Tysk vindkraft förändrar nordisk elmarknad

Tysk vindkraft förändrar nordisk elmarknad

Nordiska elproducenter oroar sig över flaskhalsar i det tyska elnätet och EU kräver att kraftlinjerna söderut hålls öppna. – Men vad händer om elen går åt motsatt håll? frågar Sigurd Næss-Schmidt på Copenhagen Economics. Kan vindkraft från Tyskland pressa bort svensk och norsk vattenkraft?

– Vad händer om det uppstår en marknadsrekyl på den tyska elmarknaden? Hur reagerar den nordiska elmarknaden den dag el från söder slår ut el från norr? Nu har Tysklands nya regering också ökat den förnybara ambitionen mot 2030 ytterligare, säger Sigurd Næss-Schmidt.

I praktiken betyder det mer vindkraft och den stora frågan är vilken väg den kommer att ta, söderut eller upp genom Danmark och över till Sverige och Norge. Sigurd Næss-Schmidt är energimarknadsanalytiker och partner i rådgivningsfirman Copenhagen Economics, och i kikaren ser han en turbulent tid för nordiska elmarknader och elsystem.

– Nordiska elproducenter sitter med en mycket värdefull resurs. Om det finns tillräcklig stor kapacitet i överföringsnätet söderut innebär det en stor värdeökning av vattenkraften i Norge och norra Sverige, säger Sigurd Næss-Schmidt.

Svensk och norsk energibransch har en tendens att se elexport söderut som en självklarhet, en naturlag liknande tyngdkraften, menar Sigurd Næss-Schmidt. Det nordiska elsystemet är invaggad i goda affärer med hög leveranssäkerhet. Elmarknaden formas av vattenkraftens flexibilitet, med värmekraftens stödproduktion på sidoflankerna. Vindkraftens fluktuerande produktion har varit hanterbar, även om investeringar kan störas av låga kolpriser från kontinenten.

Idag störs den nordiska systemidyllen ironiskt nog mest av överkapacitet från egen produktion, en politisk produkt bestående av subventionerad vindkraft. Överkapacitet vill man givetvis bli av med, och huvudvägen går söderut. Söder om Danmark finns en elmarknad med ett växande behov av förnybar energi som stabiliserande balanskraft. I Tyskland och på kontinenten ökar inslaget av intermittent elproduktion. Norsk energisektor har länge pratat om vattenkraften som ”Europas batteri”.

– Men man är beroende av fungerande kraftlinjer, både i Norden och söderut genom Tyskland. Det räcker inte att bara lägga kablar till Danmark. Det måste finnas kraftledningar med rätt kapacitet hela vägen ner genom Europa, säger Sigurd Næss-Schmidt.

Elimport till den nordiska elmarknaden är inte nytt. Under kalla dagar importeras el från både Tyskland, Polen och andra länder. Problem uppstår den dag elen från söder inte längre behövs till uppvärmning men ändå fortsätter att strömma in över gränserna, nu som billig tysk vindkraft. Merparten av tysk vindkraftsproduktion finns i norra Tyskland, och nu sker stor utbyggnad i den tyska delen av Nordsjön. Den tyska regeringen har också ökat sina ambitioner med ännu mer vindkraft.

All denna el måste distribueras någonstans, påpekar Sigurd Næss-Schmidt. Idag har inte norra Tyskland ett tillräcklig starkt stamnät som kan frakta tysk och nordisk el åt samma håll samtidigt. Därmed hamnar nordisk elexport upp i en malström av Moment 22: Om investerare ska tycka att förnybar energi ska vara ekonomiskt intressant att bygga ut, måste elproducenterna kunna omsätta sin produkt på den marknad som betalar mest. Utan infrastruktur, ingen omställning till fossilfri produktion.

Den tyska transmissionsnätsoperatören Tennet har under flera år prioriterat inhemsk produktion och endast en bråkdel av den nordiska elbranschens leveranskapacitet har släppts fram till den tyska spotmarknaden. De nordiska branschorganisationerna menar att man har förlorat hundratals miljoner kronor. EU-kommissionen kräver att Tennet öppnar kraftlinjen för nordisk vattenkraft då el ska flyta fritt över gränsen, något Second Opinion tidigare har skrivit om.

Utbyggnad är dock på gång, meddelar Tyskland. För att höja investeringsnivån i transmissionsnäten har man flyttat beslutsrätt från delstaterna till centralregeringen. Frågan är om det räcker. Enligt Sigurd Næss-Schmidt måste investeringarna ligga på en mycket hög nivå under många år för att inte släpa efter i omställningsprocessen, och det är frågan om de kommer att klara.

Med EU-krav på öppna linjer, som rimligen tar el åt båda håll, och ett inhemskt tyskt nät fullt av flaskhalsar, blir frågan slutligen åt vilket håll den tyska vindkraften kommer att ta. Vad som då sker med nordisk elmarknad blir intressant att följa, tror Sigurd Næss-Schmidt.

– Tysk vindkraft kommer att öka sin inverkan på Nordens elmarknader. Det kommer att påverka elpriserna och inverkar på incitament för investeringar. Den kommer påverka balanssystemet, laster, effekter och hela flexibiliteten. Mycket händer på utsidan av elbörsen, säger Sigurd Næss-Schmidt.

– Hur det nordiska energisystemet och nordiska energiföretag framöver kommer att utvecklas handlar mycket om vad som sker i Tyskland. Om överföringskapaciteten inte byggs ut i Tyskland kommer det få konsekvenser för nordiska energiföretag.

– För energiföretag kommer ekonomin påverkas beroende på om man producerar vattenkraft eller har termiska kraftverk som riskerar att bli mer pressade. Vindkraften kan räkna med att subventionerna fortsätter, till och med ökar, men det hjälper ju ingen för när det är vindstilla i norra Tyskland så är det också vindstilla i Norden, säger Sigurd Næss-Schmidt.

– Då är det massiv transmission från överskottsområden man har behov av. Tekniska lösningar med kortsiktig flexibilitet räcker inte.

* * *

Sigurd Næss-Schmidt är partner och energimarknadsanalytiker M.Sc. (ekonomi) på Copenhagen Economics, ett av Europas ledande konsultföretag med kontor i Köpenhamn, Helsingfors, Stockholm och Bryssel. Sigurd Næss-Schmidt är författare till rapporten Incitament för smarta elnät (september 2017), ett uppdrag för Forum för smarta elnät.

Bild: Tummen upp från Sigurd Næss-Schmidt på Second Opinions seminarium om flexibilitet, november 2017. På hans vänstra sida Anna Holmberg, SKGS och Bosse Andersson, Lokalkraft Sverige. Foto: Morten Valestrand.

 

 

3 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bengt Hellman skriver:

    Göran Fredriksson vill inte ta till sig att en alldeles överväldigande majoritet av professorer och andra klimatforskare är övertygade att fossileldninges koldioxidutsläpp förändrar klimatet. Det finns några få forskare med motsatt uppfattning många finansierade av fossilindustrin.

    Utbyggnaden av vindkraft i Tyskland innebär främst att fossilkraftverkens marknad krymper och de måste dra ner produktionen när det är goda vindar.

  2. Göran Fredriksson skriver:

    En aspekt som det kan straffa sig att bortse från är att synen på fossila bränslens skadlighet kan komma att förändras radikalt.

    Nu bygger denna syn på att koldioxid är en skadlig gas vilket många verkligt kunniga personer inte håller med om. I synnerhet inte professorer em. och andra som inte behöver jaga forskningsmedel för sin försörjning.

    Den dag man inser att det är solen som alltid tidigare har drivit den globala temperaturen (upp eller ned) och koldioxidhalten i atmosfären följer denna temperatur även denna gång samt att det växer bättre med mer koldioxid i atmosfären behöver branschen en ny strategi.

    Vilken beredskap har branschen för detta?

  3. Robert Fischer skriver:

    Sigurd Næss-Schmidt, tack – att byta perspektiv ger nya insikter! Nu vill jag försöka i några korta meningar att bredda perspektivet med vidvinkelobjektiv på kikaren. Även Finland måste inkluderas i detta. Finland är mycket beroende av elimport – ca 23% av vinterspetslast måste importeras, enligt ENTSO-E. Kärnkraften byggs ut, men kolkraft ska fasas ut året 2025. Fossil kraftproduktion bidrar ca 20% till Finlands elförsörjning (år 2016). En del av Sveriges kärnkraft – tre reaktorer – kommer (kanske) att läggas ner år 2020, resten fram till 2045 – bortfall: 9.7GW/60.5TWh/~40% av Svensk elproduktion (år 2016). Det är utmaningar på försörjningssidan. Sedan finns det drivkrafter som kan öka elanvändning märkbart – elektrifiering i transportsektorn, nya industrier (nya datacenter behöver några TWh/år), omställning av stålproduktion från kol till vätgas (HYBRIT-projekt) kan kräva 15-20 TWh el per år.
    Nordiska systemidyllen med elimport bara under kalla vinterdagar kan alltså ganska snabbt sabbas. Inte bara genom ökat vindkraftimport från norra Tyskland. Det finns inga enkla lösningar för utmaningarna vi har framför oss. Jag är doktorand på LTU och jobbar med just energisystemfrågor med ett Nordiskt perspektiv inom vår forskningsgrupp.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet