Vadasz Nilsson om modellen för nätintäkter: ”Vi kommer att införa en prestationsdel”

Vadasz Nilsson om modellen för nätintäkter: ”Vi kommer att införa en prestationsdel”

Som nytillträdd generaldirektör för Energimarknadsinspektionen (EI) ger Anne Vadasz Nilsson elmarknaden ett bra omdöme, men pekar också på förbättringspotential. Ett steg i den riktningen är den nordiska slutkundsmarknaden som EI lämnar förslag om i morgon. Ett annat är förändringar i modellen för reglering av nätintäkter.
– Det kommer att behöva göras några förändringar. Vi kommer att utgå från hur effektivt näten utnyttjas och införa en prestationsdel, säger hon.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Anne Vadasz Nilsson är bara fyra månader gammal på posten som generaldirektör för Energimarknadsinspektionen (EI). Hon kommer senast från Konkurrensverket och när Second Opinion Energi ber henne ge ett omdöme på den marknad som hon ska övervaka säger hon att den fungerar väl – men att det finns en hel del som kan förbättras också, på såväl den konkurrensutsatta som den monopola delen av marknaden. 

– Centralt i vårt uppdrag är slutanvändarnas ställning och att deras roll stärks på elmarknaden. Samtidigt gäller det att hitta balansen mot företagen, så att det blir positiva effekter för båda parter. Sedan är det så klart inte säkert att alla är glada hela tiden, men det ingår att det är så, säger hon.

Ett oroande tecken på elmarknaden som Anne Vadasz Nilsson ser är att många elkunder inte väljer elavtal, utan ligger kvar på tillsvidareavtal. EI:s kartläggning visar att det handlar om
850 000 elkunder och att dessa tillsammans har förlorat 840 miljoner kronor under den gångna vintern, jämfört med dem som valt rörligt avtal.
– Det här är något som måste förändras och det har även politiker uppmärksammat. Det handlar om att bli skarpare mot elhandlarna så att färre elkunder av misstag ligger kvar på dessa avtal. Men jag tror inte på prisreglering, det är jätteviktigt att inte störa en fri marknad, säger hon.

Andra sätt att stärka kundernas ställning kan till exempel handla om att EI utvecklar sin webbtjänst Elpriskollen där marknadens olika elavtal kan jämföras. Här vill Anne Vadasz Nilsson nu se att även timavtalen inkluderas i tjänsten.
– Det här är lite svårt att få till, eftersom inte så många elkunder har nappat timavtal ännu. Jag vill se att elhandlare blir tydligare med att berätta för kunderna att timavtal finns.

Ett större steg mot att stärka slutanvändarnas ställning är den nordiska slutkundsmarknaden. I morgon fredag lämnar Energimarknadsinspektionen in sina lagändringsförslag till regeringen för att kunna avancera mot målet att den nordiska slutkundsmarknaden sjösätts. 2015 ska den vara på plats och Anne Vadasz Nilsson ser i dag ingen anledning till att omvärdera det målet och trots kritik mot såväl nyttan av reformen som frågetecknen kring hur väl den harmoniserar med andra reformer är hon positiv.

– Jag tror absolut att den nordiska slutkundsmarknaden kommer att tillföra nytta på elmarknaden, men det krävs mer än regleringar, branschen måste bidra och det måste också finnas en politisk vilja för att det ska bli bra. Vårt förslag är på övergripande nivå i ellagen och det handlar i huvudsak om att elhandlaren ska vara den naturliga kontakten för kunden när det kommer till flytt och byte av abonnemang samt faktura. Men efter detta förslag måste det komma till ytterligare regleringar för att få det att fungera.

Hur ska kommunikationen mellan elhandlare och nätägare lösas?
– Den biten är vi inte riktigt klara med, utan vi kommer att föreslå att Svenska Kraftnät får uppdraget att titta vidare på frågan.

Hur väl harmoniserar den nordiska slutkundsmarknaden med andra reformer som är på gång, till exempel EU:s direktiv om energieffektivisering och genomförandet av nätkoderna för att nå en inre marknad för el och gas?
– Den funkar ihop med direktivet om energieffektivisering och inte heller nätkoderna går stick i stäv med den nordiska slutkundsmarknaden. Däremot går inte riktigt utredningsförslaget om nettodebitering hand i hand. Det är viktigt att de gör det, annars blir våra förslag med en huvudsaklig kontaktpunkt för kunden mer utvattnade och det har vi också påpekat i den utredningen. Det blir sedan upp till regeringen att bestämma hur vi går vidare, men vi hoppas givetvis att dessa frågor går att lösa så att det inte blir svårare för kunden.

Med tanke på hennes bakgrund på Konkurrensverket är det kanske inte förvånande att hon är positiv till REMIT, det vill säga den EU-förordning som hanterar marknadsmissbruk på el- och gasmarknaderna. Den omfattar alla aktörer och syftet är att öka transparensen på marknaden, för att ge korrekta prissignaler till slutanvändarna. – Jag tycker att REMIT fångar upp de fall som tidigare trillade mellan stolarna.

Det är flera myndigheter inblandade: EI, Finansinspektionen, Konkurrensverket och Ekobrottsmyndigheten. Det blir inte svårt att dra gränserna och att få marknaden att se dem?
– Jag ser ingen gränsdragningsproblematik, är det konkurrenslagstiftningen som gäller är det Konkurrensverket som hanterar frågan och så vidare. På europeisk nivå genomförs redan ett informationsarbete om förordningen och vad som gäller och det kommer vi också att utföra i Sverige. I år ska alla företag registrera sig och det är första steget för att övervaka dessa marknader.

Sedan den nya regleringen av nätavgifter infördes har elnätsföretagen riktat skarp kritik mot att intäktsramen är för snål och hindrar nödvändiga finansieringar av näten. Samtidigt ökar nu kraven på näten när mer variabel kraft, i form av framför allt vind, ska tillföras och energieffektiviseringar ska möjliggöras på ett annat sätt än tidigare. Anne Vadasz Nilsson ser behoven av justeringar i modellen.
– Det kommer att behöva göras några förändringar. Vi kommer att utgå från hur effektivt näten utnyttjas och införa en prestationsdel där det finns möjlighet både till plus och minus beroende på vilken nytta investeringarna tillför i form av effektivare nät. Redan i dag finns det en prestationsbaserad del när det kommer till leveranskvalitet. Det viktiga är att det blir teknikneutralt och har kundfokus. Men vi har precis börjat arbeta med den här frågan, så mer konkret än så här kan jag inte vara i dag, säger hon.

Och frågan om nätutveckling går hand i hand med tillståndsprocesserna och hur de kan snabbas på. De tröga tillståndsprocesserna har till exempel av EU pekats ut som ett hinder för integreringen av den europeiska elmarknaden. Här arbetar EI tillsammans med övriga länder att peka ut de viktigaste infrastrukturprojekten inom EU som ska får förtur i en tillståndsprocess.

Anne Vadasz Nilsson berättar att förändringen i svensk lagstiftning, som innebär att förnyelser av koncessioner inte ska kräva automatisk tillståndsprövning, på sikt kommer att minska EI:s ärendehantering påtagligt – även om övergångsreglerna gör att drygt 200 ärenden trots allt måste hanteras enligt det gamla regelverket. Men inom andra områden ser prövningarna dock ut att öka.
– Under 2013 har koncessionsärendena för nybyggnation av nät tagit rejäl fart. Det handlar både nätutbyggnad för att ansluta ny vindkraft men också stamnätsutbyggnad. Den här typen av ärenden måste vi lägga mycket krut på och jag tror att vi kommer att se mer av detta under de närmaste åren, säger hon.

3 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Otto Savasti skriver:

    ”Jag tror inte på prisreglering, det är jätteviktigt att inte störa en fri marknad.”

    Alltså vilken hypocrite. Ei:s och Nilssons linje är ju att dra fram med skäran och hammaren.

    Frimarknad inom elbranschen är en utopi, som inte lär bli verklighet så länge som socialister som Nilsson sitter på sina höga hästar.

    Otto Savasti
    Ottosavasti@gmail.com

  2. Daniel Torstensson skriver:

    Du skriver att du tror starkt på en nordisk slutkundsmarknad. Kan du redovisa vad kostnaderna bedöms bli för implementeringen av en nordisk slutkundsmarknad?

  3. NilsLennart skriver:

    ”Vi kommer att utgå från hur effektivt näten utnyttjas och införa en prestationsdel där det finns möjlighet både till plus och minus beroende på vilken nytta investeringarna tillför i form av effektivare nät.” Det ser jag fram emot. Hur mäter man effektivitet i elnät? Antal amper/kvadratmillimeter eller? Alla skall ju ha ”mål” idag att mäta mot. Men effektivitet i elnät?? För att ha så korta avbrott som möjligt, bygger man ”onödiga nät” som bara används vid fel. Redundans. Men de är ju extremt ineffektiva!! Elnät har ju i princip dubblerat allt, ledningar, transformatorer etc. Och dessutom har de stora reservkraftaggregat som bara ”står”. Utifall att. Ineffektivt!!
    Ser fram emot den ”elektriska tumstocken”!!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet