”Stora batterilager saknas i det svenska energipusslet”

”Stora batterilager saknas i det svenska energipusslet”

Vi behöver stora batterier i det svenska energisystemet, skriver Mathias Sundin, ordförande för Warp. I Australien har batterilager varit en succé som flera gånger balanserat nätet mycket snabbare än vad annan reservkraft klarat av.

Sveriges energisystem behöver många långsiktiga lösningar. Storskaliga batterilager är en snabb lösning som kan hjälpa till med ett akut problem och samtidigt vara en del i ett långsiktigt modernt energisystem.

Bild: Teslabatterier i södra Australien, Hornsdale Power Reserve. Foto: Tesla.

De fick sitt verkliga genombrott när Tesla byggde ett 100 MW stort batteri i södra Australien. Syftet var att minska problemet med flera stora strömavbrott som plågat en miljon abonnenter. Elon Musk lovade att bygga det på mindre än 100 dagar, annars skulle det vara gratis. Förväntan på vad batterilagret skulle kunna åstadkomma var lågt.  Ett sånt stort batteri skulle kunna försörja 30 000 hem med ström i åtta timmar, men det var i huvudsak inte för så långa tidsperioder det var tänkt att verka. Istället snabbt balansera nätet när andra kraftkällor försvinner och kapa toppar när både pris och användning är hög.

Mest skeptisk var Australiens premiärminister, Scott Morrison:

“Jag menar, ärligt talat, för all del ha världens största batteri, ha världens största banan, ha världens största räkor som vi har vid sidan av vägarna runt om i landet, men det löser inte problemet.”

Ett batteri på 100 MW var inte något som skulle ge ett meningsfullt bidrag till energisystemet på 10 till 20 år, menade AEMO, Australian Energy Market Operator.

Men det gjorde det. Batterilagret har varit en succé som flera gånger balanserat nätet mycket snabbare än vad annan reservkraft klarat av. Området har inte drabbats av några nya strömavbrott. Kunder sparade 40 miljoner dollar redan under batteriets första driftsår. Det har även varit lukrativt för ägaren, som tjänade 46 miljoner dollar under 2020, halva kostnaden för att bygga batteriet.

Förra veckan togs ett mycket större Teslabatteri på 300 MW i drift i Australien och efterfrågan på stora batterilager har ökat dramatiskt runt om i världen. Elbolag installerade 987 megawatt energilagring 2017, en siffra som steg till 3,5 gigawatt 2020 och beräknas öka till 10,2 gigawatt år 2023, enligt BloombergNEF.

En viktig faktor i tillväxten är den snabbt sjunkande kostnaden för litiumjonbatterier, ner cirka 90 procent sedan 2010.

Stora batterilager kommer att få förnybar energi att fungera bättre, eftersom de kan tillgängliggöra lagrad solenergi och vindenergi när solen inte skiner och vinden inte blåser. Stora batterier hjälper också till att balansera nätet när andra kraftverk kopplas ur eller av någon anledning slocknar. Under de timmar som efterfrågan är låg och priserna låga, ofta på natten, kan batteriet laddas och denna el kan senare tillgängliggöras under dagen när efterfrågan är hög och priserna går upp. Detta hjälper till att hålla priserna nere, men leder också till intäkter för batteriägaren.

Det finns redan ett antal mindre anläggningar av den här typen i Sverige, bland annat i Västerås i ett samarbete mellan Mälarenergi och Northvolt. Det vi behöver nu är flera och mycket större.

Här finns en stor möjlighet för företag och entreprenörer att tjäna pengar och samtidigt göra stor nytta i svenska energisystemet.

Stor batterilagring är såklart inte hela lösningen. Vi behöver ny modern kärnkraft, sol, vind och inte minst smarta och uppkopplade nät och hem som optimerar vår produktion och förbrukning. Men batterilager är det vi snabbast kan göra nu och det är inte ett tillfälligt plåster på såret. Det kommer även långsiktigt att vara en del i ett modernt energisystem.

8 Kommentarer
Av Mathias Sundin
Ordförande för Warp Institute, VD för Warp News
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Johan Montelius skriver:

    ”Stor batterilagring är såklart inte hela lösningen. ”

    Nej, och frågan är väl vad det är lösningen på?

    Teslas batteri i Australien är inte ett energilager per se utan ett system som skall balansera nätet på sekundnivå. Det är en tjänst som vi får helt gratis från svängmassan i våra stora kraftverk. Vill du använda batteriet som energilager så får man problem. Batteriet har en total kapacitet på 129 MWh så efter en timme är det helt slut (om det nu ens kan leverera i den hastigheten).

    Låt oss säga att vi skall bygga ett energilager som kan leverera 8 GWh kontinuerligt under 72 timmar. Hur många batterilager skulle vi behöva?

    ” Det vi behöver nu är flera och mycket större.”

    … hmm, i den stora världen utanför Sundbyberg så kommer det nog att visa sig att .. många batterier blev det, tänkte inte på det.

    1. Johan Lundqvist skriver:

      Spot on Johan M!

      Ja väldigt, väldigt, många batterier blir det…, och alla fullladdade i väntan på att behövas. (jag vill minnas att Dr Stefan Quist et al tittat på just detta gällande Tyskland. Om jag minns rätt kommer de behöva 9 veckors batteridrift, i rad. – naturligtvis helt idiotiskt ur alla aspekter)

      Verkligheten är lite mer komplex än man kan tro vid första anblicken.

      1. Johan Lundqvist skriver:

        Rättelse: Staffan Qvist ska det naturligtvis vara…

  2. Magnus Brunell skriver:

    Den enorma utbyggnaden av de opålitliga energikällorna vind- och solkraft, med följden ett obalanserat och instabilt elsystem i Sverige men även i stora delar av Europa, ska nu ”avhjälpas” med byggandet av batterilager. Denna vind- och solkraftsutbyggnad har drivits på bl. a. av politiker, s.k. ”miljöorganisationer”, diverse verklighetsförnekande s.k. ”klimatexperter”och in- och utländska företag och investerare. Gemensamt för alla dessa interessenter är, att dom inte har gjort några som helst konsekvensutredningar av t.ex. de sociala, ekonomiska, miljömässiga och personliga negativa följderna av byggandet av enorma parker av lågpresterande vindkraftverk. Jag tror vi överens om att solkraftverk på svenska latituder hur som helst är orealistiska när det gäller produktion av el i stor skala.

    I artikeln framhålls ”Batterilagret har varit en succé som flera gånger balanserat nätet mycket snabbare än vad annan reservkraft klarat av.» Orsaken till obalansen i nätet är ju klar: opåltlig vind- och solkraft är med i spelet. Istället för att propagera för det enda realistiska, som är att omedelbart starta för planering och byggande av ny kärnkraft, samt se över hur vattenkraften kan optimeras och kanske även byggas ut, ska den nuvarande osäkra situationen lösas genom s.k. ”batterilager”. Det är ju som att hälla ännu mer bensin på elkris-brasan.

    Hur mycket energi och råvaror behövs det för tillverkningen av ”batterilager”? Hur lång livslängd har dessa installationer? Vad händer med komponenter och material efter avställningen? Hur ser det ut med underhållskostnader? Var ska dessa ”batterilager” byggas?

    Slutsatsen är att det inte behövs några ”batterilager” utan en nationell satsning på kärn- och vattenkraft som stabila basleverantörer av el.

  3. Martin Falk skriver:

    Om jag minns rätt så har vi vattenmagasin med 33 TWh kapacitet i Sverige. Är det inte rimligare tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt att vi förlitar oss på dem istället, måhända med utbyggd effekt? Och givetvis med den planerade ökande transmissionskapaciteten från de nordliga magasinerna.
    Man kanske ska se till klimatet innnan man ger sig på att skala en TWh-infrastruktur med Li-jon teknik som kostar 100-300 kg CO2 per kWh för bara batterierna i sig.
    Lite snabb matte ger att öka det svenska energilagret med bara en procentenhets storlek med sådan teknik skulle ge koldioxidavtryck motsvarande hela sveriges utsläpp i ett antal år.
    Kanske kan man ta lärdom från dett bygge i form av Elon Musks förhållande till långsamma tillståndsproceser dock – i hans universum så går nog nätubyggnad med en annan takt 🙂

    1. Mats Bladh skriver:

      Koldioxid från batterier är utsläpp i tillverkningen. Enligt en ny undersökning ligger det uppskattade värdet på 61-106 kg per kWh, med möjlig högsta nivå på 146. Med helt förnybar el i fabriken blir det ju noll, och såvitt jag vet ska Northvolt bygga just sådana. Se https://www.teknikensvarld.se/nyheter/bil-och-trafik/elbil-laddhybrid/elbilars-batterier-paverkar-miljo-och-klimat-allt-mindre/

      1. Martin Falk skriver:

        Även med siffror från den ”nya undersökning” som du refererar till skulle det vara absolut karastrofalt för klimatet. Även om att höja energilagringskapaciten med en procent ”bara” skulle kosta ett helt svenskt års-utsläpp av koldioxid så blir det fortfarande den i särklass smutsigaste effekt-källan i Sverige.

        Att hävda att det finns energi som inte medför koldioxidutsläpp går stick i stäv med IPCC och all etablerad vetenskap, se exempelvis IPCC siffror från wikipedia ”Life-cycle greenhouse gas emissions of energy sources”.

        Klimatförnekelse och massiva koldioxidutsläpp (även om dom hamnar utomlands) kan väl näppeligen vara rätt väg framåt för vår energiförsörjning?

        1. Mats Bladh skriver:

          Om vi tar din Wikipedia-sida som utgångspunkt måste man ändå konstatera att det är väldig skillnad på växthusgaseffekter (inklusive albedo) mellan kol och gas å ena sidan, och vind och vatten å den andra. Att övergången från det förra till det senare skulle vara detsamma som ”klimatförnekelse” och en ”katastrof för klimatet”, måste jag ta som ett utfall polemisk överdrift som är svår att förena med ett rationellt samtal.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet