Man kan tycka vad man vill om olika kraftslags ekonomi och miljöpåverkan, men de olika krav på ”baskraft” som har framförts av olika personer i media är inte korrekt.
På senare tid har vi allt oftare hört olika personer nämna ordet ”baskraft”. I TV-programmet Agenda den 26 januari 2014 säger Vattenfalls Norden-chef Torbjörn Wahlborg till exempel ”Det kommer behövas ny baskraft, det är vår bedömning idag”. På journalistens fråga ”Vad är baskraft?” svarar han ”Baskraft är energi som vi kan producera som man kan planera, som produceras dygnet om, året om, det vill säga som är väderoberoende.”
I samma program säger Jan Björklund (FP) ”…och det är därför det behövs baskraft som levererar el hela tiden och då är det kärnkraft eller gaskraft.” I Expressen den 24 apr 2013 skriver Cecilie Tenfjord-Toftby (M): ”Erkänner S baskraftens vikt för jobb och tillväxt? Vad vill man i så fall att baskraften ska bestå av, nu och på längre sikt? I dag är det frågor som saknar svar.” Samtliga dessa tre inlägg verkar anse att man måste ha ”baskraft” och att dessa kraftverk ska gå hela tiden.
Man kan tycka vad man vill om olika kraftslags ekonomi och miljöpåverkan, men detta krav på ”baskraft” är inte korrekt:
1. Det finns inga kraftverk som producerar hela tiden. Alla kraftverk har ibland avbrott så man måste hålla reserver.
2. Antag, till exempel att vi har en elförbrukning som varierar mellan 8 000 MW och 25 000 MW. Om vi i detta system skulle ha ”baskraft” (som producerar hela tiden) om 3 000 MW, så skulle vi ju ändå behöva ha andra kraftverk som klarar det övriga, dvs elförbrukningens variation mellan 5 000 och 22 000 MW. Man kan ju då se det som att vi har en elförbrukning mellan 5 000 och 22 000 MW och för dessa behövs då inga ”baskraftverk”. Det finns helt enkelt inget teknisk grund att påstå att vissa kraftverk, eller en viss andel måste ”leverera hela tiden”.
3. Den diskussion som förs nu är snarare att alla kraftverk bör bara så flexibla som möjligt för att det helt enkelt är rationellt.
Nej det finns inget krav i ett kraftsystem på att vissa kraftverk måste ”leverera el hela tiden”. Det är korrekt att det historiskt har varit så i många länder, men med allt större inslag av sol- och vindkraft är snarare kravet att kraftverk ska vara flexibla. De krav som finns kan något förenklat sammanfattas som
a) Det måste finnas tillräcklig kapacitet för att klara situationer med hög elförbrukning och låg produktion i sol- och vindkraft,
b) Det måste hela tiden finnas tillräckligt med reserver för att klara möjliga bortfall av ledningar, kraftverk et cetera,
c) Spänningen måste upprätthållas och systemet måste vara stabilt så att inte mindre störningar gör att elförsörjningen kollapsar.
Det finns dock inget av detta som medför ett krav på att vissa kraftverk måste ”leverera el hela tiden”, vilket heller inga kraftverk gör. De uppskattningar som gjorts hittills leder också mot att även ett system med nära 100 procent förnybar produktion i Sverige visar på låga kostnader för kravet att klara elförbruningen även vid hög förbrukning samtidigt som låg produktion i sol och vind. Och det finns många olika tekniska lösningar till att klara detta.
I internationell litteratur brukar de kraftverk med lägst rörlig kostnad kallas ”baskraftverk” (eng: ”base loaded units”) då de körs hela tiden på nivån tillgänglig produktion då detta är det mest ekonomiskt effektiva sättet att producera el. Men ur denna synvinkel är både vind- och solkraft ”baskraft” eftersom dessa kraftverk har lägre driftskostnad än såväl kärnkraft, kolkraft som gaskraft.
Det är självklart bra att olika aspekter på ett framtida kraftsystem diskuteras, men då ska man inte hänvisa till missuppfattningar om behov av ”baskraft”.
Lennart Söder, Professor i elkraftsystem, KTH
3 Kommentarer
3 Kommentarer
Peter Andersson
3 mars, 2014: 9:48 f mMotargument, numrerat enligt Söders text.
1. Ja, alla kraftslag har avbrott ibland. Men det är knappast ett argument för att inte göra någon distinktion mellan baskraft och intermittentkraft. Jämför tex kärnkraft med ca 10 % off-time, vilket huvudsakligen kan planeras i tiden, med vindkraft, som lägger av varje gång det blir vindstilla. Även reglerkraft kan ibland ha avbrott.
2. Ja, det kommer alltid att behövas reglerkraft. Det kan knappast tolkas som att nivån av reglerkraft som behövs är betydelselös. Om ersätter all vår nuvarande ”baskraft” med intermittenta kraftslag så blir variationerna i reglerbehov mycket större, dyrare och mer miljöbelastande.
3. Om han med sitt tredje uttalande menar att kraft som byggs ut ska vara reglerkraft (den är ju mest flexibel), så har han lyckats med att ta hänsyn till en aspekt av elsystemet (dvs kapacitet till lastföljning), och misslyckats med alla andra aspekter.
Efter halva artikeln har du en kravlista. Här verkar du ha argumenterat mot dig själv. Du ser inte att kraftslagens förmåga att leverera stadigt är dellösningar på kraven du ställer upp:
a) Ett sätt att lyckas med att klara situationer med hög elförbrukning är just att inte ha för mycket solkraft utan satsa på något energislaf som har just goda ”baskraft”-egenskaper istället.
b) Ja, och ju mindre baskraft i energisystemet, desto mer reserver kommer det behövas
c) Stabilt system önskas, låter som att du förespråkar mycket baskraft i produktionen.
SvaraBjörn Abelsson
12 februari, 2014: 2:01 e mProblemet är knappast att en del kraftverk inte är tillgängliga alltid. Som Lennart Söder framhåller finns det inga kraftverk som är det. Inte minst har stillastående kärnkraftverk visat att det kan vara minst lika vanskligt att lita på atomkraft som på vindkraft när vinterkylan slår till.
Problemet är i stället att anpassa kraftproduktionen till variationer i efterfrågan. Även där är kärnkraftverk snarare sämre än vindkraftverk. En atomreaktor är ingen apparat som enkelt slås på och av i takt med att elförbrukningen varierar. Det är betydligt enklare att stänga av en vindsnurra, om elströmmen inte behövs. Å andra sidan är det förstås svårt att få el från vindsnurran när det inte blåser.
De kraftverk som är mest lämpade att möta snabba förändringar av elanvändningen är vattenkraftverk och gasturbiner, i viss mån även oljekondenskraftverk. Men gas och olja är dyra och miljövidriga elproducenter. I praktiken är det därför vattenkraft som så långt som möjligt används för att anpassa elproduktionen till förbrukningen.
Det påstås ofta att en ökad andel vindkraft medför att behovet av reglerkraft, exempelvis från vattenkraftverk, ökar. Detta är en grov förenkling. För det första följer produktionen av vindkraft, på årsbasis, ganska väl variationerna i elförbrukningen. Det blåser mer på vintern, när effektbehovet är större, och mindre på sommaren. För det andra så bidrar vindkraften under vintern till att en mindre del av vattenkraften behöver användas för den långsiktiga effektregleringen. Risken för att vattenmagasinen blir tömda innan vintern är slut minskar alltså påtagligt med ökad andel vindkraft.
Däremot är det naturligtvis så att de absoluta variationerna i efektbehovet ökar när den totala elförbrukningen ökar. Behovet av reglerkraft ökar därför oavsett om vi ökar andelen vindkraft eller om vi i stället bygger nya atomkraftverk. Som jag visat ovan bidrar vindkraftverk mer än atomkraftverk till flexibilitet i elproduktionen.
En storskalig utbyggnad av vattenkraften, för att öka tillgången på lättreglerad kraftproduktion, är inte önskvärd. Däremot bör man överväga att bygga nya pumpkraftverk. Stängningen av pumpkraftverket i Stalon framstår i efterhand som ett misstag. Med fler pumpkraftverk kan strömmen de kraftverk som är svårreglerade användas för att pumpa upp vatten i pumpkraftverken, vatten som sedan kan producera elström igen när effektbehovet är större.
Dessutom bör vi naturligtvis satsa på laststyrning. En mycket stor del av effektbehovet under maxlast kräver inte sekundsnabb strömförsörjning. Med intelligenta elnät kan man exempelvis koppla ur elvärmen i ett hus under de morgontimmar när effektbehovet är som störst och sedan slå på värmen igen när morgonkaffet är bryggt, morgonduschen avklarad och skjortan är struken. En intressant framtida möjlighet till effektreglering får vi med elbilar. Laddningen kan ske under låglast och under topplast kan i stället bilarnas batterier bidra till att klara av effekttopparna.
I stället för ”baskraft” bör vi alltså tala om ”reglerkraft” och ”laststyrning”, om vi vill tillgodose morgondagens effektbehov och inte bara slentrianmässigt kritisera vindkraften.
SvaraEinar Fjellman
10 februari, 2014: 4:46 e mVad Torbjörn Wahlborg m.fl. avser med baskraft
Svaraär knappast det som Lennart Söder påstår. Baskraft är sådan elproduktion där viss effekt alltid är tillgänglig och kan tas i anspråk efter behov.Vindkraft och annan väderberoende kraftproduktion har inte den egenskapen.
Den som är det minsta insatt i hur ett elsystem fungerar vet att det är så, t.o.m. Jan Björklund.
Lennart Söder tycks vilja påstå att vind- och solkraft också måste räknas som baskraft i denna mening men få delar den uppfattningen.
Einar Fjellman (FP) Ängelholm