Om gamla kärnkraftsreaktorer inte ersätts med nya, hur kan bortfallet kompenseras? Lars Gustafsson, vd för Swedegas, tror att vi i så fall kommer att få se en lösning som bygger på flera olika komponenter, en av dessa är gaskraftverk.
– Ska man bygga gaskraftverk så måste man återanvända det som finns, därför är det logiskt att placera gaskraftverk i anslutning till Barsebäck och Ringhals, för där är elinfrastrukturen redan på plats, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Swedegas upplever just nu en ökad efterfrågan på gas från den tunga svenska stålindustrin. Olja ska ersättas med naturgas och göra produktionen mindre miljöbelastande. Lösningen heter LNG, flytande gas, som företaget vill importera till nybyggda anläggningar i Göteborg och Gävle. Och i framtiden kan efterfrågan på gas öka ännu mer. Gasen kommer sannolikt att bli en del av lösningen om de kärnkraftsreaktorer som når sin tekniska livslängd inte ersätts med nya. 

Lars Gustafsson är vd för Swedegas och hans bedömning är att det kommer att byggas gaskraftverk för att klara av en del av bortfallet.
– För att ersätta kärnkraften kommer det att behövas en rad olika inslag och åtgärder, det är viktigt att ha systemperspektivet och se att flera olika delar bidrar till lösningen för hela energisystemet. Jag tror att vi kommer att få se en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion och jag är övertygad om att gaskraftverk kommer att bli en del av den totala energimixen. Även SKGS presenterar detta i sin rapport.

Vad talar för att det är just gaskraftverk som kommer att byggas?
– Gaskraft är i förhållande till annan kraftproduktion billigt att bygga, det går fort att bygga, det handlar om känd teknik och den är lättreglerad vilket behövs för att kunna hantera svängningarna som till exempel vindkraften ger upphov till. Gaskraften kan köras igång momentant.

Förutom det här lyfter Lars Gustafsson fram att vårt stamnät för gas, som sträcker sig från Skåne och norrut utmed kusten till Stenungsund, har större kapacitet. Det skulle alltså kunna användas i större utsträckning än i dag, så därför tror han att vi kommer att få se gaskraftverken placeras utmed gasledningen. Han är så specifik att han pekar ut Barsebäck och Ringhals som möjliga bra platser för anläggningarnas placeringar.

– Det är inte realistiskt med en kraftig utbyggnad av det västsvenska gasnätet, det skulle bli väldigt kostsamt. Även av tillståndsskäl är det inte realistiskt med utbyggnad, det är ju i dag till och med problem att få tillstånd att bygga vindkraftverk. Utefter ledningen finns däremot alla möjligheter att bygga gaskraftverk, den passerar till exempel både Barsebäck och Ringhals och det är betydelsefullt för det är lika svårt att få tillstånd för elinfrastruktur som det är för gasledningar och här vid kärnkraftverken är elledningarna redan på plats. Ska man bygga gaskraftverk så måste man återanvända det som finns, därför är det logiskt att placera gaskraftverk i anslutning till Barsebäck och Ringhals för där är elinfrastrukturen redan på plats, säger han och fortsätter:

– Jag ser inget motsatsförhållande mellan gaskraft och kärnkraft, de kan komplettera varandra. Dagens gasinfrastruktur kan leverera samma effekt med naturgas som motsvaras av effekten i Ringhals kärnkraftverk och det finns ledig kapacitet.

Hur många TWh gas skulle behövas i ett scenario där kärnkraften successivt försvinner?
– Det beror på ambitionen med det förnybara, men att gasen skulle ersätta all kärnkraft är inte en rimlig lösning. Men det här handlar om effekt och inte energi, det är inte intressant med absoluta tal i TWh, utan vi måste mer se en systemlösning där vi behöver effekt vid ett givet ögonblick. Gaskraft är en komponent som skulle kunna bidra när reaktorer måste stängas, men det finns fler komponenter.

En sådan skulle kunna vara Power to gas som handlar om att göra vät- eller biogas av överskottet av el från vindkraft. På det sättet skulle man kunna lagra överskottselen. Swedegas har samlat aktörer i branschen för att undersöka var i landet man lämpligtvis skulle kunna bygga den första pilotanläggningen.

Vem tror du är intresserad av att investera i gaskraftverk?
– Vi har en hel bransch som är i gungning och de aktörer som traditionellt sett skulle investera i det här är inte på plats för att göra det på samma sätt som för 30 år sedan, de söker sig i stället ifrån investeringar i elproduktion och eldistribution. Och de som i stället ska investera finns inte på plats heller och här är ett problem med osäkerheten i regleringssystemen, den politiska risken är hög, säger han och efterlyser politiska initiativ:

– Avsaknaden av tydliga energipolitiska ställningstaganden inför energiomställningen i kombination med att dagens regelverk är relevanta för energimarknaden huvudsakligen som den sett ut historiskt snarare än för framtida behov, är ett problem. Politikerna behöver kurage att fatta tydliga energipolitiska beslut för att investeringar ska ta fart, säger Lars Gustafsson.