”Svenska kraftnät har sovit på sin post”

”Svenska kraftnät har sovit på sin post”

Svenska kraftnät har sovit på sin post. Den aktuella systemkrisen kunde ha mildrats avsevärt om man hade använt de redskap som stått till buds. Svenska kraftnät har för många hattar på sitt huvud, anser Mats Nilsson i denna uppföljande artikel till Second Opinions serie om den svenska systemkrisen.

Ingenjörernas roll är att förklara vad som är tekniskt möjligt och rimligt i ett elsystem. Men, som det europeiska energisystemet är uppbyggt, är även marknadslösningar en central del av paletten. Frågan är hur gränssnittet mellan marknad och teknik ska se ut. Hur långt kan och bör marknaden styra i ett system där naturlagarna och tekniken kommer emot?

Mats Nilsson, välkänd som marknadsanalytiker, menar liksom Maja Lundbäck i Second Opinions artikelserie att de försvinnande marginalerna i Sveriges elsystem har börjat bli en existentiell fråga för det svenska samhället. Det är svårt, säger han, att komma till någon annan slutsats än att Svenska kraftnät väntat in framtiden alltför passivt.

Samtidigt kan lösningen inte utformas bara av ingenjörer.

”Alla projekt kan inte vänta tills ingenjörerna har räknat efter. Också marknadsekonomiska verktyg behöver användas, och det är inte givet att ingenjörernas kompetens räcker till även för det. Jag ser inte att Svenska kraftnät har kompetensen att bedöma vad god konkurrens innebär, trots att man gärna vill göra den bedömningen.”

Enligt Mats Nilsson agerar Svenska kraftnät i praktiken ofta som en monopolist.

”Man upphandlar som enda köpare ett antal tjänster. Svenska kraftnät har en egen marknadsmakt, kan beordra företag till olika åtgärder. Det finns en asymmetri i det, risken är att Svenska kraftnät inte lever upp till ansvaret för den makt man de facto utövar.”

Han nämner en upphandling i fjol där Svenska kraftnät ändrade förutsättningarna i efterskott, då det stod klart att utfallet inte blivit det förväntade. En viss mängd effekt skulle upphandlas, men bara en del av buden avropades, nämligen de i den billigare ändan, trots att den totala effekten i buden inte nådde upp till den utlysta nivån.

”Jag tycker att de som gick miste om affären skulle ha gjort detta till en sak för Konkurrensverket. Och Ei borde ha slagit Svenska kraftnät på fingrarna. När saken bara fick passera, blev det en signal till omvärlden att man på Svenska kraftnät kan jonglera lite hur man vill.”

Svenska kraftnäts ambition borde vara att effektivisera sina upphandlingar, säger Mats Nilsson. ”En elementär sak skulle vara att publicera priser på balansmarknaden, vilket jag hört efterfrågas av många aktörer, både kunder och producenter och Nordpool. Det görs med framgång av Fingrid, när effektläget är mer pressat, som en hjälp för marknaden att bedöma läget.”

Mats Nilsson ser tillkortakommanden även i Svenska kraftnät operativa agerande.

”Som systemoperatör borde Svenska kraftnät till exempel ha påtalat för regeringen att nedläggningen av Öresundsverket, och senare reaktorerna Ringhals 1 och 2, skulle få allvarliga systemkonsekvenser. Svenska kraftnät skulle också i kraft av sina egna befogenheter ha kunnat senarelägga nedläggningarna, i väntan på att nya systemåtgärder skulle kunna tas fram som ersättning för det som gick förlorat med nedläggningarna.”

”Så agerar man i det säkerhetsmedvetna Tyskland. Och så har vad jag förstått även danska Energinet agerat.”

Mats Nilsson menar att en god systemoperatör letar lösningar i samma takt som frågeställningarna på marknaden förändras: ”Jag läser artiklarna i Second Opinions serie som att systemet ska fixas först, sedan får marknaden följa efter. Men teknik och marknad måste samspela, och båda måste ha respekt för den andra.”

Det tydligaste exemplet på Svenska kraftnäts missbedömningar, vilket verkligheten nu bekräftar, är att näten inte har förstärkts och byggts ut i tillräcklig takt.

”Man har sovit på sin post. Senast då Energiöverenskommelsen var på plats 2016 borde Svenska kraftnät ha börjat agera. Kanske har man haft så mycket gratis, som ett arv av dem som konstruerade Sveriges elsystem för 20-30 år sedan, att man tappat den djupare förståelsen för vad systemet behöver. Förklaringen till dagens systemkris kan i vart fall inte reduceras bara till icke implementerad EU-lagstiftning.”

Mats Nilsson ställer sig också frågande till tanken i artikelserien att även nätägare ska få bygga produktionskapacitet.

”Med dagens åtskillnadsregler ska sådant undvikas. Annars bygger man in risken att hamna i den ’italienska frågan’, dvs. frestelsen hos ett bolag att inte bygga ut nätet, för att en utbyggnad medför ökad konkurrens för den egna produktionen.”

Mats Nilsson

Mats Nilsson ger ett rent teoretiskt exempel: ”Om Ellevio skulle äga Stockholm Exergi, skulle det kunna vara en bra affär att försumma nätutbyggnaden, eftersom ett underdimensionerat nät skulle öppna för att produktion skulle kunna säljas dyrt på reglerkraftsmarknaden.”

Hans slutsats är att Svenska kraftnät behöver ”ta ett omtag”. Inte primärt för att produktionsmixen och produktionsgeografin förändrats, utan ”för att man utvecklat en arrogant kultur och inte på allvar behövt redovisa sina vägval”. ”Jag vet att jag inte är ensam om att tycka så”, tillägger han.

Mats Nilsson har tidigare talat för att dela upp det statliga affärsverket Svenska kraftnät, en unikt komplicerad konstruktion i Europa, utgående från dess tre roller: som systemoperatör, transmissionsnätsägare och myndighet.

”De här tre hattarna på ett huvud skapar osäkerhet och otydlighet. Att leda och utveckla en myndighet är något annat än att bygga och driva nät eller ha systemansvar på elmarknaden. Jag menar att en systemoperatör, som förstår marknaden och framtidens behov, och som kan fokusera enbart på sin uppgift, skulle kunna jobba mer professionellt och snabbfotat än Svenska kraftnät gör i dag.”

Han nämner att en liknande uppdelning är aktuell för National Grids del i Storbritannien, just i syfte att undvika de intressekonflikter som följer av att bolaget även äger två transmissionsnätverk. Enligt en kalkyl av Ofgem, den brittiska regulatorn, kommer uppdelningen att bespara de brittiska elkonsumenterna kostnader på 4,8 miljarder pund fram till 2050.

Mats Nilsson lyfter fram Finland som ett gott exempel på en klar boskillnad mellan regulatoriska uppgifter, myndighetsutövning och det operativa uppdraget.

”Stamnätsoperatören Fingrid är ett oberoende bolag, fritt från myndighetsutövande, och besluter självt hur det agerar. Fingrid är alltså inte, som Svenska kraftnät, en del av staten och behöver inte förhålla sig till årliga regleringsbrev från regeringen.”

Fingrid har även konsekvent gått in för transparens. Fingrid följer principerna för ett börsbolag och redovisar detaljerat hur affärsprocesserna går till, processerna för riskhantering, ansvarsförhållanden, med mera. Detta kombineras med att Fingrid målmedvetet inkluderar alla aktörer i planeringen av nätutbyggnaden. I Sverige pratar man inte med varandra på samma sätt.

Inbjuder det finländska exemplet kanske till ett alltför nära samarbete? Borde man inte hålla armlängds avstånd?
”Inte så länge man är noga med transparensen. De här mötena med aktörerna sker under kontrollerade former, och man skriver detaljerade protokoll, som alla kan ta del av. Vinsten blir stor, när alla är med om att ta fram lösningen och alla förstår vad den kräver av dem.”

Mats Nilsson lyfter också fram ledarskapet hos Fingrids vd, Jukka Ruusunen.

”Jukka är uttalat marknadsorienterad trots att han leder en ingenjörspräglad organisation. Han återkommer ständigt till vikten av att Fingrid interagerar med omvärlden. Hans mantra är att en systemoperatör som vill göra ett bra jobb också måste vara expert på dialog.”

 

4 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lennart Lindberg skriver:

    Hur skulle Svenska Kraftnät kunnat stoppa nerläggningarna av R1 och R2 när deras drifttillstånd gått ut? De kan inte ge sådant tillstånd? Vidare drift av R1 och R2 hade krävt stora investeringar dom elmarknaden med dess priser aldrig kunde gett tillbaka. Skulle SVK stått för subventioner? Det får de inte!

    1. Christer Jonasson skriver:

      Stämmer inte!
      ”Det finns inga reella tekniska hinder för att fortsätta driva Ringhals 1 och 2 fram till 2050-talet. Problemet är snedvridna marknadsförutsättningar som i förlängningen drabbar svensk elproduktion och klimatet”
      https://www.di.se/debatt/har-ar-forutsattningarna-for-fortsatt-drift-av-ringhals/

  2. Klas Roudén skriver:

    Nilsson är orättvis mot Svk när han säger ”Som systemoperatör borde Svenska kraftnät till exempel ha påtalat för regeringen att nedläggningen av Öresundsverket, och senare reaktorerna Ringhals 1 och 2, skulle få allvarliga systemkonsekvenser.”
    Svk har ju t ex i alla sina kraftbalansrapporter inför kommande vintrar, minst fr o m 2016 påtalat kraftsystemkonsekvenserna av ovannämnda nedläggningar samt dessutom dito för Oskarshamn 1-2.

    Och vad vet Nilsson om övrig dialog mellan Svk och regeringen?

    Jag har alltid (som SvK:are o senare pensionär) varit kritisk till Svk:s beröringsskräck i att agera i praktiken för produktionssystemet, men jag är nu lite undrande i ett annat påstående av Nilsson: ”Svenska kraftnät skulle också i kraft av sina egna befogenheter ha kunnat senarelägga nedläggningarna…”
    Vilka då befogenheter?

  3. Bo Nilsson skriver:

    Bra sammanfattat. Jag saknar dock tankar kring nyetableringar av vind- och solkraft. Det borde vara obligatoriskt att i egen regi eller via avtal samtidigt vara tvungen att skapa balanskraft vid nyetablering.
    Det borde också tydligare framgå att Svenska Kraftnät helt har försummat överföringen mellan elområden. Fortsätter detta debakel så har vi snart en systemkolaps.
    Som det nu är kommer vi att balanssera med polsk och tysk kolkraft. Vår kraftexport kommer ju från områden som inte kan användas av överföringsskäl.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet