Att ge den egenproducerade solelen obegränsad befrielse från energiskatt ger snedvridande effekter på marknaden. Det menar Energiföretagens skatteexpert Erik Thornström.

– I dagsläget handlar det om skattebefrielse på drygt 29 öre per kWh och med tanke på det låga elpriset, övriga solcellssubventioner och snabb teknikutveckling, så blir det en situation där investeringen kan komma göras utan hänsyn till elpriset. Det är osunt att man undviker marknadssignalerna, investeringarna blir suboptimerade och det blir dyrt för kunderna, säger han.

Den 1 juli i år införde regeringen regeln att egenproducerad solel under 255 kW ska vara befriad från energiskatt när den konsumeras – men produktion över detta beskattas. Tidigare var den här produktionen i det närmaste befriad från energiskatt när den användes för eget bruk och därför har debatten om en ”ny solskatt” tagit fart. Men det är ingen ny skatt, det är ett tidigare undantag som nu fållas in i samma regelverk som all annan förnybar elproduktion.

– Den nya regeln gör att energibeskattningen blir teknikneutral och oberoende av vem som äger anläggningen, det var den inte tidigare, säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen Sverige.

Bakgrunden till den nya regeln är att all egenproducerad vindkraftsel ” för icke-yrkesmässig leverans” som konsumeras inom företaget sedan 1994 har varit skattefri, och detta har gällt även all elproduktion med en installerad generatoreffekt under 100 kW.  Men solceller har ingen generator, så Skatteverket gjorde 2011 en tolkning som innebär att även solcellsanläggningar, oavsett storlek, ska ha samma regler som vindkraftsel. Men för att skilja mellan yrkesmässig leverans och drift för eget bruk så har riksdagen satt en övre gräns för varje kraftslag som tak för skattebefrielsen. 255 kW gäller alltså numera för egenproducerad solel, 125 kW för vindkraftsel och 50 kW för övriga energikällor.

– I debatten har det verkat som att det här handlar om småskaliga solcellsanläggningar, men ska du ha anläggningar med den här effekten så krävs det omkring 200 MWh per år och en yta på ungefär 1500 kvadratmeter. Det handlar alltså om stora kommersiella aktörer som äger dessa anläggningar, säger Erik Thornström.

Motståndarna till regeln menar att denna gräns hämmar utbyggnaden av solel. Erik Thornström menar å sin sida att den förnybara elen ska byggas ut, men att gynna solcellsanläggningar som är större än 255 kW med skattebefrielse ruckar principen för energiskatten och i nästa led stör det konkurrensen på elcertifikats- och elmarknaden.

– Ska skattesystemet hålla ihop måste det vara likvärdigt. Börjar man via energiskattesystemet i användningsledet göra justeringar för att gynna viss elproduktion undergräver man konkurrensen och får en situation där viss produktion gynnas väldigt mycket. I dagsläget handlar det om skattebefrielse på 29 öre per kWh och med tanke på det låga elpriset, andra solcellssubventioner och en snabb teknikutveckling, så blir det en situation där investeringen kan komma göras utan hänsyn till elpriset. Det är osunt att man undviker marknadssignalerna, investeringarna blir suboptimerade och det blir dyrt för kunderna.

Erik Thornström menar att utan ett tak på 255 kW kommer vi att få de problem som vindkraften hade. Regelverket ledde bland annat till att kommuner började satsa storskaligt på vindkraft – även utanför sin egen kommun – då de kunde använda elen skattefritt i sina kommunala verksamheter. Även fastighetsbolag och andra större företagskoncerner började utnyttja detta regelverk på ett sätt som inte var syftet.

– Vi bejakar utbyggnaden av förnybar elproduktion, men energibeskattningen är en konsumtionsskatt och ska vara teknikneutral och inte styra produktionen. Vi ger i dag den förnybara elproduktionen stöd genom framför allt elcertifikatsystemet och fördelen med det systemet jämfört med skattebefrielse från energiskatten är att elcertifikatsystemet är teknikneutralt och ska premiera de mest kostnadseffektiva investeringarna. Detta skulle man frångå om man inte har kvar ett tak för egenproducerad solel. Vi vill ha konkurrens på lika villkor. Solelen har ju dessutom idag redan flera parallella subventioner som till exempel investeringsstöd. Det finns också ett utredningsförslag som var ute på remiss under sommaren om att solceller ska få nedsatt fastighetsskatt.

Regeringen beslutade den 1 september om ett uppdrag till Energimyndigheten om att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

–  I uppdraget understryks att myndigheten också ska lämna förslag som optimerar systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen. Ambitionen om att stimulera den mest kostnadseffektiva elproduktionen skulle undergrävas om man skulle slopa den nyligen införda effektgränsen för egenproducerad solel eller ger en kraftig nedsättning av energiskatten för just solel, säger Erik Thornström.

Sverige kan inte fatta ett eget beslut om solelen, utan måste ta hänsyn till både EU:s regler och den överenskommelse om den gemensamma elcertifikatsmarknaden som finns med Norge. I den överenskommelsen kräver Norge just ett tak på skattebefrielsen för egenproducerad förnybar el, förklarar Erik Thornström. Det är det taket som regeringen införde den 1 juli. Och att EU, enligt flera medier, skulle ha gett klartecken till Sverige att ge egenproducerad solel undantag från energibeskattningen är en alldeles för hastig slutsats, menar Erik Thornström.

– Det har i medierna framstått som att frågan är avgjord men så är det inte. EU-kommissionens uttalande avsåg förenligheten av en eventuell nedsättning av energiskatten på solelen enligt EU:s energiskattedirektiv – inte EU:s statsstödsregler.  Det är ett restriktivt regelverk och EU har sagt att det måste prövas i varje enskilt fall och har inte uttalat sig i Sveriges specifika fall ännu. EU:s statsstödsregler tillämpas dessutom allt skarpare och det ställs allt högre krav på kontrollen att de som får stöd måste motiveras, säger Erik Thornström och berättar att den 1 juli i år infördes i lagen om skatt på energi flera andra omfattande anpassningar utifrån EU:s statsstödsregler. Regeringen föreslog också i somras omfattande ändringar i energiskattereglerna gällande el i en lagrådsremiss som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 som innebär ytterligare begränsningar i när skattenedsättningar får tillämpas.

BILD: Solceller, AFA fastigheter. Foto: www.svensksolenergi.se