I takt med att vindkraften växer som energikälla blir större vindkraftverk lönsammare än små. Dessutom är de större mer ”systemvänliga”, visar den tyske forskaren Lion Hirth i en studie.

Vindkraftsutbyggnaden har avtagit i Sverige och det beror på dålig lönsamhet. Elpriserna är låga, vilket delvis hänger ihop med överkapacitet i elproduktionen, och det drabbar alla kraftslag. Men för vindkraften är det värre än för exempelvis vattenkraften. Vindkraftverk kan till skillnad mot vattenkraftverk inte välja när elen ska produceras.

Gynnsam vind ger hög produktion i vindkraften och när utbudet av el ökar trycks priset ner. Och ju större andel av elproduktionen som består av vindkraft ju hårdare slår det här på elpriset. Genom att bygga fler vindkraftverk sänks då lönsamheten för hela branschen och man talar därför om att vindkraften ”kannibaliserar på sig själv”.

För en vindkraftägare kan det innebära att när vindkraftverket producerar som mest är det sämst betalt. En mycket kall och vindstilla vinterdag, då elpriset kan vara högt, står vindkraftverket still. För en vattenkraftägare är det tvärt om, när elen är billig kan vattnet sparas och när elen är dyr kan produktionen gå för fullt. För en genomsnittligt producerad MWh får alltså vindkraftägaren mindre betalt än vattenkraftägaren.

Men det finns sätt att öka värdet av vindkraftselen, och det handlar om högre torn och större rotorblad.
– Ett vindkraftverk med större rotor behöver inte lika mycket vind för att producera med maximal effekt. Ett sådant verk kan alltså producera för fullt även när priset på el är högre, säger den tyske energiekonomen Lion Hirth.

Lion Hirth har i rapporten ”Systemvänlig vindkraft” visat att det handlar om stora pengar. Det beror på att vindarna är mer gynnsamma högre upp, men också på att det krävs mindre vind för att nå maximal produktion på ett stort vindkraftvek. Traditionella vindkraftverk med mindre rotorblad behöver en vindhastighet på minst 15 m/s för att producera maximalt, medan de större producerar för fullt redan vid 11 m/s. Det blir alltså fler timmar full produktion för det större verket, men framförallt timmar med bättre betalt.

– Värdet av den producerade el-energin blir 15 procent högre per MWh med stora vindkraftverk, givet en 30-procentig andel vindkraft i elproduktionen, säger Lion Hirth.

Studien visar också att jämfört med andra åtgärder, som till exempel att öka möjligheten att lagra el eller att öka överföringskapaciteten i näten, så är större vindkraftverk effektivare för att öka värdet på den producerade vindkraftselen.

Stora vindkraftverk har också ett värde för elsystemet eftersom de timmar då vindkraften inte kan producera blir färre.

Bild: Stora vindkraftverk skapar värde på flera sätt: högre genomsnittligt pris på producerad el, minskade kostnader för balansering, lägre behov av nätinvesteringar.

Frågan om hur mycket effekt man kan räkna med från vindkraften när elanvändningen är som högst har varit i fokus och varje år gör Svenska kraftnät en bedömning av den tillgängliga effekten. ”Baserat på statistik från vintersäsongerna 2010–2015 antas 11 procent av den installerade effekten från vindkraften finnas tillgänglig under timmen med högst förbrukning”, skriver Svenska kraftnät. Men med stora, avancerade vindkraftverk kan den siffran öka, enligt Lion Hirth. Exakt hur mycket återstår att bedöma.

Värdet på den producerade elen med stora vindkraftverk är beroende av vilken marknadsandel vindkraften har i elproduktionen. Vid låg marknadsandel är det mer ekonomiskt med traditionella vindkraftverk med mindre rotorblad. Men, vid en större marknadsandel blir det mer lönsamt med större verk.

– Det här understryker behovet av att förse investerare med bra information om hur subventionssystemen kommer att se ut på lång sikt, menar Lion Hirth.

Rapporten bygger på att marknadsandelen för vindkraft är 30 procent, vilket är fallet på vissa marknader. I Sverige har vindkraften ännu bara drygt 10 procents marknadsandel.