Totalt sett kan man tjäna 18 000 kronor om året om man börjar producera sin egen förnybara el. Mot bakgrund av detta undrar man varför den förnybara elen behöver denna fantastiska stimulans som finansieras med skattemedel.

För tredje året i rad hade Sverige 2013 en nettoexport av el som uppgick till 10 TWh. Kärnkraften producerade 63,6 TWh och vattenkraften 60,8 TWh. Vindkraften slog ett nytt produktionsrekord med 9,9 TWh. Vår användning av el har varierat mellan 139 och 150 TWh under de senaste 25 åren. Vi har med andra ord ingen trendmässig ökning av vårt elbehov. 

Mot den här bakgrunden är det anmärkningsvärt att det i dagsläget flaggas för mycket omfattande åtgärder för att öka vindkraftproduktionen. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Satsningen utformas som en skattereduktion och är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el. Går man in på regeringens webbplats står det att den här åtgärden skall öka konsumenternas ställning på energimarknaden vad man nu kan mena med det. Det är inte många av oss som kan producera el. Skattereduktionen kommer att motsvara dubbelt så mycket som energiskatten.

För en mikroproducent som levererar ut 20 000 kWh motsvarar det ungefär 12000 kronor om året. Ovanpå det kommer den ersättning man kan få från sitt elbolag för den el som man producerar och levererar ut på elnätet. Utgår man från att elbolaget betalar 30 öre/kWh innebär det ytterligare 6 000 kronor i intäkt. Totalt sett kan man tjäna 18 000 kronor om året om man börjar producera sin egen förnybara el. Dessa meningar är direkt hämtade från den ovan angivna skriften från Regeringskansliet. Detta innebär ett pris på 90 öre/kWh. Det pris som leverantörerna av el från vattenkraft och kärnkraft får ligger i storleksordningen 30 öre.

Mot bakgrund av de ovan redovisade produktionssiffrorna undrar man varför den förnybara elen behöver denna fantastiska stimulans som finansieras med skattemedel. Än mer förvånad blir man när man läser det senaste numret av Energimyndighetens skrift Energivärlden som kom ut den 21 mars 2014. I en artikel med rubriken Fler elcertifikat ska ge mer förnybar el kan man läsa följande:
I dagsläget är den så kallade kvotplikten för oss vanliga elproducenter 14,4 procent. Den anger hur stor andel av vår konsumerade el som belastas av kostnaderna för de elcertifikat, som producenterna av förnybar el får utöver det normalpris som vattenkraft och kärnkraft får. I dagsläget är påslaget cirka 20 öre per kWh. Det gångna halvåret har normalpriset för el legat runt 30 öre. Vind- och solkraftsproducenterna har fått 50 öre tack vare elcertifikaten.
I den nu gällande elcertifikatslagen är kvoten för 2016 14,4 procent. Energimyndigheten anser att kvotplikten skall höjas 2016 från 14,4 till 23 procent, vilket innebär en sextioprocentig höjning. Det innebär en kostnadsökning för en villaägare med 360 – 700 kronor om året enligt samma artikel. Med hjälp av skattepengar skall vind- och solkraftsproducenterna få 90 öre/kWh och utöver det ytterligare 10 öre i form av högre elcertifikat som vi kommer att se på elräkningen.

När man läser det här undrar man om den ena handen verkligen vet vad den andra gör. Lönsamheten i vindkraftproduktionen har de senaste åren varit dålig. Anna-Karin Hatt vill gynna sina och Miljöpartiets elproducerande partivänner som en uppmuntran inför valet. Alla vet att vindkraften inte producerar någon el när det är vindstilla och så mycket sol har vi ju knappast vintertid då vi bäst behöver elen. Det är vattenkraften som fungerar som reglerkraft och fyller alla hacken i elproduktionen som vindkraftproduktionen resulterar i. Vetenskapsakademien har visat att vår vattenkraft inte kan kompensera för mer än 10 TWh vindkraftel. Svenska Kraftnät har höjt den gränsen till 18 TWh men det kostar miljarder.

Om nu lönsamheten i vindkraftproduktionen förbättras i den utsträckning som aviserats så innebär det självklart en kraftig utbyggnad på den kanten. Grundpriset för el som vatten- och kärnkraft producerar kommer då att reduceras vilket självklart bäddar för problem. Det överskott på el som vi redan har kommer att bli ännu mycket större vilket leder till krav på starkt utbyggt nät så att detta överskott kan exporteras. Nätkostnaderna handlar om miljarder.

Kan socialdemokrater, moderater, folkpartister och kristdemokrater vara med om att släppa loss de kostnadsökningar för vår el som Anna-Karin Hatt skisserar?

Bengt Lindhé