Ett byte av metod för att fastställa intäktsramarna för elnät – vad kunderna betalar – har aviserats men oklarheten om vad det innebär är stor, menar Susanne Gellner som är CFO för E.ON Energidistribution och ansvarig för bland annat finansiella frågor. Hon är mycket kritisk till hur Energimarknadsinspektionen hanterat frågan:

– Osäkerheten som det här skapar har lagt en våt filt av tveksamhet över branschen, säger hon.

Den förändring som Energimarknadsinspektionen nu aviserar har sitt ursprung i den så kallade Tysklandsdomen från 2021. EU-domstolen slog fast att Tyskland inte följt El- och gasmarknadsdirektivet på ett korrekt sätt när landet tagit fram nationella bestämmelser. Det gällde bland annat att den reglerande myndigheten – Tysklands motsvarighet till svenska Energimarknadsinspektionen – måste vara ”fullständigt oberoende” från bland annat parlament och regering när den fastställer tariffer för elnäten, eller metoder för beräkning av dem. Vilket de alltså inte varit.

Det förutsågs då att även Sverige skulle fällas vid en prövning av samma fråga. Regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över frågorna och utredningen ska redovisa sitt resultat senast 31 oktober 2023. Energibranschen välkomnade utredningen.

Men redan i december förra året började Energimarknadsinspektionen arbeta självständigare enligt en ny ordning för intäktsramarna utan att ha slagit fast någon ny modell, utan någon konsekvensanalys och utan att ha aviserat förändringen i den pågående dialogen med branschföretagen under förra året. Det har väckt starka reaktioner i branschen. En huvudpunkt i kritiken är att det nu råder osäkerhet om vad som egentligen gäller.

– Det är inte vår regleringsmodell som sådan som Tysklandsdomen vänder sig mot, det är därmed Ei:s eget beslut om de väljer att göra en förändring. Energimarknadsinspektionen går för snabbt fram och det är olyckligt. I Tyskland utreder man frågan först. Den svenska myndigheten tar på sig ett ganska stort ansvar här, säger Susanne Gellner.

Energimarknadsinspektionen menar att den hittills gällande kapacitetsbevarande metoden för att beräkna ett elnäts värde inte tillräckligt väl speglar verkligheten, och att metoden dessutom bryter mot nämnda EU-rätt:

”Ei anser att nuvarande rättsläge innebär att framför allt de detaljerade reglerna om beräkning av intäktsramen står i strid med EU-rätten och att de därför inte ska tillämpas när intäktsramarna beräknas….. Ei behöver därför självständigt bestämma vilka metoder som ska användas i besluten när intäktsramarna fastställs.”, skriver inspektionen.

Och nu är Ei alltså på väg att byta metod.

Den kapacitetsbevarande metoden utgår ifrån vad det skulle kosta att ersätta ett befintligt elnät. Metoden använder en normprislista för att värdera vad olika komponenter i ett elnät kostar att byta ut. Susanne Gellner menar till skillnad mot Ei att den här metoden fungerat väl:

– Alla elnätföretagen har samma normpriser och det är rättvist. Vi har kommit fram till en reglering som fungerar ganska bra och som har stora fördelar, men det ger Ei nu upp. De normpriser som gäller för att ersätta ett elnät är tuffa. Ofta klarar vi inte att bygga till de kostnaderna. Normpriserna driver alltså en effektivitet och fungerar som ett kontrollverktyg för Ei och till nytta för kunderna. Men inget system är perfekt, baksidan är en viss tröghet i att inkludera ny teknik och hållbara lösningar.

Den insamling av information från elnätsföretagen som nu pågår startade i december 2022 och ska tjäna som underlag för intäktsregleringen för nästa regeringsperiod med start 2024. Insamlingen utgår i stället från en förmögenhetsbevarande metod, det vill säga elnätens bokförda värden.

Susanne Gellner

– Ska man i stället utgå ifrån den ekonomiska bokföringen av de investeringar som gjorts, för kanske flera decennier sedan, så kan olika företag komma fram till väldigt olika värden beroende på att regelverket förändrats över tid. Ett annat exempel är att förvärvspriset kan skilja på köpta nät. Det blir en bedömningsfråga av vad saker är värda som till vissa delar är 40-50 år gamla. Energimarknadsinspektionen underskattar det här problemet, menar Susanne Gellner.

Men någon konsekvensanalys av förändringarna är alltså inte gjord, exempelvis om de riskerar att leda till lägre investeringstakt, vilket Gellner tror är mycket sannolikt. Behovet av investeringar i elnäten ökar hur som helst brant de kommande åren.

– Drivkrafterna för investeringar i elnät är energiomställningen och en förväntad kraftig ökning av elanvändningen. Det kan handla om en fördubbling till 2045. Vi bygger för helt andra flöden. Det innebär att kapaciteten behöver öka, att vi förbereder oss för att klara industrins och transportsektorns omställning, för att kunna ta emot nya elproducenter som solceller och vindkraftsanläggningar, och att vi investerar i nätövervakning och informationsinhämtning.

Bilden som förmedlats nyligen av Dagens Nyheter att elnätsbranschen gör extrema vinster menar Susanne Gellner är helt felaktig. Att jämföra rörelsemarginal mellan olika branscher är missvisande, elnät är en anläggningstung verksamhet som skiljer sig helt från t ex handel. Vidare ger tidningen bilden av att E.ON skickar pengar till Tyskland när fakta visar att de i stor utsträckning tillåts stanna i Sverige och arbeta i verksamheten. Under den 10-årsperiod som tidningen granskat, och där den svenska verksamheten fram till 2016 även omfattade elproduktion från kärnkraft och vattenkraft, har 14 Mdr (inte 26 Mdr som felaktigt angavs) lämnats i aktieutdelning från hela den svenska verksamheten till Tyskland. Under samma period investerades närmre 60 miljarder i Sverige och bara i elnäten cirka 30 miljarder. I takt med att tempot i elektrifieringen också har ökat har investeringsnivåerna skruvats upp ytterligare och ligger i dag på historiskt höga nivåer, där vår nuvarande investeringstakt är 4-5 mdr årligen.

Susanne Gellner manar till eftertanke för att komma ur det nuvarande läget:

– Vi står mitt i en enorm utmaning för Sverige, nämligen att ställa om vår energianvändning. och samtidigt upprätthålla en trygg och tillförlitlig elförsörjning. Vi har ett gemensamt ansvar myndigheter, politik och bransch att lösa det här.

***

Toppfoto: Christian Andersson