Svag investeringskraft i kraftvärme

Svag investeringskraft i kraftvärme

Drivkrafterna för att investera i vindkraft, solceller och vattenkraft är goda. För kraftvärme däremot krävs nytänkande kring investeringslösningar. Det menar Anders Sandoff och Jon Williamsson vid Handelshögskolan i Göteborg, vars studie belyser investeringsfrågan från aktörernas perspektiv.

Studien ingår i forskningsprojektet NEPP (North European Energy Perspectives Project) som har fokus på utvecklingen av energisystemen i Sverige, Norden och Europa i tidsperspektiven 2020, 2030 och 2050. I studien analyseras vilka drivkrafter som ligger bakom investeringar i förnybar energiproduktion i Sverige.

Bild: Kraftvärme i Linköping. Foto: Tekniska verken.

– Det är grönt ljus till vindkraft, solkraft och vattenkraft vad gäller viljan att investera. Kraftvärme däremot har det riktigt tufft och ses allt mer som en riskfylld affär, säger Anders Sandoff, lektor vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg.

Vindkraften har de senaste åren byggts ut kraftigt och står nu för cirka 12 procent av den svenska elproduktionen. Utbyggnaden förväntas fortsätta och här finns en rad investerare som vill satsa – såväl svenska som utländska aktörer. Enbart under det första kvartalet 2020 fattades beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 676 MW. Även solkraft har ökat rejält, dock ej sett till volym utan procentuellt.

Anders Sandoff

Här är det i första hand fastighetsägare (småhus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter) som har investerat i solceller på sina fastigheter, men också i solcellsparker. Vattenkraften, som består av såväl storskalig som småskalig produktion, är den klart största förnybara energiproduktionen i landet. Det är stora energibolag som äger de största vattenkraftverken, medan det finns 2000 småskaliga vattenkraftverk som i huvudsak ägs av mindre bolag. Vattenkraften står för cirka 40 procent av den svenska elproduktionen och förväntas fortsätta att vara en stabil elproducent även framöver. Det är de nuvarande ägare som fortsatt kommer att investera. Här kommer dessutom Vattenkraftens miljöfond bli ett viktigt bidrag för att hjälpa alla vattenkraftsägare att miljöpröva sina anläggningar för framtida miljökrav. Budgeten är 10 miljarder kronor över en 20-årsperiod.

– Här finns dock orosmoment i form av bland annat EU:s syn på att svensk vattenkraft inte ses som hållbar och överlag är politiken ett orosmoln. Vårt fokus i studien har dock inte varit att gå närmare in på de politiska ramverken, utan att belysa investeringsfrågan utifrån aktörernas perspektiv. Det är dock ändå viktigt att peka ett varningens finger för detta, menar Jon Williamsson, lektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg.

Det fjärde kraftslaget som ingår i studien är kraftvärme och här tornar de stora bekymren upp sig. Kraftvärme står idag för endast 9 procent av den svenska elproduktionen, men är väldigt viktig lokalt. Hela 46 procent av fjärrvärmeproduktionen kommer från kraftvärme och effekttillskottet är betydande (4300 MW). Under topplasttimmen 2019 producerade kraftvärmen 41 procent av installerad effekt. Detta är särskilt värdefullt då 72 procent av den fjärrvärmebaserade kraftvärmen finns i elområde 3.

Det finns dock mycket som talar för att kraftvärmen kommer att minska i Sverige. Det beror framförallt på de låga elpriserna som även förväntas att vara låga under en längre tid framöver. Därtill har vintrarna varit milda och skatterna på kraftvärme har ökat. I en undersökning genomförd av branschorganisationen Energiföretagen Sverige uppskattas att en tredjedel av den installerades effekten (1500 MW) kan läggas ner som en konsekvens av att de förnyelseinvesteringar som krävs de kommande åren inte är lönsamma. Det handlar då framförallt om anläggningar som är

Jon Williamsson

byggda under andra halvan av 1990-talet och tio år framåt.

– Tidigare var kraftvärmen en bättre affär och det fanns också subsidier som exempelvis elcertifikat gjorde kraftvärmen mer lönsam. Kommunerna, som äger 92 procent av de svenska kraftvärmeanläggningarna, har dessutom agerat som samhällsaktör och ansett att det legat i sitt ansvar att ha lokalproducerad el, säger Anders Sandoff och fortsätter:

– Men det är inte kommunernas ansvar, utan det måste till nya incitament för att kraftvärmen både ska vara kvar och byggas ut.

– Att investeringsviljan har förändrats hos kommunerna och att en kraftvärmeanläggning inte längre är en lika god affär framgår också tydligt när vi intervjuat energibolag. Vi har ställt frågan till de som äger kraftvärmeverk om de skulle göra samma investering idag och då svarar majoriteten nej, säger Jon Williamsson.

Med det osäkra läget kan kraftvärmeproduktion därför allt mer komma att betraktas som en oönskad spekulation på elmarknaden, vilket rimmar illa med en kommunal ägare. Redan före pandemin rapporterade Dagens Samhälle att landets kommuner och regioner står för svåra ekonomiska utmaningar och att i det läget besluta om att investera i kraftvärme som till 100 procent ägs av kommunen kan bli svårt att få igenom.

Vad krävs då för att för att kommunala energiaktörer ska våga investera i kraftvärme? Här pekar Anders Sandoff och Jon Williamson ut fyra tänkbara vägar.

– Dela risken med andra. Genom att en extern part står för 49 procent av investeringar minskar kommunen risken, men har kvar all rådighet av affären. En sådan extern part kan vara bolag med pensionskapital, som vill investera i affärer som skapar värden över lång tid.

– Lyft ut kraftvärmeaffären helt. Låt någon annan aktör ta risken. En nackdel med detta är att då får även den nya ägaren rådighet över fjärrvärmeproduktionen. Fördelen är att man helt tar bort risken.

– Arbeta med PPA (Power Purchase Agreement). PPA är ett elköpsavtal mellan en elproducent och en elanvändare och har under de senaste åren blivit allt mer vanliga vid investeringar i vind- och solenergi. Här kan kunder, som är måna om omställningen till förnybar energi, kunna bidra till en riktig förändring och ta ett ansvar. Det innebär också en minskad risk för kommunen.

– Att det införs styrmedel, som därigenom minskar risken och kan öka lönsamheten.

– Idag får kraftvärme inte någon ersättning för effekttillgänglighet eller systemstabilitet. Även om de skulle få det är det troligtvis inte tillräckligt utan mildrar endast lönsamhetsproblemen. Det ska ses som ett komplement till andra åtgärder, säger Anders Sandoff.

***

Studien ”Investeringar i förnybar kraftproduktion – Affärsmässiga drivkrafter och samhälleliga ansvarsperspektiv” kan laddas ner från NEPP:s hemsida.

2 Kommentarer
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Klas Roudén skriver:

    Sverige har ett akut behov av planerbar elproduktion liksom av systemstödtjänster som rotationsenergi, spänningsreglering och effekttillgänglighet. Allt detta finns hos kraftvärmen, när denna är i drift med ett normalt värmeunderlag.
    Men under sommarförhållanden o dyl är värmeunderlaget normalt kraftigt reducerat och därmed tillhörande elproduktion.
    Under sommaren har risken för effektbrist tidvis ökat markant p g a mycket låg vindkraftproduktion i Nordeuropa, driftstoppad kärnkraft samt även mycket låg vattenkraftproduktion.
    Under sådana förhållanden, eller delar därav, skulle ökad elproduktion i kraftvärmen vara mycket värdefull. Detta kan åstadkommas genom s k kondenssvansar i strategiskt utvalda kraftvärmeverk. Detta innebär att kylvattnet vid elgenereringen släpps ut i närliggande vattendrag. Idag lär en sådan lösning finnas i Ryaverket i Göteborg. Men fler sådana möjligheter borde åstadkommas, vilket skulle stärka vårt kraftsystems stabilitet och effekttillgänglighet.

    1. Ann-Sofie Borglund skriver:

      Finns anledning att tro att systemstabilitet och effekttillgänglighet kommer att värderas högre inom kort, men frågan är om det räcker. Anders Sandoff menar att det krävs fler åtgärder. Det börjar dock bli bråttom….

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet