DEBATT
När det gäller en digitaliserad energiförsörjning ligger Sverige inte i framkant, skriver Robert Rydell, ansvarig för Hexagon Enterprise Asset Management i Norden. Ofta samlas stora mängder data in men den hamnar i silos där den gör liten nytta, menar han. Bättre kontroll på datan kan minska kostnaderna och öka driftssäkerheten.

Bristen på investeringar i landets infrastruktur, energi, transport och vatten och avlopp, är numera en av de mest diskuterade frågorna i landet. Det är inte så underligt. Kriget i Ukraina och de extremt höga energipriserna ledde till insikten att vi behöver se över vår energiförsörjning. Vår järnvägsinfrastruktur är eftersatt och sommarens skyfall som orsakade akuta översvämningar i ett utdaterat VA-nät och med flera otäcka ras som följd, ropas det nu på investeringar överallt.

Att det råder en underhållsskuld är inte nytt. Konsultbyrån WSP konstaterade i sin rapport från 2022 “Prioriteringar och vägval när Sverige måste renoveras, Transport, El och Vatten.” att vi byggt upp en stor underhållsskuld inom alla dessa tre områden, där framförallt vatten- och avloppsnäten är extremt eftersatta. Även Svenskt Näringsliv varnar för att den växande underhållsskulden inom vägar och järnvägar orsakar problem för näringslivet.

Vi måste prata mer om data
Men en framtidssäker infrastruktur handlar om mer än fler spår för järnvägen, bättre kraftöverföring från norr till söder och byte av uttjänta avloppsrör. Vi måste börja prata mer om data.

Sverige är ett innovativt land och vi gillar teknologi. Vi var snabba med att gå från en mekaniserad till en datoriserad infrastruktur och i dag pratar alla om digitalisering men frågan är hur långt vi egentligen kommit? När det gäller en digitaliserad energiförsörjning ligger Sverige inte i framkant. Andra länder med en mer rörlig energibild, har tvingats digitalisera snabbare och ligger nu längre fram.

Den stora ”elpaniken” bidrog till att flera stora satsningar nu är igång. Svenska Kraftnät satsar sju miljarder på en digitalisering av elanläggningar och kraftnät. Fjärrvärmeverk som Linköping och Stockholm digitaliserar och Elforsk tillsammans med 47 aktörer, inledde i våras forskningsprogrammet: Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering. Men det kommer att ta tid innan vi ser resultaten av dessa initiativ.

Det finns dessutom många aktörer som inte är involverade. Bland mindre elproducenter finns de som ligger långt framme, men här finns även de som sitter på gamla anläggningar där det är svårt att avgöra om det är bättre att serva och reparera eller dags att investera i nytt. De löper risken att något plötsligt går sönder och att anläggningen står stilla tills de hittat och åtgärdat problemet.

Det finns även behov av att underhålla våra raffinaderier så att de är bättre och säkrare under hela sin livstid. Snittåldern på ett raffinaderi är 27 år, så det här är en utmaning vi får leva med under lång tid framöver.

Oplanerade driftstopp inträffar och de kan drabba även stora aktörer. Vi minns väl när två av Forsmarks reaktorer stod stilla under flera dygn i våras, vilket resulterade i att elpriset i landet dubblerades.

Data för bättre överblick
Data var hela tiden tänkt att ge information och bättre överblick över verksamheten, men det är inte alltid så det fungerar i verkligheten. Ofta samlas stora mängder data in men den hamnar i silos där den gör liten nytta. Men idag finns molnbaserade och on-premises-lösningar, så kallade Asset Lifecycle Intelligence och Enterprise Management Systems, som kan sammanställa befintlig data och ge en övergripande bild av hur en anläggning mår. Då blir det enklare att förutse när utrustning börjar bli gammal, innan den går sönder och riskerar orsaka oplanerade driftstopp, så kallat prediktivt underhåll. Det blir dessutom enklare att fatta beslut om och när det är dags att byta ut utrustning.

Bättre kontroll på datan kan alltså direkt minska kostnaderna och öka driftssäkerheten och det finns även andra fördelar:

– Det blir enklare att spåra aktiviteter och visa att man lever upp till krav och regelverk. Det här är viktigt inte minst för hållbarhet, ett område där kraven på spårbarhet ökar. Investeringar i förnybar energi som vind och solenergi, Power to X, dvs att omvandla elkraft från förnybara energikällor till andra former av energi som vätgas ökar. Även här krävs att man har kontroll på omvandling och förvaring av vätgas till transport- och tillverkningsindustrier.

– Vid planerade driftstopp, eller när underhållstekniker ska ut i fält för att reparera utrustning i ställverk eller hantera nedblåsta ledningar, kan de lita på att dokumentation och underhållsmanualer är aktuella, att strömmen slagits från i anläggningen, eller för sträckan elledning där de befinner sig. De kan dessutom enkelt beställa delar för att genomföra reparationer snabbt, effektivt och säkert, skicka in sina arbetsordrar och hitta andra reparatörer i närheten.

– Den ökande digitaliseringen leder tyvärr till större risk för cyberattacker, eftersom det finns fler punkter där brottslingar kan försöka ta sig in i infrastruktur eller anläggningar. Med bättre kontroll och överblick på den data som löper genom en anläggning eller verksamhetens system, blir det enklare att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella attacker och intrång.

Innan stora investeringar drar igång
Det är också nu, innan stora infrastrukturprojekt drar igång, som Asset Lifecycle-lösningar gör allra störst nytta, eftersom de visar var investeringsbehoven finns baserat på faktiska data.

Nästa stora teknologivåg är förstås AI och den är inte så långt bort. Med bättre kontroll över dataflödena i infrastruktur och anläggningar – stora som små – redan idag, blir det mycket enklare att införa AI och snabbare hitta konkurrensfördelar.

Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Vi har oerhört stor kompetens och erfarenhet, inte minst inom teknik. Det är självklart att vi kan uppgradera och modernisera vår infrastruktur och om vi ligger i framkant, som vi så ofta gör, bör vi dessutom kunna exportera vår kompetens. Men då gäller det att inte stanna till och tro att digitaliseringen redan är klar, utan använda all den data som redan finns, på bättre sätt än vi gör idag.