Svenska kraftnät har ansökningar från datacenter på 8000 MW el. Om dessa byggs innebär det att det kommer att finnas lika stora mängder spillvärme.

– Vi behöver ställa krav så att dessa datacenter görs redo för att ta vara på denna spillvärme, säger Markus Wråke, vd på Calentix. Och han menar att skatten på el är ett hinder.

Sverige har tillgång till mark och el, vilket datacenterbolagen efterfrågar. Och det handlar om stora elmängder. Enbart under fjolåret kom det in ansökningar till Svenska kraftnät på ett eleffektbehov som motsvarar tjugo städer av Uppsalas storlek.

Samtidigt omvandlas nästan all den el som används i ett datacenter till spillvärme. I nya datacentren krävs ofta vätskekylning, vilket gör spillvärmen enklare att använda i fjärrvärmesystem.

– Sverige behöver titta på hur de här datacenterna kan passa in i energisystemet och hur kan de bidra och inte bara bli en belastning. En viktig parameter är lokaliseringen, men även värmeåtervinning, säger Markus Wråke och fortsätter:

– Det är viktigt att få datacenterbolaget att överhuvudtaget tänka på spillvärmen. De har ett helt annat perspektiv och många kommer från andra länder, där värmeåtervinning inte ens är en fråga. Det gör att de kanske missar möjligheten att använda spillvärmen –inte av illvilja – utan för att de inte har tänkt på det. Det allra mest basala är att Sverige åtminstone ska kräva att möjligheten utreds, vilket redan är ett krav i många andra länder.

För att fler svenska spillvärmeprojekt ska förverkligas behöver affärsmässigheten förbättras anser Markus Wråke.

– Idag är elskatten för att producera fjärrvärme med el väldigt hög i Sverige vilket direkt slår på lönsamheten i återvinning av värme. Det är en oklok politik som vi har idag, menar Markus Wråke.

– Det behöver ändras. Då skulle marknaden driva fram rätt projekt, vilket är bättre än att tvinga alla datacenterföretag att spillvärmen måste tas tillvara, säger han.

Det var i februari som Markus Wråke tog steget från Energiforsk till det nystartade bolaget Calentix, där han också är delägare. Deras roll är att ta ett helhetsansvar för investering, drift och finansiell risk i spillvärmesamarbeten från datacenter.

– Det är sådant slöseri att inte ta vara på den här energin. Den är redan betald och på många platser förhållandevis ren om man jämför med alternativet. I Sverige kan det snarare handla om att ersätta biobränsle, som inte är smutsig men däremot dyr, säger Markus Wråke.

Han ser att det finns en stor potential att använda denna spillvärme. Samtidigt lyfter han fram att många spillvärmeprojekt inte går framåt för att det inte finns någon som riktigt driver på det och tar helhetsansvaret.

– Jag tror att det är viktigt att det finns aktörer som har det här som kärnaffär, som har som jobb att få det här att hända.

– Det finns jättemånga duktiga fjärrvärmebolag, inte minst i Sverige, som har spillvärmesamarbeten idag. Men det är ändå många projekt som inte blir av just för att ingen har det här som fokusområde och det är här som vi ser att Calentix har sin roll, säger Markus Wråke.

Calentix arbetar med flera datacenterbolag, varav några av dem redan har erfarenhet av spillvärmesamarbeten. Enligt Markus Wråke ger de en bild av att samarbetena visserligen har gått bra, men att det varit väldigt tidskrävande och dessutom inte är deras kärnaffär. Datacenterbolagen vill därför gärna att någon annan aktör tar sig an detta.

Hos fjärrvärmebolagen är trösklarna snarare att de inte har personal att jobba med dessa frågor eller att ägaren inte vill ta den finansiella risk som ett spillvärmesamarbete kan innebära.

Att datacenterbolag och fjärrvärmebolag tar in en tredjepart i en spillvärmeaffär skulle kunna innebära en slags skepsis till den tredjeparten, eftersom båda bolagen vanligtvis sköter detta själva, men Markus Wråkes bild är att det snarare är tvärtom.

Calentix för nu diskussioner med aktörer i Sverige och ytterligare fem länder. I många av dessa fall handlar det om spillvärmeprojekt där man hållit på ett bra tag och där iblandade parter upplever att det går alldeles för långsamt.

– Att fjärrvärmebolag istället skriver avtal med oss, där vi säljer hetvatten till dem, gör det väldigt mycket enklare för dem än att de ska investera många hundra miljoner eller kanske miljardbelopp i egen värmeproduktion. Det innebär även en lägre risk för dem, säger Markus Wråke.

För datacenterbolaget handlar det om de genom spillvärmeavtalet får lite lägre kylkostnader när Calentix tar en del av deras värme. Markus Wråke lyfter också den lokala nyttan – billig värme till kommuninvånarna.

– Men för att vi ska se flera svenska projekt är bråttom för politikerna att fatta beslut som driver mot en sådan utveckling, säger Wråke.

***

Foto: Matilda Hedblom.