Frågan om elsystemets leveranssäkerhet har blossat upp. Sveriges elförsörjning är hotad berättade Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh i P1 Morgon igår, och hon upprepade behovet att definiera mål för leveranssäkerhet. I nyhetsmedier är det här en ny frågeställning, men på Second Opinion har frågan diskuterats i många år. Det finns mängder med kloka tankar och intressanta åsikter publicerade och här samlas ett urval som en liten kunskapsbank.
2018
Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät, säger att effektläget redan stoppar industriinvesteringar.
Energiminister Ibrahim Baylan lyfter fram teknisk utveckling som lösning på utmaningarna.
Svenska kraftnäts analyschef Hilda Dahlsten redovisar oroande effektprognoser.
Nord Pools tidigare vd Mikael Lundin efterlyser politisk handlingskraft. ”Allt annat än marknadslösningar vore fel, men också marknaden måste ha regler, och för det behövs politiker som har insikt i frågorna och vågar ta beslut”
Sievert Göthlin, tidigare ansvarig för Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet, larmar om risk för elbrist.
Göran Dalman lyfter fram fjärrvärmens potential att avlasta elsystemet.
Sture Larsson, f.d. Teknisk direktör Svenska kraftnät, föreslår förändringar i elmarknadens modell.
Dags för en ny elmarknad för flexibilitetstjänster, säger Andreas Myhre i LOS Energy.
Øyvind Leistad på norska Enova om lokala effektproblem med elbilar.
Catarina Naucler, forskningschef på Fortum Sverige, om legala hinder för batterier.
2017
Seminarium om behov av flexibilitet i olika delar av elsystemet.
Professor Lars Bergman om vikten av att tillåta höga elpriser vid brist.
Åsa Westlund (s) och Lars Hjälmered (m) vill avvakta om mål för leveranssäkerhet.
Utredaren av efterfrågeflexibilitet Karin Alvehag säger att småhusen har den största potentialen.
Lars Blomkvist pekar på behovet av att tydliggöra avtalsreglerna på elmarknaden, ”det löser frågor om exempelvis balansansvar, användarflexibilitet”.
2016
IVA:s Karin Byman vill ha ett mål för leveranssäkerhet.
Ulla Sandborgh, då nytillträdd generaldirektör, pekar på att utvecklingen leder till försämrad leveranssäkerhet.
Vattenfalls Tomas Björnsson efterlyser mål för leveranssäkerhet.
Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige, diskuterar värdet av att slippa bli bortkopplad.
Fortums Erik Dotzauer skriver att fjärrvärme kan förbättra effektbalansen med motsvarande cirka en tredjedel av kärnkraftens kapacitet.
2015
Professor Lennart Söder visar att behovet av effektreserver handlar om få timmar per år.
Energiföretagen Sveriges vd Pernilla Winnhed om investeringar i elsystemet. ”Jag tycker det är ett problem att investeringar i ny kraft i Europa i dag inte görs utan statligt stöd.”
Klas Roudén, tidigare Vattenfall och Svenska kraftnät, visar att planer på stängning av kärnkraft kommer att leda till leveransproblem.
Kraftsystemanalytikern Folke Sjöbohm menar att effektutmaningen är större än de flesta är medvetna om.
2014
Svenska kraftnäts driftschef Erik Ek varnar för elbrist och bortkoppling.
Tomas Kåberger pekar på att leverantörerna måste ta sitt leveransansvar. ”Jag ser inte det här som ett samhällsproblem, utan det är ett problem som ska lösas av de som tar åtar sig balansansvar.”
Sveriges Radios Sven Börjesson är ensam om att rapportera om effektfrågan.
Svenska kraftnäts Oskar Sämfors pekar på effektunderskott om tre reaktorer stängs.
Swedgas vd Lars Gustafsson bedömmer är att det kommer att byggas gaskraftverk för att klara av en del av bortfallet efter kärnkraften.
2 Kommentarer
Ursäkta lite skryt, men MFK var faktiskt redan 2009 ute med budskapet att det är effektbalansen som är nödvändig för att hela elkraftsystemet inte ska kollapsa. Men merparten av debattörerna verkade inte kunna skilja på energi och effekt.
Rubriken var ”Effektbalans är det som gäller”
Kolla gärna följande länk
http://www.mfk.nu/2018/05/12/effektbalans-ar-det-som-galler-mynewsdesk-30-dec-2009/
Varför fortsätter Sveriges regering och flertalet politiker o dyl helt blint att delta i denna (nu) marknadsstyrda harakiri av vårt elproduktionssystem?
För de närmaste åren finns en mycket enkel och effektiv teknisk lösning för att kraftigt reducera de helt uppenbara allvarliga konsekvenserna av en fortsatt kärnkraftsavställning, vilka klargjorts i flera analyser av Svenska kraftnät (Svk), Sweco och Energiföretagen Sverige; minskande systemtröghet (svängmassa) med hög varaktighet, sporadisk effektbrist, mycket volatila kraftpriser, sönderreglering av älvar vid fortsatt storskalig grön energiomställning, svindyr kostnad för den sistnämnda och nu som lök på laxen en befarad elenergibrist vid torrår för vattenkraften om det inte blåser som väntat (igår fm 20/7 producerade all vår vindkraft ynka knappt 200 MW och kärnkraften nästan 8000 MW).
Och den enkla lösningen då?
Jo, regeringen, denna eller en eventuellt annan efter valet, skall med omedelbar verkan inhibera Vattenfalls beslut om att ställa av Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Som ägare till Vattenfall har ju Staten denna möjlighet, om man nu känner något som helst ansvar för Sveriges elförsörjning de närmaste åren.
Avslutningsvis vill jag upprepa det jag sagt i ett tidigare debattinlägg. Dessa argument för kärnkraften är idag starkare än någonsin.
För att undvika energibrist vid torrår för vattenkraften och samtidigt rädda forsar och älvar infördes kärnkraften, vilken i stort sett även tagit bort den dåvarande fossilkraftens negativa miljökonsekvenser med nedsmutsning och försurning. Därigenom slapp vi dessutom dess skenande kostnader och idag kan vi förutom vattenkraften tacka kärnkraften för vår elproduktions försumbara koldioxidutsläpp.