Det är viktigt att Mikael Lundin, och alla andra som vet hur ett elkraftsystem fungerar, ifrågasätter och talar om för våra politiker att de är inne på en riskabel väg, som kan äventyra hela landets kraftförsörjning, skriver Lars Wiegert.
Vi är eniga om att målet ’100 procent förnybar el’ blir ytterst svårt att genomföra och att det kommer att kräva kundens medverkan. Vi är också överens om att det kommer att kosta. Visst vore det bra att slippa tvångsmetoder och att finna marknadslösningar, som belönar dem som frivilligt kapar effekttoppar. Men erfarenheten säger att ökade kostnader till syvende och sist hamnar längst ned, alltså på konsumenterna.
Vad vi hittills sett från regeringen med Mp i spetsen är styrmedel i form av avgifter och punktskatter, som ju är regressiva så till vida att de drabbar låginkomsttagare med störst andel av inkomsten för att fylla basbehov. De har heller inte råd att installera en massa automatik i hemmet och lär få ta den större delen av notan.
Det finns många exempel på praktiska problem med att flytta effektuttag till nattetid. Automatiskt eller ej, så kan jag intyga att nattlig körning av tvättmaskin inte alls är att tänka på. Själv fick jag en gång klagomål på störd nattsömn av en radhusgranne, eftersom stomljudet fortplantade sig genom bottenplattan och brandväggen. Hur ska det då inte gå i hyreshus?
Mikael Lundin och många andra utgår ifrån ett det finns beslut hos både regering och riksdag på omställning till 100 procent förnybar el. Men hur är det egentligen? Vad som finns är en så kallad ramöverenskommelse mellan regeringen och M, C och Kd, och alltså inget beslut och alla partier är inte med. Riksdagen, som ju är det beslutande organet, har inte beslutat om detta. Det är snarare ett löfte om en målsättning och hela trixandet kring denna viktiga fråga liknar mest ministerstyre, som man undrar om inte konstitutionsutskottet borde ha granskat (se annan artikel om detta).
Vissa tror att politik kan överrida fysikaliska lagar. Därför är det viktigt att Mikael Lundin, och alla andra som vet hur ett elkraftsystem fungerar, ifrågasätter och talar om för våra politiker att de är inne på en riskabel väg, som kan äventyra hela landets kraftförsörjning.
För en tiondel av den uppskattade kostnaden för omställning till förnybar el, kunde vi bygga vidare på det robusta system vi har och möta ökade kraftbehov för exempelvis transportsektorn och hjälpa mindre väl lottade länder att fylla sina klimatmål.
Det är bara att byta ordet ’förnybart’ mot ’fossilfritt’.
5 Kommentarer
Kommentar till Bengt Hellmans ganska lättsinniga resonemang.
Jodå, för ca 1600 miljarder till 2040, enligt Swecorapporten ”100 % Förnybart” 2017-06-15, så kan vi möjligen få till det. Men vad har vi då fått istället för dagens kraftsystem, jo:
– Ett frekvensmässigt ännu svajigare kraftsystem än idag (efter driftstoppen av Barsebäck 1-2 samt Oskarshamn 1-2) p g a minskad systemtröghet (mindre svängmassa) och otillräckliga reglerresurser
– Försämrad driftsäkerhet p g a ovanstående samt risk för effektbrist
– Det sistnämnda problemet kan reduceras genom installation av fossileldade gasturbiner
– Problemet ovan med otillräckliga reglerersurser kan reduceras genom hårdutnyttjning av dagens vattendomar samt en liberal utökning av vissa av dessa
– Konsekvenserna av detta är en sönderreglering av våra storälvar
– Vi fick ett elkraftmässigt klart försämrat kraftsystem utan kärnkraft, men var det värt priset?
– I detta pris ingår också en demoraliserande kapitalförstöring av kärnkraftsblock i tekniskt toppskick.
En del av ovanstående säger ju Bengt i klartext i sin kommentar eller är konsekvenser av hans resonemang.
Men var tog miljöfrågan vägen i hans effektutbyggnad av älvarna och de fossileldade gasturbinerna i hans, och vissa andras, närmast religiösa iver att bli kvitt kärnkraften?
Sedan verkar det som om Bengts budskap till oss ingenjörer är: Skomakare bli vid din läst!
Eller i klartext: Var lydiga lakejer för regeringen och politiker och se till att deras budskap genomförs. Vi skall bara böja oss för populistiska och mediala budskap och inte föra fram besvärande fakta.
Lars Wiegert Du har helt rätt vi har haft ett av de bästa energimix som många länder inte kan åstadkomma.
Vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme har klarat Sveriges kunder och industri under de senaste 50 åren med lågt pris och stabil energiförsörjning som nu skall ersättas med energi som kräver vind för att gernerera energi. Medelvärdet på verkningsgraden för vindkraften är så låg att kostnaderna inte täcker inkomsterna. Livslängden på vindkraftverk sägs vara 25 år. Verkligheten är 12 – 20 år. När växellådan skall bytas till ny låda och verkningsgraden sjunkit med 30% ger många vindkraftägare upp, river och säljer verket utomlands. Återställning efter vindkraftverkets rivning finns det inga pengar till så i slutändan får kommuninvånarna betala. Eller låt tornen stå rensa elrummet högst upp och låt tornet bli ett hotell. Jägarna får ett fint utkik vid jakten. MP tycks vara helt utan energikunskaper som gör dom till en belastning för Sverige.
Bra Lars
Att skriva så tydligt och klart som din artikel är befriande
Kostnad för alla dessa miljöpartistisk påhitt och krav med åtföljande kostnader borde socialdemokraterna förstå att avvisa
Det system som av övriga EUROPISKA kraftbolag avundas Sverige skall enl. nu gällande politiska doktrin ställas om Varför ?
Vi är ledande på fossilfritt och CO2 fri elproduktion i Europa !!!
Industrin måste bli aktivare i Debatten i det offentliga rummet.
Lars Wiegert låssas som om det skulle krävas att man ska överskrida fysikaliska lagar för att bygga ett 100 % förnybart elsystem. Där har han grundligt fel.
Det är inga problem att producera mer energi än vad kärnkraften ger med förnybar energi. Effektfrågan går också att lösa med dagens teknik. Det finns många alternativ. Vilken balans mellan olika alternativ som är mest kostnadseffektiv kan diskuteras. Det behövs förstärkning av elnätet från Norrland till södra Sverige när elproduktionen i Norrland ökar. Det behövs bättre sammankopplat elnät i Europa så att överskott och underskott kan utjämnas. Andelen el i produktionen i kraftvärmen kan ökas genom bränsleförgasning och gasturbiner. Gasturbiner på naturgas kan stötta upp vi effektbrist. Effektutbyggnader kan göras i vattenkraften. Pumpkraftverk och batterier kan byggas för att hantera effekttoppar. Effektbehovet för värmepumpar för bostadsuppvärmning kan styras så att effektbehovet är lägre vid effekttoppar när elen är dyr. Även annan lönsam förbrukarflexibilitet kan byggas ut.
Ingenjörernas uppgift är att lösa problem.
En sakupplysning:
Artikelförfattaren har rätt i att det inte beslutats av riksdagen – än.
Energipolitikens inriktning kommer upp de närmsta veckorna och då förväntas riksdagen ställa sig bakom de målsättningarna som beskrivs ovan.