Uppdaterad beredskap för effektbrist

Uppdaterad beredskap för effektbrist

Skogsbränder, kapacitetsbrist och kärnkraft utan kylning är nya utmaningar för elnätets krisberedskap. Otillräcklig reservkraft och mer extremväder kan ge akut eleffektbrist. – Det kan vara att vi närmar oss en situation som kräver manuell frånkoppling av delar av elnätet, säger Astrid Fell på Energimyndigheten. 2019 inleds Styrels tredje planeringsomgång.

– Tidigare har vi alltid påpekat att risken för eleffektbrist är störst under vintern. Nu ökar antalet situationer som kan skapa akut effektbrist även under sommaren, säger Astrid Fell på Energimyndighetens enhet Trygg energiförsörjning.

Historiskt har risken för effektbrist varit störst i perioder när stora mängder el går åt till uppvärmning. Så kommer det troligen också att vara framgent, menar Astrid Fell. Därför finns en upphandlad effektreserv under vintermånaderna ifall kylan kniper extra hårt.

Tanken på en effektreserv om sommaren har däremot uppfattats som orealistisk och obefogad. Detta var dock innan Svenska kraftnät under sommaren 2018 tvingades ta ett par 400 kV-linjer i Västernorrland ur drift på grund av okontrollerade skogsbränder.

Krympande marginaler
Söndag 15 juli 2018 försvann delar av C4 mellan Betåsen och Bäsna och några dagar senare togs CL22 vid Storfinnforsen ner. Därefter kom oturen till en 400 kV-ledning vid Smedjebacken och 220 kV-linjen Ånge-Laforsen uppe vid Ljusnan.

”Leveranssäkerheten bedöms fortfarande som god men marginalerna minskar och läget är mer ansträngt än vanligt på sommaren,” skrev Svenska kraftnät.

Den beskrivningen kan också gälla hela elnätet, tycker Astrid Fell. Hittills har Svenska kraftnät inte behövt aktivera manuell förbrukningsfrånkoppling men tecken tyder på att det krisläget rycker allt närmare.

Manuell frånkoppling
Astrid Fell är ansvarig för Energimyndighetens arbete med att utforma metoden för Styrel. Styrel är den planering som måste genomföras för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid en manuell förbrukningsfrånkoppling.

– Metoden har utvecklats för att hantera extrema situationer i elnätet. Hittills har Svenska kraftnät inte tvingats beordra en frånkoppling av delar av elnätet men det har varit mycket nära några gånger, säger Astrid Fell.

– Även om alla jobbar hårt för att det aldrig ska inträffa så ser vi tecken på att vi närmar oss en situation som kan komma att kräva manuell frånkoppling av elkunder.

Kärnkraft utan kylning
När sommarens skogsbränder var under kontroll uppstod nya utmaningar. Många undrade vad som höll på att hända när Vattenfall plötsligt meddelade att kärnkraftverket Ringhals tvingades stänga av block 2 på grund av för varmt kylvatten.

Ringhals använder vatten från Kattegatt vars temperatur nu hade passerat 25 grader. Med nedstängningen av R2 försvann 900 MW. Nu uppstod ingen akut effektbrist i Halland just den här gången men elnätens krisberedskap hade ändå skakats om.

Vad händer om effekten inte räcker till, reservkraften tar slut och vädret blir värre? Den meteorologiska världsorganisationen WWA kunde samtidigt berätta att sannolikheten för extrema värmeböljor ökar

Viktig krisberedskap
Styrel är en del av krisberedskapen för att hantera situationer med kortvarig eleffektbrist. Metoden innebär att systematiskt identifiera samhällsviktiga elanvändare som behöver prioriteras vid akut effektbrist.

Vart fjärde år tar Energimyndigheten initiativ till en ny planering. Mandatet är att utfärda föreskrifter om hur planeringen ska gå till samt att initiera nationella planeringsomgångar.

Astrid Fell, Energimyndigheten.

– En sådan plan måste revideras med jämna mellanrum. Det händer saker ute i elnäten och i många kommuner byggs det nytt, säger Astrid Fell.

Frånkopplingens underlag kommer från statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag. Styrel har åtta prioriteringsklasser i fallande ordning med liv och hälsa överst, samhällets ledningsfunktioner i mitten och ekonomiska värden längre ner.

Informationsosäkerhet
En viktig målsättning för elnätens beredskapsarbete är att förbättra informationssäkerheten. Tidigare planeringsomgångar har visat att många organisationer saknar administrativa rutiner och tekniska förutsättningar för att på ett säkert sätt kunna hantera uppgifter och handlingar. Därför skärps kraven på informationssäkerhet.

– Alla aktörer som deltar i planeringsarbetet måste ha administrativa rutiner och tillräckliga tekniska förutsättningar för att kunna hantera känslig information, säger Astrid Fell.

– Så har det hittills inte alltid sett ut. Informationssäkerhet är idag en av elnätens viktigaste beredskapsfrågor och det har påtalats i såväl den nationella säkerhetsstrategin som i den nationella cybersäkerhetsstrategin.

Kan prioritera grannen
Under januari 2019 startar Styrels tredje nationella planeringsomgång. Förutom ny information om planerade projekt måste dagens elnät också förberedas på nya händelser som kan resultera i manuell frånkoppling.

Planeringsprocessen ska hjälpa elnätsföretagen att rangordna elledningarna så de vet vilka som ska kopplas från och till. På så sätt ser man samtidigt vilka elkunder som kan komma att stängas av.

Vilken linje mindre elkunder råkar ligga på bestämmer om de får el eller inte, berättar Astrid Fell. Medan grannens hus lyser kan man själv ha kallt och mörkt.

– Det beror på att grannens hus ligger på samma ledning som samhällsviktiga elanvändare, säger Astrid Fell.

Hotande kapacitetsbrist
Till dagens utmaningar kring elförsörjning hör därför diskussionerna om elnätets kapacitetsbrist.

– Vi måste vara medvetna om att energiomställningen, kapacitetsbristen och energisektorns teknikskifte kräver en ständigt föränderlig beredskap, säger Astrid Fell.

Om inte kapaciteten i elnäten kan matcha efterfrågan kan det bidra till ökande behov av förbrukningsfrånkoppling, menar hon. Rätt prioritering av samhällsviktiga elanvändare kommer därför inte att bli mindre viktig under åren framöver.

– När vi till exempel nu får etableringar av stora elförbrukande verksamheter på en del platser så måste även de verksamheterna hanteras inom krisberedskapen, säger Astrid Fell.

 

* * *

 

Om krisen kommer: Styrels tredje planeringsomgång startar 2019. Arbetet ska identifiera vilka elkunder, anläggningar och ellinjer som ska ges prioritet i ett eventuellt krisläge mellan 2021 och 2025. Energimyndigheten har gett ut Handbok för styrels planeringsomgång 2019–2021 (pdf).

Elnätens möjlighet: 2013 undersökte Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om alla elnätsföretag har möjlighet att genomföra manuell förbrukningsfrånkoppling. Svaret finns här (pdf).

 

3 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mattias Lantz skriver:

    Angående kylning av reaktorer vid värmeböljor så är det något som kan åtgärdas på flera olika sätt. Detta redovisas i Analysgruppens skrift ”Kärnkraft och värmeböljor”:
    http://www.analys.se/karnkraft-och-varmeboljor/

  2. Per Löfström skriver:

    För 50-60 år sedan planerades för rustik uppbyggnad av produktion och distribution av elektrisk kraft. Med tiden har prioriteringarna urvattnats till att idag vara något som katten släpat in.

    Att se till att elnätet är tillräckligt utbyggt och klarar plötsliga förändringar i överföringskapacitet finns inte. Att se till att produktion med robusta tillförlitliga energikällor med rotationsenergi finns i södra Sverige finns inte heller längre på kartan. Ansvariga tycks inte förstå allvaret.

    Och ingen vill ta ansvar. För det är nämligen uppdelat på en mängd myndigheter och företag.

    Att spela med och låtsas som om ingenting kan hända mer än att man ibland behöver frånkoppla fördefinierade områden, visar på en stor brist på kompetens eller insikt. En annan anledning kan vara att döda fiskar flyter alltid med strömmen…

  3. Per Åhlström skriver:

    Ett av de stora problemen undviker Astrid Fell att nämna: Det allt större beroendet av väderberoende, ostyrbar elproduktion. Och bortfall av kärnkraft pga av havererad reaktirkylning är ett litet problem jämfört med den nedstängning av kärnkraftverks om orsakas a politisk härdsmälta.
    Att Energimyndigheten inte lägger någon energi på att räkna ut hur Sveriges elförsörjning ska klaras med enbart vatten-, vind-, sol- och biokraft är obegripligt. Kärnkraftverk går inte flr evigt. Och eftersom både energimyndigheten och riksdagens majoritet stoppat huvudena i sanden och vägrar se den bistra verkligheten i vitögat lär effektbrist vintertid bli ett svenskt normaltillstånd inom en inte alltför avlägsen framtid.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet