Norge skickar mer el till Danmark och Sverige än mellan egna elområden. Enligt Statnett är det driftsäkerheten som styr flödet, även till utlandet. Norska Europower har letat flaskhalsar.

Den norska branschsiten Europower har gått genom norska flaskhalsar och överföringskapaciteter. Man har kommit fram till att de interna överföringspropparna mellan de norska elområdena inte i första hand beror på fysiska begränsningar i transmissionsnätet, utan på hur mycket systemoperatören Statnett öppnar upp med hänsyn till leveranssäkerheten under driftimmen.

Foto: Statnett.

Intressant nog, menar Europower, är exportkapaciteten till Danmark (NO2 – DK1) och mellan Norge och Sverige (NO1–SE3), större än de interna norska överföringarna. Överföringskapaciteten från Nordnorge (NO4) och söderut har varit hälften av den till DK1 och SE3.

Också den norska importkapaciteteten från Tyskland och Danmark är bättre än i de egna interna kraftledningarna. Norge har som mest tagit emot 1444 MW från Tyskland och 1143 MW från Danmark.

Mest på tvären…
Störst tillgänglig kapacitet mellan Norges egna elområden finns från det västra området till östra Norge (NO5 till NO1). NO1 får också ta emot mycket el från NO2 i söder.

Elområden. Källa: Svenska kraftnät.

I den norska artikeln kan man se mer utförliga kartor och en tabell över flödet mellan elområden med störst genomsnittlig tillgänglig överföringskapacitet hittills i år.

…och till Sverige
Trots att norra NO4 har haft det lägsta elpriset och överföringskapaciteten till centrala NO3 är begränsad, så har den största interna norska flaskhalsen istället funnits mellan NO3 och söderut till västra NO5, och delvis till NO1. Överföringskapaciteten har istället följt de betydligt högre priserna på tvären av Norge, i NO5 och NO1.

Prisgapet ökar
Prissituationen för norska elområden liknar den svenska, med relativt stabilt låga elpriser i norr och periodvis svängigt och mycket höga priser i söder. Även om det genomsnittliga elpriset kan variera mycket så har ändå den inbördes prisrelationen mellan elområdena varit relativt stabil. Sedan 2013 har skillnaden mellan det lägsta och högsta genomsnittspriset legat mellan 2,3 och 19 procent.

Årets ”onormala specialitet” är att priserna varierar mer än normalt. Hittills under 2021 har skillnaden mellan lägst och högst genomsnitt (som i Norge har varit uppe i nästan 294 SEK/MWh) varit hela 46 procent.

Flaskhalsar och ledningar
Enligt Europower definieras inte alltid de olika elområdenas priser, och därmed flaskhalsar, enbart av linjer på en karta, utan också av noder (stamnätspunkter) i överföringsnätet. Tydligast syns detta mellan norra NO4 och mellersta NO3 där gränsen definieras av en 420 kV-ledning och en 300 kV-ledning.

Den norska energimyndigheten NVE:s interaktiva karta visar att flaskhalsutmaningen kräver mer än bara linjekapacitet, skriver Europower, då den tidigare noden ligger i NO3. Det finns ledningar som korsar elområdesgränserna men inte ingår i prisdelningen.

SvK-stopp slog in i Norge
Nyligen har kapaciteten för NO4–NO3 varit extra låg, något Statnett förklarar med en frånkopplad 420 kV-ledning mellan Porjus och Grundfors i svenska SE1. Och då näten hör ihop så påverkar det också den norska sidan.

Då överföringskapaciteten till utlandet har visat sig vara större än mellan interna norska elområden undrar Europower om utlandskablar prioriteras på bekostnad av anslutningar mellan egna elområden, till exempel NO4 och NO3. Det avvisas av Statnett som pekar på att det är driftsäkerheten som avgör vilken kapacitet som kan läggas på de internationella förbindelserna.

* * *