Jonas Melin är portföljförvaltare på företaget Markedskraft och styrelseledamot i Oberoende elhandlare. Han tvivlar starkt på att den gemensamma elmarknaden inom EU kommer att kunna fungera. Han hade hellre sett fler mindre och väl fungerande marknader.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Jonas Melin om möjligheterna att nå en gemensam europeisk elmarknad: 

– Frågan är hur man väljer att definiera en gemensam elmarknad. En definition är att hela marknaden har ett och samma pris och det är den riktiga definitionen på en gemensam marknad tycker jag. Men det kommer att ta lång tid att nå dit, om det överhuvudtaget är möjligt. Det är nog utopiskt. Den andra definitionen är att regelverket för hela marknaden är detsamma och det är mer troligt att det kommer att ske.

Om hur man ska nå gemensamt regelverk:
– Den stora utmaningen är att skapa konkurrens mellan producenterna. Det är viktigt för att kunderna ska uppfatta priset som korrekt. Och hit kan man bara nå om marknadskoncentrationen inte är för stor. Men just nu är utvecklingen i Sverige och Norge olycklig med olika prisområden och därmed också olika priser på ”samma” marknad. Dessutom har många områden alltför höga marknadsandelar bland de producerande bolagen. Jag ser en överhängande risk att det här driver utvecklingen åt fel håll. Om vi i stället i Norden hade drivit utvecklingen mot ett gemensamt pris hade vi kunnat vara föregångare, och ingen aktör hade varit dominerande. Nu får vi nog ett lite svagare förhandlingsläge.

Om prisläget på en gemensam europeisk marknad:
– Ur ett nordiskt perspektiv kommer vi nog att få ett högre prisläge. Vårt kraftöverskott ser ut att växa med produktion som har låga rörliga kostnader. Detta ger ett lägre pris i Norden än på kontinenten. Ju mer överföringskapacitet som byggs mot kontinenten desto högre priser i Norden. En prisökning är ju till gagn för producenterna och negativt för konsumenterna. Men sen är ju mycket av produktionen offentligt ägd, så intressekonflikten borde kanske inte vara så stor.
– Det är en politiskt delikat uppgift att hantera prisutvecklingen. Verkligheten är att ju längre tid kabel- och nätutbyggnaden till kontinenten tar, desto lägre priser och högre konkurrenskraft kommer konsumenterna i Norden att få. Men det kan ju också uppfattas som protektionistiskt.

Om hur den alternativa utvecklingen till en gemensam europeisk elmarknad ska se ut:
– Jag tror att det är bättre med fler relativt stora marknader, typ den Nordiska, som fungerar bra än en gigantisk EU-marknad som fungerar dåligt. Som det är i dagsläget är det svårt att få en gemensam prisbild mellan Norden och till exempel Tyskland. Det vore bättre om Norden, som ett naturligt geografiskt område, skapar en delmarknad som strävar mot ett gemensamt pris och sedan Tyskland och några fler länder en delmarknad och så vidare. Det viktiga är att de marknader som skapas blir riktigt konkurrensutsatta och får samma pris i hela området. Med en gigantisk EU-marknad finns det en risk att det blir 50 delområden med olika priser i varje delområde. Så en gemensam europeisk elmarknad tror jag inte är möjligt att jobba mot i dagsläget. Däremot kan man utveckla regelverket så att det blir likadant i alla de olika delmarknader som jag förordar. Den här utvecklingen bör ske parallellt.

———-

Läs tidigare delar i intervjuserien:
Del 1: Daniel Johansson, statssekreterare näringsdepartementet: ”Utmaningarna är enorma”
Del 2: Lise Nordin (MP), energipolitisk talesperson: ”Väldigt positivt med större energisystem”
Del 3: Mats Gustavsson, energiansvarig Boliden: ”Det tyska elpriset kommer att slå hårt mot oss”
Del 4: Karin Widegren, Energimarknadsinspektionen: ”Vi vill ha en likvid spotmarknad”