”Vinnarna är Portugal, Spanien och Polen”

”Vinnarna är Portugal, Spanien och Polen”

De länder som infört Beken-metodiken och som därmed exkluderat prisdrivande komponenter från den inhemska elmarknaden är nu vinnarna, skriver Bengt Ekenstierna. Frågan är om det är dags att ifrågasätta de svenska expertmyndigheterna som motsatt sig liknande lösningar i Sverige, menar han.

Under det gångna året har jag inom projektet för att få bukt med de skenande elpriserna, dykt ner i Nordpool’s prissättningsmodell. Ni som följt mig har fått vara med på en resa som kommit till slutsatsen att Sveriges regering (oberoende av vilken) sett stora fördelar med den förmögenhetsöverföring som sker från elkundernas höga elräkningar till statskassan och har därför varit ovilliga att ens diskutera det som benämns Beken-modellen.

I april presenterade jag min analys och mina slutsatser för Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät (Svk). Svk avvisade mig redan i entrén med att mina förslag stred mot EU’s lagstiftning (§38.1b) och deras ansvariga tjänsteman var därför inte intresserade att ens ta del av min analys. Energimarknadsinspektionen visade en något större respekt, men i sak har de haft samma invändning och varit ovilliga att ta upp frågan för prövning. Vi har dock haft en löpnade dialog som tillfört kunskap om hur expertmyndigheter tänker och inte tänker.

Efter hand som de höga elpriserna blivit problem för länderna runt om Europa, så har vi kunnat ta del av olika initiativ. Portugal, Spanien och Polen har antagit samma metodik som Beken-modellen bygger på, det vill säga exkludera prisdrivande icke relevanta komponenter i prissättningen av el för den inhemska marknaden och hantera exporten enligt särskild ordning och bilateralt. Detta har de nu satt i verket och resultaten syns direkt

Vinnarna är ……
Som framgår på av ”day ahead electricity prices” (se bild) så sticker dessa tre länder ut med elpriser som harmoniserats mot vad man hade före gaskriget. Här är vinnarna som nu kan ha fungerande samhällen och småföretagande som har möjlighet att utvecklas.

Är det dags att ifrågasätta våra expertmyndigheter? Frågan måste ställas på sin spets till de båda myndigheterna som utan att ha följt regelboken och gjort en EU-rättslig prövning innan tjänstemän uttalade sig så kategoriskt som skett och två olika regeringar som inte har värnat svenska intressen. Fortsatt så nekar energiministern att ens vilja diskutera ämnet utan fastnar i att staten ska hålla barnfamiljer under armarna så de slipper frysa i vinter och lägger tid på att skylla skulden på den uppkomna situationen på den tidigare regeringen.

Det är obegripligt varför inget görs? Inte ett möte med Bryssel där frågan har diskuterats och dokumenterats. Har expertmyndigheterna försetts med handbojor? Förstår ministern och hennes sakkunniga att problemet löses genom att angripa orsaken, likt vad de tre nämnda länderna har gjort, och inte genom att fortsätta ”råna” elkunderna och skicka tillbaka 25% av det som tagits ifrån dem som en allmosa?


All time high
För den kommande vintersäsongen med elräkningar i storleksordning som ingen för dryga året sedan trodde var möjliga och alla de tragedier som följer härav, är det kört att hinna få ut värdet av Beken-modellen. Medelpriset för elen i december i SE4 är fram till och med den 14 dec 4 kr och därtill kommer 2,50 – 3 kr i nätavgifter, elskatt och moms. Så räkna med att i början på januari, vilket är den månad när svenskarna har minst pengar kvar efter jul och nyårshelgerna, så dimper det ner en elräkning på 7 kr per använd kWh. För två år sedan var motsvarande elräkningen på 1,60 kr/kWh inkluderande allt.


Vad händer härnäst …?
Om regeringen mot all förmodan skulle besluta att införa sådana förändringar i elprismodellen för Sverige innan året slut, så tar det ca 3 månaders intrimning och få de administrativa processerna på plats. Under denna perioden kan bara helikopterpengar rädda alla de som riskerar konkurs, arbetslöshet och förtvivlan. Och här har inte regeringen heller en relevant plan på plats. Ska ansvar utkrävas för dessa misslyckanden?

75 Kommentarer
Av Bengt Ekenstierna
Tidigare styrelseledamot Statkraft, tidigare E.ON.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Claes eriksson skriver:

    Man kan notera att Sverige missar momsintäkter på elen som exporteras. Därmed bör den 25% skillnaden påföras vår elexport för att inte råna de privata svenska elkunderna som vartit med och betalat kraftverken en gång i tiden. Vill man exportera el bör då elkraftbolag bygga kraftverk för export och betala ledninger utomlands.

  2. David Eickhoff skriver:

    Detta är missledande.

    Spanien och Portugal har haft artificiellt lägre elpriser, men det betyder inte att de har haft lägre kostnader för elen. De har bara flyttat kostnaden från day ahead marknaden till skattesedeln. Staten har satt ett maxbud för gaskraft i elmarknaden och subventionerar gasproducenterna om gasen är dyrare än så i gasmarknaden. Det har lett till att gasproducenterna inte alls är lika priskänsliga så de driver upp gaspriserna i närliggande marknader.

    Slutsumman för spanska elförbrukare + skattebetalare totalt är alltså HÖGRE än innan eftersom marknaden inte längre signalerar ”stäng av elen”

  3. Jonas Jakobsson skriver:

    Idag 20230209 ligger elpriset i spanien och portugal på 145euro /Mwh

    Varför siger det nu?

  4. Inger Ekman skriver:

    Detta är vad som behövs för vårt land, folket, företagande. Vi måste sluta att vara en lydstat till EU som mjölkar oss på våra tillgångar. Varför driva vårt land till undergång istället för att värna vårt land

  5. Ulf Nilsson skriver:

    Modellen låter intressant!

    En tanke som slår mig är att elöverföringen mellan norra och södra Sverige inte räcker till så att elområde 3 och 4 behöver importera el. Hur ska man då kunna ha ett och samma pris i hela landet?

  6. Pär Hansson skriver:

    Sveriges elproduktion är i det närmaste fossilfri. Detta gäller inte allmänt inom EU och världen precis. Sverige har ett svalt klimat och är dessutom drivande i fossilfri omställning, inte minst inom industrin.
    Vår el ska förstatligas och hållas fri från EU, såtillvida att priset inom landet är ett, det vi exporterar är ett annat.

    Tror att alla, menar alla, även riksdagens ledamöter inser detta.

    TYCKER ATT SVERIGE SNARAST SKA BEGÄRA URTRÄDE UR EU OM INTE VI FÅR GEHÖR INOM ELBRANSCHEN. INTE BARA EL, DET MESTA MED EU ÄR NEGATIVT FÖR OSS. LÄMNA SKITEN NU OCH BILDA EN NORDISK ALLIANS

    1. Birgitta Barnes skriver:

      Instämmer till fullo!

    2. Leif Sunnebrandt skriver:

      Många ” likes” på den

  7. Robert Lilke skriver:

    Ansvar borde definitivt utkrävas. Problemet kvarstår dock att så länge inget görs så kommer människor och företag att duka under. Även om retroaktiva ersättningar skulle bli aktuella så kommer det att vara för sent för många.

  8. Bo Österlind skriver:

    Vad är det som skiljer månadspriset ex. S1 dec. 66,69 2021— mot S1 dec. 237,40 2022 ?
    Produktionskostnaden kwh är väl ganska lika, eller…

  9. Stig Ekström skriver:

    Skulle man inte kunna definiera ett femte elområde i Sverige, SE5, som all import och export skulle gå genom. Jag gissar att man skulle få mer eller mindre samma resultat som med Beken-modellen utan att förändra några prismodeller.

    Vitsen med att införa ett elområde för export/import är att all ren transit av el inte påverkar priset i SE1-SE4 och att exportpriset inte påverkar priset i SE1-SE4. Det är endast de ganska få timmar som vi behöver import för att täcka behoven i SE1-SE4 som priset skulle bli högt, alla andra timmar skulle priset troligen ligga ungefär som det var för några år sedan.

    Misstänker att det finns en massa detaljer som jag inte tänkt på, men det vore intressant att höra vad andra tycker om detta.

  10. Mats Olofsson skriver:

    Har hört att själva produktionskostnaden för en kw vattenkraftsel i Sverige är ca 3-4 öre.
    Någon som vet om det stämmer?
    BEKEN prismodellen borde hursomhelst införas så fort som möjligt! Häpnadsväckande att vi går med på denna extrema prissättning bara för att vara eu till lags. Vilken underdånighet!

    1. Stig Forsberg skriver:

      Ja, det är helt bisarrt för den mesta vattenkraften ägs ju av medborgarna själva via Vattenfall. Man trissar alltså upp ett enormt överpris mot sig själv.

      Sen är det ju så att det som händer nu är inget nytt, det har stormat nästan på samma sätt tidigare under de senaste 20 – 30 åren ett antal kalla vintrar när vattenmagasinen påståtts vara tomma. Tyvärr har de flesta svenskar kort minne och pristopparna har aldrig tidigare inträffat under september ett valår.

      Jag tror inte heller att EU är något stort hinder, vill vi förändra det här så kan vi – det har ju visat sig att några länder redan gjort det. Det kan ju rimligen inta vara så att vissa EU-länder tillåts lägga ner sin elproduktion och sen kräva att andra ansvarstagande länder ska täcka upp för dem med följden att människor blir ruinerade. Titta hur egoistiska alla länder tilläts vara när det gällde Covid-vaccin, jag har svårt att se varför el ska vara så mycket annorlunda.

  11. Stig Forsberg skriver:

    Ja, EU har kommit fram till en krisförordning. Men det som står här är att krisreglerna ”ger medlemsländerna möjlighet att stödja de mest utsatta människorna och företagen”.

    Det är alltså upp till medlemsländerna att införa det här om de vill. Och eftersom våran nytillträdda regering inte sagt ett ord om detta i sina pressträffar så tolkar jag det som att ”Sverige inte vill” införa dessa regler.

    Man ställer sig ju dock väldigt frågande till journalistkåren som inte ställer några frågor till regeringsrepresentanter om just detta. Finns väl bara två möjliga svar: Antingen vet de inte om det eller så tycker de att ifall de frågar kommer det att ställa till extrajobb så att de blir försenade till AW:t eller annat.

  12. Markus Larsson skriver:

    Vad är BEKEN-priset när Sverige har ett importbehov?

    Det är delvis en retorisk fråga, men Bengt får svara om han vill. Av symmetriskäl antar jag att det är oändligt många kronor per kWh, men samtidigt låter det inte rimligt, och det finns säkert ett kryphål någonstans..

    Själv föredrar jag den s.k. MLARS-modellen. I denna modell är priset på el detsamma som marknadspriset. De extrapengar som hamnar i statens fickor används i modellen antingen till att tillföra el i systemet. T.ex. genom att köpa bränsle till reservkraftverk. Eller som bistånd till Ukraina så att de kan vinna kriget lite snabbare.

    Jag är alltså en såndär marknadsivrare som tycker att ett högt elpris är ”bra”. I meningen att det ger en korrekt signal till konsumenterna att det är brist på el, och att man bör hålla igen med förbrukningen, även om det ger lite sämre komfort.

    Själv önskar jag att jag vore producent, men är tyvärr bara konsument. Jag är energiansvarig för en bostadsrättsförening. Vi har lyxen att ha två värmekällor, något jag rekommenderar åt alla, oavsett vilka två värmekällor dessa är. I vårt fall handlar det värmepump och fjärrvärme.

    I normala fall är värme återvunnen med hjälp av el via värmepump alltid billigare än fjärrvärme vintertid. I år är det inte så. Åtminstone inte alltid. Vi sparar därmed pengar genom att köra värmepumpen olika hårt, eller helt stänga av den beroende på utomhustemperatur och aktuellt elpris.

    Om elen hade varit subventionerad. Via BEKEN-modell, eller (ännu värre!) fransk/norsk/moderat-vallöfte-modell, så hade det fortsatt varit lönsamt att köra värmepumpen för fullt hela vinterhalvåret. Besparingen hade uteblivit, och vi hade varit i ett ännu sämre läge när det gäller tillgången på el. Och när jag säger ”vi” så menar jag i första hand alla vi konsumenter som bor i EU. Men om man är lagd mer åt vi-och-dom-hållet, så gäller det förstås även vi konsumenter som bor i samma nationalstat, och t.o.m. alla vi som bor i samma elområde.

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Några snabba reflektioner
      1) Beken metodiekn handlar inte om subventioner. Precis tvärtom den sätter stopp för att producenter och staten lägger beslag på pengar från elkunderna som inte har någon relation till kostnaden för den el som produceras för svenska behov.

      Vid import så hanteras denna precis som idag – ses som ett kraftverk. DE bjuder in sin el på den prisnivå som är i det landet elen kommer ifrån.

      Det handlar inte om vioch dom. Det pris som el exporteras ut från Sverige reflekteras inte i slutkundspriset, då detta sätts vad sista kWh kostar att producera i respektive land/elområde.

      Så med Beken metodiekn missgynnas endast elproducenterna och staten att de inte längre kan ”råna” elknderna.

      Om man sedan är av uppfattningen att det är bra att elen är 10 ggr dyrare än tidigare för det är bra förklimatet och ger stora intäkter till staten (som i sin tur kommer att straffbeskatta producenterne så de får in ännu mer pengar i statskassan) så är de en ideologi likt att spriten och drivmedel ska vara så dyrt att endast en mindre del av befolkningen ska ha råd att nyttja dessa. Jag har inte den ideologin.

  13. Mikael Karlsson skriver:

    Uppenbarligen har EU beslutat om ett pristak på el för producenter på 180 € per Mwh enligt dokumentet nedan. Varför tillämpas detta inte i Sverige, någon som vet? https://www.consilium.europa.eu/sv/infographics/eu-measures-to-cut-down-energy-bills/?fbclid=IwAR2kbIxbSb_R1FvIA3DA4XEtHMbAXM1-H2XX3hL_UJp0mCMEtVoyYI2Wy3w

    1. Markus Larsson skriver:

      Jag vet inte.

      Men om man är missnöjd med Sveriges beslut så kan man lätt efterlikna EU-beslutet i sin egen bostad med hjälp av en häcksax. Algoritmen fungerar så att när elpriset är lägre än 180€ / MWh så gör man ingenting.

      När den går över 180€ / MWh så klipper man kabeln strax innan huvudsäkringen / elmätaren.

      Det bör ge ungefär samma resultat.

      Har man en huvudströmbrytare så kan man använda denna istället, så slipper man kostnaden för att återställa matarkabeln vid varje övertrassering.

      Förutom att förhindra el som är dyrare än 180 € / MWh för dig personligen, så blir det en mun mindre att mätta för oss andra, vilket i sig pressar ner elpriset.

      Om tillräckligt många använder den här algoritmen så kommer priset aldrig gå över 180, och häcksaxen kommer därmed aldrig att behöva användas.

      Märkligt.

    2. Bengt Ekenstierna skriver:

      De 180 € per MWh är satta med utgångspunkt från centraleuropæiske elpriser.

      Regeringskansliet svarar på din fråga enligt följande:

      ”För att genomföra fördelning av överintäkter (artikel 10) samt det obligatoriska taket för marknadsintäkter (artikel 6–8) publicerade regeringen ett pressmeddelande den 25 november att regeringen bedömer att det krävs kompletterande lagstiftning i Sverige för att tillämpa intäktstaket för vissa elproducenter enligt EU:s förordning 2022/1854. Därmed kommer ett sådant intäktstak inte att tillämpas från och med 1 december i år, utan som tidigast från 1 mars 2023.”

      Märkligt att mindre administrativt utvecklade länder i Europa klarade av det till den 1 december, men inte Sverige.

      Hade Sverige infört artikel 6-8 den 1 dec 2022 hade det minskat förmögenhetsöverföringen från elkunderna till staten och elproducenterna. I vilken mån detta har vägts in kan jag inte bedöma.

  14. Daniel Eneslätt skriver:

    Hej Bengt. Jag har läst spaltkilometrar nu om elpriserna, elmarknaden mm. Jag har en bakgrund som elektriker och politiker själv, vilket underlättat att förstå många termer. Men måste ändå säga, vilken jävla djungel.
    Av alla debattörer jag sett hittills så har jag fastnat för dig. Det känns som att du är den enda som beaktar ALLT som har med priset att göra, på ett relativt opolitiskt sätt.
    Jag debatterar massor, massor, med politiker. Framförallt med självgoda sossar då jag förut hade min politiska hemvist där.slutar alltid med att jag sågar dem jämställdhet med fotknölarna, då de inte ens försöker begripa problemet.
    Men jag har en fråga åt dig.
    Högerdebattörerna skriker sig hesa om att allt är sossarnas fel då de lade ner reaktorer i Ringhals och Oskarshamn.
    Men jag har uppfattat det så här;
    Hade reaktorerna funnits kvar, så hade priset bara påverkats måttligt, med ett lite,lite större tillskott av el.
    Men eftersom att samtliga reaktorer finns i zon 3, så hade zon 4 ändå troligen haft samma elunderskott som nu, och haft samma höga pris som nu?
    Sen har jag en följdfråga som kanske blir lite mer hypotetisk.men om reaktorerna hade funnits kvar så hade BARA zon 3:s priser påverkats neråt. Men hade det också inneburit att zon 2:s priser stigit då det blivit en mindre flaskhals mellan zon 2 och 3? Zon 1 och 4 skulle som jag fattat det haft ungefär samma priser som nu.

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Hade ringhalsreaktorerna varit kvar hade behovet att import från SE2 minskar betydligt – idag är det just i detta gränssnittet som är störst bekymmer.

      Sedan är frågan om vi hade kunnat få del av kapaciteten från dessa reaktorer i SE4. Mitt korta svar är ja – det finns en kapacitet på över 6000 MW timmar från SE3 til SE¤ som inte används under detta året. Sedan finns det nätstabilitetsfrågor som också måste beaktas som att när vi har mindre produktion på västkusten (Ringhals) så får vi en situation att dessa begränsar överföringsförmågan söderut och till och med norrifrån.

      Svk nätplanerar kan utveckla frågan mycket mer tekniskt.

  15. Stig Forsberg skriver:

    Det jag tror de flesta medborgare och även ansvariga politiker inte förstår är att ifall politikerna inte väldigt snart går in och åtgärdar de funktioner som medför de priser vi nu ser kan det få enormt allvarliga samhällskonsekvenser.

    Vad händer om t.ex. flera miljoner människor organiserar sig och helt enkelt beslutar att inte betala elräkningen?

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Vi har inte sådana beteende i Sverige som exempelvis de gula västarna i Frankrike. Men hade så skett hade det antagligen blivit fart på införande av åtgärder så att förmögenhetsöverföringen från elkunderna till staten och elproducenterna (fram till idag 225 miljarder hade upphört redan under hösten.

      Nu kommer vi att konfronteras några månader med hög elkonsumtion och höga elpriser som kommer att skada Sverige och där ända hjälpen är s.k helikopter pengar (kalas av Ebba Busch för elstödspengar) – men även här tycks dessa inte att komma de behövande tillhanda när de behövs.

      Frågan måste ställas till politiken – varför sitter ni bara och tittar på och håvar in miljarder kronor till statskassan för att sedan säga att ni ska betala tillbaka möjligen 20% till elkonsumenterna. Var blir de andra 80% av????

      1. Olof Hesselmark skriver:

        Även utan gula västar kanske det går att få igång en folkstorm mot elpriserna i Sverige. Jag tycker att Beken-modellen är helt realistisk, och allt tyder på att motståndet mot den kommer från ”the ususal suspects”, dvs en väl sampratad kraftsektor som slår vakt om sina illa fångna miljarder.

        Som alla initiativ som kommer underifrån har Bengts initiativ haft svårt att nå fram till allmänheten. Din artikel i Svenska Dagbladet häromdagen var därför ett genombrott i finmedia, som man borde kunna använda. Alla som har elräkningar att betala ser vad som har hänt och begriper att något är i olag med prissättningen. Alla ser att politikerna helt saknar kraft att ta itu med frågan, och att fler inser att de blivit lurade och skinnade. Men kraftsektorns aktörer har hittills sluppit ställas till svars. Deras motstridiga undanflykter och påhittade argument om att inget kan göras har upprepats av medias lydiga papegojor så många gånger att folk alldeles tappat lusten.

        I den här tråden tycker jag mig se mestadels personer som har insett och förstått hur det hela hänger ihop. Vad finns det för intresse av att starta en FaceBook grupp som heter nåt sånt som Det Svenska Elupproret? Där skulle man kunna presentera Beken-modellen och förklara för folk vem som är emot den och varför. Jag tror att när elräkningarna börjar komma om någon vecka blir folk tillräckligt förbannade för att ta reda på vem som lurat dem. Vad säger ni andra – hundra tusen deltagare på en vecka?

        1. Robert Lilke skriver:

          Energiupproret finns redan på Facebook. Även andra grupper som tex sänk Elpriset nu har samma agenda. Tyvärr nöjer sig svensken fortfarande med att just skriva på Facebook istället för att verkligen göra uppror

  16. Roger Fredriksson skriver:

    Visst fungerar prisbildningen!
    Krig i Europa, liberaliserad elmarknad, medlemskap i EU och trasiga ”planerbara” kraftverk – visst fungerar prisbildningen!

    Elmarknaden omreglerades 1996 och i mer än ett kvarts sekel har den reformen gett konsumenter och företag elpriser som är en del av tillväxten på drygt 80% totalt och drygt 50 % per capita .

    I dagens debatt påstås att det höga elpriset indikerar att elmarknaden inte fungerar. Media och politiker eldar på den uppfattningen trots att det höga elpriset i själva verket indikerar att prisbildningen fungerar. Brasan ger många klick på rubriker och en osund grogrund för verklighetsfrånvända protektionistisk och populistiska förslag.

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Roger
      Det är korrekt att den nuvarande marginalprissättningensalgoritmen har tjänat sitt syfte i 25 år. Men allting har ett slut och förutsättningarna idag ser helt annorlunda ut än vad de gjorde för 25 år sedan. Att förneka detta är bara att försöka luras. Till och med skatteverket förstår att man måste hela tiden göra justeringar så att skatteberäkningarna vid varje tidpunkt är relevanta.

      Ingen kan väl bli trovärdig om man säger att ett pris på en samhällskritisk produkt, som elen är, ökar i pris 10 ggr på ett år när produkten som vi efterfrågar i Sverige inte kostar mer att producer än vad den gjorde för 2 år sedan. Det är naturligtvis någon som kapitaliserar på den situation som vi har fått med gasbristen i Centraleuropa. Övervinsterna som fram till nu är ca 225 miljarder (225 miljarder som elkunderna under 15 månader helt omotiverat har betalt för mycket) har hamnat i kraftbolagets och statens fickor.

      Vårt team kommer att fortsätta att förklara för svenska folket (Folkbildning) i alla forum vi ges tillträde till varför elen är så dyr, så får var och en göra sin bedömning om man tycker att det är ok eller man vill utkräva ansvar från de som äger verktygslådan att vidta åtgärder för att återställa prissättningen.

  17. Per Magnusson skriver:

    Om jag förstått marginalprissättningen rätt och den tillämpades på andra varor och tjänster skulle nedan vara möjligt.

    Låt mig ta ett exempel från SJAB, ett företag jag känner väl. Biljetter till avgångar blir dyrare ju fler som vill resa med just en speciell avgång. Låt säga att en biljett från A till B kostar 150kr, plötsligt vill många åka med det tåget. De sista biljetterna kostar då istället 600kr. Om man låter marginalen bestämma priset för alla sålda biljetter, skulle då de som kommit över en biljett för 150kr bli efterfakturerad med 450kr.
    Men, med den skillnaden att all morgondagens el prissätts efter dagens dyraste timme. Ingen vet dock hur man kommit fram till det pris vi får betala imorgon.

  18. Bengt Ekenstierna skriver:

    Det återkommande påståendet av marknadsivrarna är att prissättningen av el är fri – i deras argumentation syftas på att en elproducent kan bjuda in sina volymer helt fritt. Marknaden tillgång och efterfrågan ska säkerställa att priset blir skäligt.

    När frågan diskuterades med Energimyndigheten i somras med hänvisning till att det inte längre finns en konkurrenssituation i södra Sverige, så har de meddelat följande:

    ”Elpriset sätts på en konkurrensutsatt marknad och aktörerna är fria att lägga sina bud. Samtidigt så måste ju aktörerna följa gällande regelverk, exempelvis Remit-förordningen med bl.a. förbud mot att utnyttja insiderinformation och mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaderna. Remit beskriver i skäl 13 att:

    ”Med otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaderna för energi avses agerande av personer vilket på ett konstlat sätt påverkar priserna att ligga på en nivå som inte motiveras av marknadskrafterna för tillgång och efterfrågan, inklusive den faktiska tillgången och kostnaderna för produktion, lagring och transportkapacitet samt efterfrågan.

    Därför om en aktör lägger ett bud som är högre än motiverat, dvs. denne inte kan motivera budet utifrån produktionskostnader/vattenvärde så skulle det kunna bryta mot Remit.”

    I en interpellationsdebatt i Riksdagen 2011 svarade dåvarande energiministern Maud Olufsson något annorlunda:
    ”Enligt Nord Pools regelverk måste alla aktörer kunna motivera sina bud, det vill säga att de är skäliga.”

    Det är med stöd av dessa uttalande från ministern och expertmyndighet som Beken Team begärde att budgivningen den 12 aug skulle granskas av Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen avslog den 15 oktober denna begäran. Den 4 december meddelade Energimarknadsinspektionen i ett pressmeddelande att: Energimarknadsinspektionen och Finansinspektionen (FI) stärker sitt samarbete kring övervakningen av energi- och elderivatmarknaden.

    Jag drar slutsatsen att ögonen har gott upp för myndigheten att man kan inte släppa loss budgivningen ohämmat, utan måste sälkerställa att budgivarna uppfyller vad som stadgas i Remit- förordningen.

    Time will tell …!!

  19. Lennart Björk skriver:

    För lekmannen verkar det obegripligt om Sverige inte skulle bli lika väl behandlade av EU som Portugal Spanien och Polen om vi bara hade ”knackat på”!? Men den gamla S-regeringen tycks ha övertygat M-regeringen om att ”det är inte lönt” – hur man nu kan veta det? Eller är det helt enkelt bara så att man ärver ”en ”helig ko” som mjölkar bra – oavsett om den står i ett S-bås eller i ett M-bås? Dessutom är/var ”mjölkintäkterna” redan intecknade – oavsett vem som äger eller har ägt kon!
    Sens moral: ”MAN SLAKTAR INTE DEN KO SOM MJÖLKAR BRA”. (Gammalt talesätt).

  20. Mats Anders Nilsson skriver:

    Bengts kommentarer på mitt inlägg innehåller ett antal härskartekniker för att förringa mina synpunkter och få det att se ut som om jag sitter i en skyddad verkstad eller labbmiljö och kommenterar den s k BEKENmodellen. Jag har ett flertal gånger försökt förklara utifrån hur marknaden fungerar vad som är problemet med Bengts modell. Jag hittar ingenstans att jag använt ordet ”planekonomi” men det är ännu ett sätt att försöka förringa mina kommentarer. Jag har heller inte påstått att marknaden alltid har rätt. Låt mig upprepa vad det är jag påstår kan hända om vi skulle försöka implementera den s k BEKENmodellen. Men låt mig först sammanfatta vad den består av såsom jag fått den beskrivet för mig.

    Modellen – för varje timme gör vi på nordpool spot två prisberäkningar. Först tillgodoser vi svensk efterfråga med det svenska utbudet. När det är gjort så får exporten tillgodoses med de högre buden som återstår. Vi skulle då prinicpiellt få en svensk marknad med ett lägre sverigepris och en exportmarknad med ett högre exportpris. Två priser möter därmed rpoducenterna..

    Detta innebär som sagt att företagen som bjuder in på marknaden möter två priser. Det lär de ju om inte annat fatta första gången det inträffar. Vilken marknad tror ni företagen vill vara på?

    Dessutom får de företag som tvingas sälja till det lägre priset drivkraft att agera på andra marknader, t.ex. intradagmarknaden eller reglerkraftsmarknaden. Vi förändrar företagens lönsamhet och därmed vilka beslut de ska fatta. I tillägg skapar vi en drivkraft att köpa på den svenska marknaden och sälja på exportmarknaden (strategisk budgivning), Förslaget med två priser kan leda till att kapacitet försvinner från spotmarknaden till andra marknader.

    Allt det jag skriver om ovan har ingenting att göra med någon modell eller ett laboratorium. Det har att göra med kraftbolagens kontrollrum och vilka beslut de ska fatta för att maximera värdet av sin produktion. Jag diskuterar således marknaden som en dynamisk process. Jag gör detta utifrån mina empiriska erfarenheter om hur elmarknadens aktörer agerar.

    BEKENmodellen ser marknaden varje timme som ett statiskt tillstånd där man från ett priskryss litet enkelt kan göra två priskryss. Det vill säga, man vill reglera marknaden, vilka som ska leverera till vem, och vilka priser som ska vara på vilken marknad. En sådan prisreglering är mer avancerad än man kan tro, inte minst med tanke på mina invändningar. Något har vi väl lärt oss från de rullande bortkopplingarna i Kalifornien? Det blev inte bara mörkt i nationalekonomernas labb utan i ganska många hushåll…

    Jag har aldrig ”försvarat” de höga priserna. Jag tycker det är förfärligt. Jag har förfäktat en sänkningen av skatten och momsen under ett års tid. Men jag vill gå till botten med problemet vilket är ett kraftsystem med för litet produktion. Jag vill inte låtsas som att en ganska rudimentär prisreglering skulle lösa det underliggande problemet. Men det är också en del av Bengts härskartekniker. Om jag inte tror att BEKENmodellen fungerar så tycker jag att automatiskt att hushållen gott kan betala de höga elpriserna. I min värld följer inte det ena (jag tycker det är rätt åt elkunderna) logiskt av det andra (jag tror inte på BEKENmodellen). Det är således fullt möjligt att samtidigt inse hur urjävligt denna situation är för svenska hushåll OCH tro att BEKENmodelln bara kan göra saken värre.

    Jag ogillar Bengts sätt att dela in argumenten efter yrke eller vilken grupp den som anför ett argument tillhör. Det är också en härskarteknik. Om bemötandet av argumentet består i att jag är nationalekonom är argumentet inte i sak utan rör personen Mats Nilsson. Det skulle bli en trevligare ton om vi kunde undvika detta. Det är argumenten som ska diskuteras, inte mitt yrke eller utbildning.

    1. Stig Forsberg skriver:

      En fråga som jag undrar ifall du Mats som är väldigt insatt i hur elmarknaden fungerar kan svara på:

      Det cirkulerar uppgifter om att det finns en bestämmelse som säger att elsäljarna inte får lägga ”oskäliga” bud på börsen, utan buden ska ha koppling till produktionskostnaden.

      Vet du ifall någon sådan bestämmelse föreligger? Om så är fallet, anser kontrollmyndigheterna att den tillämpas eller inte?

      1. Mats Nilsson skriver:

        Hej Stig!

        Jag vet faktiskt inte men det tror jag inte. Man får bjuda ”hur man vill”. Men det som konkurrensreglerna säger att en produktionsanläggning får inte missbruka sin marknadsmakt. Men det är svårt att veta vad som sätter priserna och om myndigheterna har full koll på buden. Men att det är höga priser nu tror inte jag beror på missbruk av marknadsmakt. Jag tror att det kanske är efterfrågereduktion som sätter priserna men jag vet faktiskt inte.

        Sorry att jag inte har ett bättre svar

    2. Tommy Fogelberg skriver:

      En fråga Mats, hur ser du på det faktum att flera länder i Europa genomfört liknande konstruktioner. I strid- tydligen? – med EU, och som väl på sitt sätt gör våld på marknaden?
      Iden om tillfällig/kontinuerlig reglering av skatt och moms har ju statsministern kategoriskt avvisat…
      Vet inte om det är pga av tappade statsintäkter, eller om han tror att det driver på inflationen?
      SJälv anser jag att elförsörjningen hör till det som brukar kallas samhällskritisk infrastruktur, och därför måste hanteras på ett annat sätt, än ren marknadifiering…

  21. Stig Forsberg skriver:

    Det finns flera försvarare av nuvarande elmarknad (Nord Pool) som påstår att den fungerar på precis samma sätt som alla andra kommersiella marknader och att det är fullt naturligt med marginalprissättning.

    Jag påstår att det inte alls är så. På en normal kommersiell marknad är säljarens stora dilemma att sätta rätt pris på sin produkt, inte för lågt och inte för högt. Sätter man priset för lågt får man sälja men får mindre betalt än man kunnat få, sätter man priset för högt får man inte sälja alls. Tänk situationen när du har en aktiepost som du vill sälja och brottas med vilken kurs du ska ange. På Nord Pool kan säljaren (elproducenten) sätta ett lågt pris, men vet utifrån statistik, prognoser och elbörsens algoritm (marginalprissättning) att priset ändå kommer att bli mycket högre än det låga budet. Alltså i princip ingen risk att förlora intäkter p g a för lågt säljbud.

    Köparen (elkonsumenten) måste gå via ett ombud (som ofta är samma företag som säljaren) och har ingen möjlighet att ange något köpbud, så i praktiken är alla köpbud lika med att betala det som begärs. Ifall köparna hade möjlighet att gå ut med ett maxpris skulle det givetvis försvåra tillvaron för säljarna.

    Så det är väl knappast någon överdrift att påstå att som det här utformats så är det ”säljarens marknad” och det kan ju knappast vara den demokratiska viljan. Sen tycker jag ju att den samhällsnödvändiga infrastrukturen el inte överhuvudtaget ska handlas på en kommersiell marknad.

    Det pratas också om att det viktigaste är att hela tiden ha tillgång till el. Men om vi betraktar de två alternativen att ha el utan något som helst strömavbrott och betala 15 000 i månaden eller att ha enstaka planerade strömavbrott och betala 2 000 i månaden så är det väl knappast troligt att majoriteten väljer det första alternativet.

    1. Osborn Hogevik skriver:

      Jag vet inte om någon påstått att marginalprissättning tillämpas på alla andra kommersiella marknader. Det är i så fall ett missförstånd.

      Marginalprissättning är vad som uppstår av sig självt om produkter utan särskiljande egenskaper (commodities på engelska) säljs på en öppen marknad. Ett exempel är råvaror typ råolja. En bra beskrivning finns här:
      https://www.neon.energy/marginal-pricing

  22. Kjell Wikmar skriver:

    SÄNK ELPRISET NU !!!!!! Genom att ändra Nordpols. beräkningsmodell som har havererat.

  23. Kenneth Nilsson skriver:

    Det är ofattbart för en normal elkonsument att el kan bli så pass mycket dyrare vid dagens bristsituation. Det finns ingen konkurrens på marknaden, möjligen fiktiv, då den sista och dyraste kWh får styra priset på alla andra kWh. Bara för att få balans och 100% leverans till alla.
    Historiskt har vi haft låga stabila elpriser och då fungerade innevarande prismodell. Vid de nya obalanserna så gör den inte det och de flesta elproducenter, SVK och staten tar in grova övervinster och kraschar mångas ekonomi.
    En faktor här är priskonkurrens för olika leveransvolymer till konsumenterna ,vilken inte finns idag. Det är väl det BEKEN vill åtgärda till del.
    Kan tyvärr inte analysera marknaden då vi inte får reda på budgivningen via Nordpool utan bara ”det blev 4.55 kr i SE4 imorgon”. Vem levererar och hur mycket levereras till prisnivån 4.50 kr?
    Något måste göras och om regeringar och myndigheter inte vill ta i detta – bara fördela allmosor – så ligger vi illa till.

  24. Bengt Ekenstiera skriver:

    Vet inte i vilken enda jag ska börja att kommentera. Jag väljer Mats Nilsson då vi är motpoler till varandra.

    Jag respekterar delar av Mats synsätt om man befinner sig i ett laboratorium och ska bygga modeller. Men jag köper inte resonemanget att marknaden alltid har rätt. Och alternativet till en fri marknad är inte planekonomi – men jag förstår att det används i retoriken som en skällsord.

    Sverige hade fram till avregleringen 1996 världens bästa elförsörjningssystem – både vad gällde elproduktion och överföring. Dessutom låg vi i topp på lägsta elpriser i västvärlden.

    Elkunderna fick visserligen betala för de överinvesteringar som var gjorda, men sett i backspegeln hur nätbolagsägarna kapitalisera på sina elnät och avsaknaden av investeringar i basproduktion, så förstår man att tron att kunna reglera utan att äga är en chimär som man kan prata om i timmar.

    Det är klassiskt att använda begrepp som planekonomin när man inte lämnar över allting till marknaden, som som söker avkastning. Det passar in väldigt bra på verksamheter där reell konkurrens kan åstadkommas, som på konsumentprodukter (elektronik, möbler, bilar etc). Däremot så har vi många exempel på samhällskritisk infrastrukturer där man måste ha andra synsätt för att erbjuda medborgare en vettig ekonomisk miljö att röra sig i.

    Att Mats och hans gelike kan försvara och dessutom tycka att det är bra att den el som för 1,5 år sedan kostade 40-50 öre/kWh på marknaden (med god lönsamhet för elproducenterna) nu kostar 10 ggr mer, för en produkt som man inte kan avstå, är besynnerligt och på gränsen till besvärande. Det finns inga valmöjligheter och de människor som inte tillhör den övre kvartilen i löneligan eller har besparingar att ta av och alla småföretagare som kommer att ”gå på rumpan” , vad säger vi till dem?

    Jag förstår det kan vara intressanta fenomen att studera inom nationalekonomin, men som läkaren i Mellansverige rapporterade om – äldre patienter som inte klarar dessa extrema elpriser i kombination med alla andra kostnadsökningar och känner det förnedrande – hur fångar vi upp dem???? Sverige klarar inte ens att dela ut helikopter till den väst drabbade gruppen.

    Beken metodiken är inget annat än att prissätta de elvolymer som används i Sverige på samma sätt som sker idag, medan den el som vi antingen producerar i Karlshamnsverket eller importerar från Litauen för att exportera ska inte smitta av sig på elpriset för den svenska marknaden. Är det ett orimligt synsätt. allt annat lika som idag? Elen som ska exporteras kan införskaffas på olika sätt – antingen genom Svk försorg som får upphandla denna via traditionellt motköp och sedan prissätta denna så att det blir en vettig ekonomi. För oberoende av vilket pris som sätts på exportelen så kommer det priset aldrig slutkunderna i grannlandet tillgodo, för slutkundspriset där setts av den sista producerade kWh i det landet.

    Avslutningsvis – jag ogillar nationalekonomernas synsätt att det är fel att betala tillbaka flaskhalsavgifterna – elkunderna kommer då att slarva bort dessa pengarna på konsumtion som driver inflation. Det är ett syniskt synsätt om människor som ofrivilligt har tvingats låna ut sina pengar till Svk i förbetalda nätavgifter. Detta är pengar som de behöver för att täppa igen de hål som uppstått under senaste årets höga elräkningar. Dessa hål kommer att öppna sig igen och i mycket större utsträckning när elräkningar i storleksordningen 5-10 ggr högre än tidigare trillar in i januari, februari, mars, april, etc. Visa respekt för alla de som kommer att bli av med sina inkomster och som kommer att gå på knäna. Det är inte läge att då prata om att marknaden har alltid rätt.

    1. Olof Hesselmark skriver:

      Det är ju uppenbart att marknadssystemet faktiskt har havererat. Under året har svenska konsumenter reagerat på de höga priserna genom att kraftigt minska sin elanvändning. I detta avseende fungerar marknaden – höjda priser -> lägre förbrukning. Men systemet reagera tvärtom mot vad man ska förvänta sig av marknadsprissättning. Minskad efterfrågan bestraffas med ännu högre priser. Inte ens Stalins planekonomer hade kunna hitta på ett sämre system.

      Naturliga monopol ska regleras med förnuft så att de är robusta när förutsättningarna förändras. En efterfrågechock med grund i tysk Energiewende, vattenbrist hos franska kärnkraftverk och Putins krig ska inte styra svenska elpriser.

  25. Stig Olofsson skriver:

    Angående hanteringen av el”marknaden” skulle uttrycket staten-piraten kunna användas! Regeringarna skyller på allt och alla för att dölja sitt eget ansvar för den katastrofala utvecklingen. I sin iver att maximera skatteintäkterna är de beredda att begå ett brutalt övergrepp på den egna befolkningen. Domen över de individer och partier som genom långsiktig och slug planering skapat dagens situation kommer attbli hård och oförsonlig!

  26. Osborn Hogevik skriver:

    Jag har hört mycket om BEKEN-modellen men den finns bara summariskt beskriven.

    1. Var finns den beskriven? Gärna inte i powerpoint utan i text.

    2. Kan du förklara hur BEKEN-modellen skulle styra vilka elproducenter som får sälja på export och vilka som måste sälja till låga svenska priser?

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Hej Osborn
      Varje elproducent bjuder in sina volymer och förväntat pris på samma sätt som idag. Om en producent inte själv vill sätta priskrysset utan som idag låta någon annan producent sätta priskrysset, så får den sätta det pris som den vill ha för att sälja sin produkt (el).

      ACER har gjort en studie på uppdrag av kommissionen som bland annat pekar på att nuvarande marginalprissättningsmodell inte fungerar längre så som elmarknaden utvecklats. De omnämner alternativ där elen ges ett medelpris såväl som att varje aktör får betalt för vad denne begär. När EU nu ska revidera marknadsmodellen så håller jag det för sannolikt att elen kommer att prissättas på ett annat sätt än med nuvarande marginalprissättningsmodell

      Om du läser längre ner i kommentarsfälten har jag i Mats Nilsson inlägg gjort en beskrivning av Beken metodiken. Den är så busenkel så det är besvärande för belackarna att kritisera den med saklig argumentation. I tillägg ska nämnas att Beken modellen förutsätter att det finns en eftergranskning (1 månad) av budgivningen för att övervaka hur budgivningen utvecklas. Detta har Energimarknadsinspektionen annonserat i ett pressmeddelande den 4 dec för att de tillsammans med Finansinspektionen ska öka tillsynen i budgivningsprocessen, se länken nedan.

      https://ei.se/om-oss/nyheter/2022/2022-12-14-okat-samarbete-for-att-overvaka-elmarknaden

      1. Bengt Ekenstierna skriver:

        Läs gärna även Peter Gustavsson Ledare i gårdagens Aftonbladet med Rubriken: ”EU har lyckats – nu är elen lika dyr överallt”

        https://www.aftonbladet.se/ledare/a/4oEJJR/elpriserna-beror-pa-eu-s-elmarknad-inte-pa-karnkraften

    2. Bengt Ekenstierna skriver:

      Elproducenterna lämnar bud precis som idag vad de begär för ersättning för att levered en specifik volym timme för timme. Med andra ord precis som idag. Import tolkas i detta sammanhanget som ett kraftverk som bjuder in.

      Nordpol sätter sedan ett priskryss för de volymer som motsvarar vad behovet är för inhemsk efterfrågan för varje elområde i Sverige. De volymer som behövs för exporten kan hanteras på olika sätt och här krävs en del simuleringar för att se vilken tillämpning som bäst matchar vad motsvarande priskryss som dessa volymerna ger upphov till med dagens modell. En modell är att Svk blir motpart för dessa volymerna och hanterar dessa via motköp från Svenska eller utländska producenter eller användare som ”säljer tillbaka” volymer.

      De farhågor som flaggas för att alla producenter vill sälja exportel kommer i alla fall inte att resultera i högre pris än vad vi har idag, med risken för att inte få en tilldelning. Vad har vi att då förlora på införandet av en mer flexibel och rättvisande prissättningsmodell som dessutom ökar transparensen.

      Med Beken modellen följer en övervakning som Energimarknadsinspektionen redan har flaggat upp den 4 dec för att säkerställa att elproducenterna inte manipulerar prissättningen.

      https://ei.se/om-oss/nyheter/2022/2022-12-14-okat-samarbete-for-att-overvaka-elmarknaden

      Ska bli intressant att se resultat av en sådan ökad granskning och i de fall som en producent i brist på konkurrens på marknaden kan prissätta sin el i relation till fossil kraft från Litauen och hur våra politiker förhåller sig till sådana beteenden.

      Frågan som kommer att ställas på sin spets de kommande åren är ifall vi efter 25 år kommit till vägs ende med den marknadsmodell som tillämpas idag. EU har skickat sådana signaler …!!!

  27. Björn Wetterborg skriver:

    Här är en länk till hur Spaniens tak för gas till elproduktion dyker upp på konsumenternas fakturor.

    https://www.endesa.com/en/advice/about-your-bill/cap-price-gas

  28. Mikael skriver:

    Hur kommer det sig att vi nu har samma pris i hela landet när norr exporterar så pass mycket mer än importerar? Det var ju inte samma förra vintern?

  29. Johan Montelius skriver:

    Förutom att som Niclas beskriver nedan att prissättningen i Polen och Spanien inte har ett dugg med någon Beken-modell att göra så kan man fråga sig var en kraftproducent vill lägga sitt nästa kraftverk någonstans om Beken-modellen införs.

    Varför skulle någon vara villig att investera pengar i et nytt kraftverk om dess produkt beläggs med ett konstlat pristak. Skall vi införa exporttullar på andra varor? Varför skall vi betala nästan lika mycket som Tyskarna för sågat timmer? Borde inte svenska konsumenter få första tjing på att köpa allt papper de vill ha innan vi exporterar något – ur skall vi göra med bilar och lastbilar?

    Det du föreslår är närmast att liknas vid merkantilism vilket historiskt sett visat sig vara en modell med avigsidor.

    Problemet är inte prissättningen utan att EU målat in sig i ett klimatpolitiskt hörn som kommer gå till historien som något helt obegripligt. EU skulle kunna vara självförsörjande på energi, att vi inte är det är en tagelskjort som vi valt att bära för våra synder.

    1. Stig Forsberg skriver:

      Johan, svenska statens ägare (dvs svenska elkonsumenter) borde definitivt vara intresserade av att investera i ett nytt kraftverk som skulle ta betalt vad det kostar att producera elen, och då oberoende av ifall det kallas pristak eller något annat.

      Självklart skulle elmarknaden aldrig avreglerats (på 90-talet var det väl), då hade vi aldrig befunnit oss i det läge vi är nu.

      Det paradoxala är ju att marginalprissättningen anges som ett skäl för att förmå någon investerare att vilja bygga en produktionsanläggning i Sverige. Samtidigt så säger beslutsfattarna att man vill att det byggs nya produktionsanläggningar i Sverige så att priset (alltså marginalpriset) ska gå ner. Man lockar alltså någon med hög ersättning för att samma ersättning ska bli låg.

      Det är bara inse att en sån här livsnödvändig infrastruktur inte seriöst kan bedrivas som marknad.

    2. Bengt Ekenstierna skriver:

      Johan
      Sätt dig in i vad Beken metodiken innebär innan du dra dina förhastade slutsatser. Beken metodiken går ut på att svenska elkunder ska betala vad det kostar att producera den el som vi förbrukar i Sverige och inte ett fiktiv hitte-på pris för att de tillkommande exportvolymerna drar iväg priskrysset exponentiellt. Det innebär att en liten volym kan resultera i att den sista kWh hör kostar 5-10 ggr så mycket som högsta priset för att förse den svenska marknaden,. Tycker du att det är logiskt att hela volymen då ska prissättas gånger den sista kWh som på grund av att det saknas balans mellan tillgång och efterfrågan. Och att denna gigantiska påsen med pengar som inte har någon relation till produktionskostnaden ska ges till elproducenterna, flaskhalsavgifter och moms?????

      Dina jämförelseexempel saknar med andra ord all relevans.

      Att du tycker det är ok att få5 ggr högre elkostnader må stå för dig, men det tycker inte svenska folket. Hade Ebba Busch och Kristersson sagt det i valrörelsen så hade de inte fått bilda regering.

      1. Osborn Hogevik skriver:

        Det är inte så lätt att sätta in sig i BEKEN-modellen/metodiken eftersom det är svårt att hitta en beskrivning av den. Det jag sett är mest en önskan om att vi skall ha olika priser i Sverige och på export, inte hur det görs.

        Se mitt andra inlägg.

        1. Bengt Ekenstierna skriver:

          Beken teamet har sedan i somras bett Nordpool, Energimarknadsinspektionen och Elforsk medverka för att simulera tre månader bakåt i tiden för att se hur utfallet blir vid tillämpningen av Beken modellen. Du kan i denna tråden längre upp lösa mer om Beken metodiken.

          Att kunskapen tycks vara bristfällig över Beken metodiken är att berörda intressenter har avvisat metodiken innan vi fått redogöra för den.

          1. Kalle Andersson skriver:

            Det som efterfrågas är en modell som med matematik går att göra till en algoritm så att det går att bygga förståelse ifrån. Modell och implementering av modell skiljer sig ofta åt. Det går inte att göra systemanalyser för omvärlden när varken modell eller algoritm finns publicerade i detalj. För mig låter det som att du har en fantasi (ideologiskt betingad) du försöker sälja in. Du vinner ingen trovärdighet när dina svar då har så låg teknisk detaljnivå att du hänvisar till politisk propaganda i form av olika ledarsidors politiskt grundade nonsens.

      2. Johan Montelius skriver:

        Bengt,

        att folk skall betala vad det kostar att producera är en trevlig planekonomisk tanke men jag tror inte det är åt det hållet vi skall gå. Planekonomi låter trevligt men jag trodde den modellen tillhörde historien. Att det i en fungerande marknad finns säljare som kan få ett pris som vida överstiger deras produktionskostnader är inte bara lagiskt utan i längden något som får fler att satsa på den bättre tekniken. Det har också som direkt konsekvens att mindre el förbrukas än vad som annars skulle var fallet.

        Det står var och en fritt att välja ett elavtal med fast pris och det är kanske där problemet ligger. Att folk gladeligen skriver på ett avtal där de säger att de kommer betala vad som helst för elen som de förbrukar är knappast någon som pressar priserna. Vilka priser hade vi haft om alla hade fasta avtal och kanske avtal med fasta månadsavgifter som inkluderade viss mängd el under månadens alla timmar? En elleverantör som har dessa avtal kan i sin tur köpa el på termin utan att riskera att sitta med Svarte-Petter.

        Att det finns vinnare och förlorare på en marknad är helt naturligt men det betyder inte att staten skall gå in och reglera verksamheten. En villa i Stockholmsområdet kan gå på tio miljoner men vore det inte bättre om Stockholmarna själva fick bjuda på villan innan den släpptes ut på Hemnet så att även Göteborgare skulle kunna köpa den? Vi kanske skall ha ett pristak på villor, det kan väl inte vara rättvist att en tant i Bromma kan sälja sin villa för tio miljoner när samma villa i Borås går på en.

        Skall vi kalla Belken-modellen för vad den är – planekonomi.

        1. Stig Forsberg skriver:

          Ja Johan. Vi kanske ska ta och sälja E4:an till något utländskt företag som får sätta upp biltullar, det skulle väl bli mycket billigare och bättre för oss medborgare som behöver förflytta oss jämfört med den planekonomi vi har idag på det området.

          1. Jan Strömbergsson skriver:

            ”– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton”

          2. Johan Montelius skriver:

            Stig –

            bara för att marknadskrafter som konkurrerar är en bra idé så betyder inte det att all områden skall lämnas över till privata aktörer. I fallet med E4:an så är det kanske ett exempel där man inte skall låta en privat aktör ta över eftersom de då får en monopolställning som är svår att bryta (använda länsvägar eller bygga en ny E4:a). Ett annat exempel är elnätet som de facto är svårt att bryta ett monopol och Stockholms stad skulle inte sålt sin infrastruktur.

            Energiproduktion är ett område där det råder konkurrens om i Sverige dock begränsad. Vi har flera kraftproducenter men det hade naturligtvis varit en fördel om vi t.ex. bröt upp Vattenfall i flera separata bolag, en för varje älv och ett för varje kärnkraftverk t.ex.

            En stor del av problemet som vi har idag beror på politikers inblandning och vilja att styra utveckling i allsköns grön riktning. Att ge mer makt åt politiker inom detta område är … inte två hål i väggen men…

    3. Björn Christoffersson skriver:

      Johan,

      Du har alltid kloka och logiska argument i dina inlägg men här missar du pudelns kärna – alla budgivare får priset som högsta budgivare gett. Du jämför med virkesmarknaden och om man tillämpar elmarknadens prissättning där så skulle brädorna på Byggmax, Bauhaus etc. sättas efter priset på den högst betalda export brädan!

      Bekanmodellen är ett sätt att producenterna får betalt närmare priset som de erbjudit marknaden att sälja för, inte så mycket sista kW-timman säljs för. Att få betalt till det pris man begär är inte planekonomi.

      1. Johan Montelius skriver:

        Björn –

        och att begära vad man vill är marknadsekonomi.

        Priset på brädor sätts naturligtvis av varje aktör så högt som möjligt, konstigt vore väl annars. Råspont 20×95 kostar 12:45 på ByggMax och 12:95 på Bauhaus och jag tvivlar på att de skulle få ut så mycket mer om de exporterade till Tyskland. Vad brädan kostar att tillverka sätter bara ett lägsta möjliga pris men vem skulle sälja för sex kronor när marknadspriset ligger över tolv?

        I alla marknader sätts ett pris som alla får betala. För fysiska varor finns mycket logistik och transportproblem som gör att priset varierar från plats till plats men i de fall där ByggMax och Bauhaus ligger vägg i vägg så kommer priset i det närmaste vara identiskt – och konstigt vore väl annars.

        Så elmarknaden beter sig inte så annorlunda från vilken marknad som helst.

        Är det något man bör titta på så är det hur vi konsumenter vill köpa vår el på och hur vi skulle kunna köpa el på termin. De ”fasta” avtal som finns idag har för hög riskpremie eftersom leverantören förbinder sig att leverera obegränsat med el till det giva priset. marknaden hade nog fungerat bättre om jag hade kunnat köpa 1500 Wh varje timme under en t.ex. November månad. Jag ligger visserligen flera timmar under detta och får då betala för något jag inte förbrukar men jag får en mer förutsägbar elräkning.

        1. Björn Christoffersson skriver:

          Johan,

          Min och jag tror också det är Bengts poäng är att med nuvarande marginalprismodell får alla som köper under en timma betala det som den mest desperata köparen är beredd att betala för en ”bräda”.

          Elmarknaden skiljer sig från andra marknader genom att köparen har mycket svårt att tidigare- eller senarelägga sitt inköp/konsumtion för att få ett bättre pris.

          Fysiken styr elens produktion och konsumtion på ett sådant sätt att det är svårt, nästan omöjligt, att tillämpa de marknadsmodeller vi har för brädor, mat etc.

          Vad ska vi då göra? Vi får använda metoden som min gamla mattelärare lärde mig att använda för att lösa en generell differentialekvation – man får försöka. Beken-modellen är bra första sådant försök.

  30. Kamil Uminski skriver:

    Stora siffror är inte lätta att förstå för vissa så det är kanske bättre att se saker i en mindre skala.

    När kostnaden för 1kWh blir 5-7 kr och en villa på 150-200 kvm kan behöva 3000-3500 kWh per månad blir dagens användning över 100 kWh och då kostar det att bo i huset över 500-700 kr PER DYGN. Det motsvarar att bo på ett litet billigare hotell under vintern. Hur länge kan man ha råd med detta?

  31. Stig Forsberg skriver:

    Jättebra och ett stort tack Bengt, för att du skriver det här.

    Du kanske redan har gjort det, bortse i så fall från min rekommendation. Men jag tror att närapå ingen vanlig elkonsument läser här inne, så du skulle behöva få iväg den här artikeln till någon journalist eller plattform som når många. Då borde det rimligtvis bli ett hårt tryck på regeringen. Jag vet dock av egen erfarenhet att det i dagens tidevarv är otroligt svårt att hitta någon journalist som vill ta sig an sådana här uppgifter, kan tillägga att jag är ett enda stort frågetecken till varför det är så.

  32. Niclas Damsgaard skriver:

    Detta är inte en korrekt verklighetsbeskrivning. Den iberiska modellen bygger i grunden på en subvention av gas till elproducenter. Eftersom denna är prissättande ger det en prisdämpning. Effekten isoleras i viss mån till Spanien/Portugal eftersom överföringskapaciteten är begränsad mot Frankrike, men det sker ett visst läckage. Exporten till Frankrike har ökat – subventionerat av spanska konsumenter. Det uppstår också en kostnad för att subventionera gasen. Vad jag sett så har vinsterna netto inte varit så stora som prisskillnaderna på el kan ge sken av. Det har också varit omfattande diskussioner om att införa en liknande modell på europeisk nivå, men det är inte alls så enkelt att det går att föra över en modell från den relativt sett isolerade iberiska halvön till övriga Europa.

    I Polen tillämpas en nettopositionsgräns, vilket sätter restriktioner för nettot import/export till Polen men samtidigt tillåter transit. Den polska TSO:n menar att detta är nödvändigt för att deras kombinerade dagen-föremarknad och balansmarknad ska ha tillräckligt med resurser för att hålla Polens balans. Det finns ytterligare några länder som har liknande restriktioner godkända, främst tror jag med syftet att begränsa importen för att ha tillräcklig inhemsk produktion igång för att kunna hantera systemet. Man kan ha en hel del åsikter om detta upplägg, men det har inte ett dugg med den s.k. BEKEN modellen att göra.

    1. Stig Forsberg skriver:

      Precis som Polen så har ju Sverige kombinerad dagen-föremarknad och balansmarknad. Så det kan ju knappast finnas något problem för Sverige att motivera att vi behöver göra på samma sätt.

      Hindret i Sverige är nog helt enkelt att politiker (oberoende av färg som det verkar) ser som prio nr 1 att stora pengar kommer in till statskassan via Vattenfall, moms och diverse andra dolda intäkter. Ifall människor fryser eller går i personlig konkurs är underordnat. Var det inte förresten nån politiker som häromåret använde uttrycket ”med berått mod” i ett annat sammanhang.

    2. Bengt Ekenstierna skriver:

      Niclas, tack för ditt inspel. Det ännu mer bekräftar expertmyndigheternas ointresse att finna en anpassad lösning för den svenska situationen där elkonsumenterna dagligen rånas medan Svk, Finansdept och elproducenterna skär guld med täljkniv. Hitintills är det uppe i 225 miljarder och fortsätter. Jag läste någonstans i Svk kommunikation att ni prognoserar ytterligare 70 miljarder i flaskhalsintäkter 2023. Ofantliga pengar som bara blir större ju mer begränsningar vi har i stamnätet.

      Det de tre nämnda länderna gör är att de fastställer vilka komponenter som omotiverat driver upp elpris på deras inhemska marknader och så isolerar de dessa och så tar staten eventuella sådana kostnader som då måste hanteras.

      Med Beken metodiken applicerad i Sverige, så skulle exportvolymerna inte bli prissättande för den elen som avses för inhemskt bruk, medan exportvolymerna exempelvis hanterades av Svk som ett medelpris vid mothandel. Det finns även 2-3 andra upplägg för hur exportvolymerna hanteras.

      1. Björn Wetterborg skriver:

        Bengt Ekenstierna:
        Det är inte staten i Spanien som tar kostnaden för pristaket för gas till elproduktion. Det gör konsumenterna av el.

        ””A cap has been set on the price of gas used in electricity generation. This measure aims to bring down your electricity bill. But, at the same time, it generates additional costs that all consumers will have to pay.””

        https://www.endesa.com/en/advice/about-your-bill/cap-price-gas

        1. Bengt Ekenstierna skriver:

          Du har principiellt rätt, staten har vanligtvis inga egna pengar utan dessa hamnar på ett eller annat sätt hos invånarna. Precis som med vår sjukvård.

    3. Johan Gesterling skriver:

      Niclas Damsgaard(Svenska Kraftnät) Jag skulle vilja veta vad du med SvK hatten på tycker vore en lämplig modell för att få ned elpriserna på kort sikt? Eller är det så att du rent av tycker dessa priser är rimliga. För många av oss framstår BEKEN modellen vara attraktiv, då den skulle ge oss ett mera normallt elpris utan att hindra export och samtidigt dämpa inflationen som idag drivs upp av höga elpriser(Och liknande styrmedel verkar ju fungera bra i Polen/Portugal/Spanien)

    4. mats nilsson skriver:

      Bra beskrivet Niclas D!

      Att lösa en knapphetssituation med att införa en prisreglering får konsekvenser. Som sagt litet svårt att överblicka vad polackerna håller på med och vad det egentligen kostar. Att trixa med priser, att reglera prisbildningen är på både kort och lång sikt en komplicerad affär. Se vad som hände i Kalifornien när de hade reglerade slutkundspriser. Vi kan bestämma oss för att vi ska ha en reglerad marknad som Bengt E föreslår men den måste i så fall vara betydligt mer genomtänkt än att bara dela in marknaden i en inhemsk och en utländsk del.

      Vi måste sluta prata om ”prissättningsmodeller” som om det finns något annat val än en marknad eller en reglering. På Nordpool har vi valt en marknad och det fungerade utmärkt tills vi la ner en massa planerbar produktion. Nu får vi höga knapphetspriser därför att vi saknar produktion.

      Den förmögenhetsomfördelning som sker kan delvis stoppas genom att vi sätter momsen till noll och flaskhalsintäkterna dedikeras till kundkollektivet genom t ex sänkta nätavgifter. Att börja laborera med energipriserna i en knapphetssituation vore direkt vårdslöst eftersom vi då skulle kunna äventyra en redan skakig leveranssäkerhet

      1. Ola Wallberg skriver:

        Marginalprisättningen skulle förmodligen fungera om man endast tillämpade den på Sverige, Norge, Finland och eventuellt Danmark. Ett stort problem är att elpriserna påverkas av politiska beslut, inte bara i Sverige utan även i omkringliggande länder som vi exporterar till. Det är beslut som svenska folket inte har något inflytande över. När det gäller elproduktion kan man inte lägga alla ägg i en korg, utom möjligtvis i en väl distribuerad korg av vattenkraft som Norge har. Sveriges elsystem står på tre ben, vattenkraft, kärnkraft samt sol och vind (med potentiell planerbar reserv i olja).

        Tyskland har å andra sidan lagt nästan alla sina ägg i Putins rede, Franrike har gjort detsamma med kärnkraft. Tyskland har blivit varnade och fått kritik för detta val. Det är ett val som deras politiker gjort, valda av deras invånare, då är det väl rimligt att det är dom som betalar för sina val, inte alla vi andra.

        En annan helt horribel konsekvens av nuvarande prissättningsmodell är att el som transiterar ett område sätter priset för det området. En del av vad Polens TSO gör är att de inte låter detta hända. Den andra delen i deras modell, så som jag förstår den, är att de kollar i förväg hur mycket de kan producera och vad de uppskattar sin egna produktion till. Därefter tilldelar de överflödig kapacitet till andra som vill använda ledningarna. Beroende på hur man gör dessa uppskattningar, samt vilken höjd man väljer att ta för oförutsedda händelser, så kommer priset inom deras elområde att påverkas.

        Ytterligare en konsekvens av nuvarande modell är att konsumenterna inom ett elområde får betala för exporten. Elproducenterna (och staten) tjänar på att de dels får ett större underlag att leverera större volymer till, dessutom till ett högre pris.

        Återigen, länder som gjort sin hemläxa, vilket jag trots allt tycker att vi i Sverige gjort straffas av andra länders val. I Sverige har vi ytterst sällan en bristsituation, just nu balanserar vi på en knivsegg, men hade vi velat så hade vi haft inhemsk produktion som skulle kunna täcka upp vårt behov. Den inhemska produktionen hade haft lägre produktionskostnader än de importpriser vi ser idag.

        Ytterligare en märklig konsekvens är att man med systemet som det ser ut nu importerar (oftast dyrare) priserna från kontinenten både vid import OCH export. Eftersom prissättningsmodellen och flödena är så komplexa som dom är så är det nästan omöjligt att förklara det för någon som inte lagt ner väldigt mycket tid på att sätta sig in i systemet. Detta skapar naturligtvis en misstro bland väldigt många till hur och OM systemet faktiskt fungerar.

    5. Kalle skriver:

      Tack för att du höjde den sakliga nivån bortom vilda politiskt grundade spekulationer.

  33. Fogelberg Thomas skriver:

    Äntligen har BEKEN modellen nått Second Opinion
    Nästa steg är Regeringskansliet för analys och statssekreteraren på Näringsdepartementet
    Tydligen kan Svk och Ei bara reagera via regeringsbrev
    Annars inga uttalanden…..

    1. Kalle Andrrsson skriver:

      Givet nivåernas av ideologiskt motiverat rams i kommentarsfältet så kommer denna ”modell” inte längre än hit.

      1. Olof Hesselmark skriver:

        Ja, det är lätt att komma bort från ämnet när ord som planekonomi och marknadsfundamentalism surrar i luften. Bengts huvudfråga är ju det faktum att svenska konsumenter under året betalat över 200 miljarder mera för den el som under tidigare år haft relativt stabila priser. Är det verkligen någon här som menar att Vattenfall, e.on, Fortum, några vindkraftbolag, SKN och finansdepartementet agerat i allmänhetens intresse när de genomfört denna expropriering? 200 miljarder är ungefär detsamma som två års försvarsbudgetar.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet