– Det jag ser framför mig är att det är internationella placerare som kommer att bli köpare av elnäten. Det handlar om investerare som under lång tid ska förvalta mycket pengar, till exempel placerare av pensionspengar.

Varför är inte de som äger och också tidigare köpt upp nätverksamhet, som till exempel större energibolag, längre intresserade av att förvärva nätverksamhet?
– Jag tror att den formen av bolag har högre avkastningskrav. Då är elnät inte en aktuell placering utan de behöver i stället få loss kapital till mer kortsiktiga investeringar. Så när vi får en tuffare nätreglering blir det svårare för dessa att leva upp till avkastningskraven och då är det läge att sälja.

Som vd för ett litet kommunägt elnätsbolag är Göran Sörell bekymrad över den nya ägarstruktur som vi kommer att få se. Hans uppfattning är nämligen att det kommunala ägandets fokus på samhällsnytta är bra ingångsvärde när elnät ska förvaltas och utvecklas. Han menar också att den lokala förankringen har ett värde.
– En internationell placerare har inte känslan för att utveckla regioner, utan det är en finansiell placering som de ska ha avkastning på. Det handlar om kassaflöden och vinst.

Men trots den ökade konsolideringen och större tryck från internationella placerare menar Göran Sörell att loppet inte är kört för fortsatt kommunalt ägande. Men det gäller att förstå galoppen, att det är som större aktör du har möjlighet att överleva.
– Kommunerna som äger nät måste vara på hugget och våga slå ihop verksamheter, för alternativet är att ägandet försvinner utomlands. Det kommer att kräva att kommuner samverkar, men då är problemet att kommunpolitiker blir försiktiga när kommungränsen passeras.

Vad kan man göra åt det?
– Jag skulle vilja ha ett tydligare undantag från lokaliseringsprincipen i ellagen. För produktion och handel finns det i dag ett tydligt undantag, men inte för elnätsverksamheten. Om det ändrades skulle kommunpolitiker få råg i ryggen att genomföra nödvändiga sammanslagningar. På detta sätt skulle också statsmakten tydligt signalera att den tycker det är viktigt att kommuner fortsätter att äga och driva nätverksamhet. De signalerna får vi inte i dag utan i stället har vi en Energimarknadsinspektion som anklagar oss kommunalägda energibolag för att vara oseriösa, säger han.

Göran Sörell vill också se ett tydligt undantag från självkostnadspricipen i ellagen. Enligt den principen får kommuner inte gå med vinst på sin verksamhet och frågan är om det också ska gälla kommuner som äger elnät – i dag finns ett tydligt undantag för handel och produktion av el. Frågan om elnäten behandlas just nu i kammarrätten och att möjligheterna att få avkastning ifrågasätts är inte bra, enligt Göran Sörell.
– Jag vill se ett tydligt undantag från självkostnadsprincipen. Att det här diskuteras gör att vissa kommunpolitiker blir minst sagt tveksamma till att investera i elnät för de vet inte om de får behålla avkastningen eller inte.

Han är också kritisk mot att regleringsmodellen byter utseende så ofta. Han menar att det bidrar till en osäkerhet som ingen ägare, vare sig kommunal eller internationell, vill ha.
– Den största osäkerheten är livslängden på regleringsmodellen, eftersom den byter innehåll och också inriktning så ofta, det är svårt att tänka långsiktigt. När den byts så ofta är det svårt att ge incitament i någon riktning.

Är det så att man som ägare och bolag till slut tar regleringen med en nypa salt för att man är inställd på att den ändå ändras snart igen?
– Så blir det. Vi själva försöker jobba för att ha en vettig verksamhet i grunden, då spelar reglermodellen mindre roll. Nu har vi en modell som fokuserar på drift och underhåll, medan man i den nya modellen svänger 180 grader och ger i stället incitament för nyinvesteringar.