Öresundskraft blev som alla elnätsbolag i södra Sverige drabbade av helgens storm. Gjorda investeringar höll dock den värsta katastrofen borta, men nu måste bolaget se över investeringstakten på grund av Energimarknadsinspektionens nya intäktsramar.
– Vi måste skjuta investeringar på framtiden, säger Patrick Ekman, chef för elnäten på Öresundskraft.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
I söndags slog ovädret till mot Sverige. I särskilt södra Sverige var vindarna kraftfulla och med detta slogs strömmen ut. Öresundskraft har 96 000 kunder i nordvästra Skåne med Helsingborg som huvudort. Som mest var det 500 av kunderna som var utan ström. Redan på måndagsmorgonen var de strömlösa 80 och på eftermiddagen hade samtliga kunder fått tillbaka sin el.
– Vi har haft tur och inte blivit så drabbade. Men det beror också på att vi har gjort stora investeringar de senaste åren och det ger resultat, säger Patrick Ekman, chef för elnäten på Öresundskraft.
Bolaget investerar 100 miljoner kronor per år i sina elnät. Det handlar både om nyinvesteringar och reinvesteringar. En av de största investeringarna företaget har gjort är att ha höjt spänningsnivån i sina nät. Det innebär att man kan avveckla flera nätstationer och därmed finns det färre ställen som det kan bli fel på.
– Vi har gjort en hel del av de spänningshöjande investeringarna, men mycket finns kvar. Det här är en 20-årsplan som rullar, säger Patrick Ekman.
Öresundskraft har gjort stora investeringar bland annat genom att gräva ner ledningar och sätta upp nya elmätare under senaste åren. Mycket arbete återstår dock i företagets investeringsplan, men de nya intäktsramarna från Energimarknadsinspektionen gör situationen problematisk.
Öresundskraft får med de nya ramarna drygt 400 miljoner kronor mindre i intäkter 2012-2015 än vad myndigheten ursprungligen beräknat. Framtidens krav på timmätning och Nordisk slutkundsmarknad, smarta elnät och vindkraftsutbyggnad kommer att kräva ytterligare investeringar, vilket gör situationen ännu mer utmanande.
– Intäktsramarna slår mot våra möjligheter att göra de investeringar i nätet som vi vill göra. Intäkterna är nere på så låga nivåer så att det är svårt att få ihop ekvationen. Vi måste helt enkelt titta på kostnadssidan och då är det naturliga att flytta nätinvesteringarna på framtiden, men vi får också titta på andra kostnader, säger Patrick Ekman och fortsätter:
– Vi har dock inte riktigt förstått alla konsekvenser av de nya intäktsramarna ännu utan analyserar det just nu. Men med de uteblivna investeringarna i nätet finns det risk för sämre leveranskvalitet i form av till exempel längre avbrott i samband med stormar som den vi hade i söndags.
8 Kommentarer
Gunnar Ålfors
3 december, 2011: 5:20 e mLennart, Stig o jag är överens om att nätdelen inte får pengar från produktionsdelen. Inte heller elhandelsdelen får pengar från produktionsdelen. Elhandelsdelen konkurrerar därför på lika villkor med alla andra hundra elhandlare. Elkonsumenterna, de flesta, förstår inte detta. Därför klagar de över höga elpriser när de förstår att produktionsdelen går med vinst. Alltså samma sak som klagan på nätavgift. Alltså ingen missuppfattning. Ta därför notis!
SvaraOligopolmyten har ju vederhäftigt tillbakavisats gång på gång. Producentmarknaden är mycket större än bara Sverige. På en internationell producentmarknad där alltid kolkondensens rörliga kostnad ger priset blir det rörlig vinst för de som har mycket produktion med låg rörlig (men hög fast) kostnad. Oligopol behövs inte o finns inte. Att sedan mycket av de rörliga vinsterna behövs för att täcka de höga fasta kostnaderna är viktigt. Det sker hela tiden dyra reinvesteringar i produktionen.
För pris både på elhandel o nät gäller alltså att klagan felaktigt baseras på produktionsvinster som inte får/kan överföras till de andra delarna.
Stig Forsberg
3 december, 2011: 12:43 f mLennart, du missade helt poängen i det jag skrev (Gunnar missar den hela tiden så det tar jag ingen notis om).
Vattenfall t.ex. är en koncern som har både produktion och nät, fast uppdelade i olika dotterföretag. Om de då har överpriser på produktionen (karossen i liknelsen) och därmed gör en enorm vinst i det dotterföretaget, så finns ingen förståelse bland elkonsumenterna för att de ska höja kostnaden för nätet (motorn i liknelsen) i det andra dotterföretaget även om det är befogat. Man ser Vattenfall som ”ett” företag och den här inställningen drabbar då tyvärr de företag som endast bedriver nätverksamhet.
Hur Gunnar fick in elhandelsföretagen i sammanhanget vet jag inte, inget jag skrev om i min kommentar.
SvaraGunnar Ålfors
2 december, 2011: 8:04 e mElhandelsföretagen, fler än hundra i Sverige o ändå fler i grannländerna, får inte heller pengar från nät- eller produktionsföretag.
SvaraFörsök få mer kunskap om hur det fungerar.
Gunnar Ålfors
2 december, 2011: 8:00 e mBra Lennart. Dåligt Sig. Dessutom finns inte monopol/oligopol. Kolla den myten mer så går det kanske (?) att förstå.
SvaraNilsLennart
2 december, 2011: 12:42 e mBesviken på Dig Stig, som gör just det fel som media gör. Blanda inte ihop NÄTBOLAG och PRODUKTIONSBOLAG. Jag är övertygad om att det finns inte ett produktionsbolag i Sverige som ger en krona till ett nätbolag! P g av monopolstatusen måste ett nätbolag klara sig självt, men naturligvis ge rimlig avkastning på insatt kapital.
SvaraSedan är Din jämförelse helt fel. Nätbolagen har haft förbättrat ”karossen” hela tiden och INTE höjt nätavgiften. Mellan 1997 och 2009 steg nätpriserna mindre in konsumentprisindex. Sedan p g av den massiva nätutbyggnaden (på grund av lagkrav) och utbyte av samtliga elmätare (på grund av lagkrav) steg avgifterna mycket. I fortsättningen skall nya steg tas, gemensam nordisk elmarknad (på grund av lagkrav), samdebitering av el o nät på samma faktura (på grund av lagkrav), timmätning till alla kunder (på grund av lagkrav), ”smarta elnät” (vad det nu är) och en fortsatt förbättring av ledningsnätet (på grudn av lagkrav). Dessutom finns visst ett behov av att förstärka elnäten för att ”få rum med” mer vindkraft. Detta kostar pengar för nätbolagen, endast kunden kan betala och nu har EI, tvärt emot vad som sagts motsatt sig en erforderlig höjning.
Sedan förstår jag inte vad Ditt förmenta ”oligopol” inom elproduktion har med nätbolag att göra??
Conny Bräkman
30 november, 2011: 3:47 e mDet är inte alltid intäkterna som ska öka. I ett monopol är det lätt arbeta på det viset och har man gjort det under en längre tid och stirrat sig blind på det, så finns det med all säkerhet en hel del onödiga utgifter att kapa.
Man får inte glömma att EIs modell också syftar till att sätta press på elnätsföretagen att bli effektiva.
SvaraStig Forsberg
30 november, 2011: 2:25 e mDet är inget konstigt alls att media (och kunder) reagerar på det här sättet. Det kan förstås vara synd om nätägare utan egen elkraftsproduktion, men de som har intäkter från både nät och produktion (läs Vattenfall, Fortum och Eon) kan knappast räkna med någon förståelse p.g.a. de enorma övervinster som genererats av elproduktionen. Kunderna ser el som en enda produkt och bryr sig inte ett dugg om att olika ”dotterföretag” har hand om olika delar i kedjan.
Det är som att en biltillverkare under en tid kraftigt höjt priset med hänvisning till att karossen blivit mycket bättre fastän det är samma kaross som tidigare. Om sedan en ny prishöjning aviseras med hänvisning till att motorn blivit bättre, så kommer kunderna att klaga även om det faktiskt är så att motorn utvecklats till det bättre.
Roten till det onda är alltså att politikerna tillåtit ett system som gjort det möjligt för ett oligopol inom elproduktionen att fritt få bestämma priserna. Det kan då även drabba ”oskyldiga”.
SvaraNilsLennart
30 november, 2011: 12:24 e mÅterigen står vi inför ett faktum som är svårt att acceptera. Elnätsbolagen har under Berith visat att investeringar i nät gett ett mindre väderkänsligt samhälle. Dessa investeringar, som i vissa fall är mycket stora, måste ju leda till kostnader för kund. Dock finns det på inga ställen i media någon uppskattning av denna insats, utan det klankas fortfarande på höjningarna av elnätspriserna.
SvaraNär nu myndigheten EI, trots tidgare indikeringar, sänker elnätsföretagens möjligheter att ta in avgifter, ger det positiva reaktioner i media. Villaägarna är ute med håven och indikerar att detta är bara början. Nu börjar vårt arbete ge resultat, menar man.
När man sedan då från nätföretagen börjar förbereda en överklagan på besluten, skallar ropen återigen mot nätbolagen. Monopolister skall inte få fortsätta att tälja guld.
Detta menar jag, är en indikation på vår branschs dilemma. Vad vi än gör, gör media det till något negativt för kunden. Hur skulle det sett ut om det inte hade grävts ner miltals med ledningar i Sydsverige, tror ni? Visserligen hade nätavgifterna varit lägre, men avbrotten längre.
Vi har återigen inte nått ut med vårt budskap.