Handeln på flexibilitetsmarknaden Sthlmflex begränsas eftersom Svenska kraftnät satt ett mycket lågt pris på sina så kallade tillfälliga abonnemang till regionnätsbolagen, skriver Torbjörn Severinsson och Oskar Almén på PA Consulting. Genom att höja prisnivån på de tillfälliga abonnemangen kommer regionnätsbolagen snarare välja att avropa flexibilitet än att höja sina effektuttag mot stamnätet, menar de.
Få frågor är i större behov av långsiktighet än energipolitiken. Ett mer effektivt utnyttjande av energin över dygnets timmar skulle minska risken för akut elbrist för industrin i mer geografiskt utsatta områden och samtidigt bidra till lägre och mer stabila priser. Energimarknaden utgör ju inget undantag från andra fria marknader där priset styrs av utbud och efterfrågan. Men de kraftiga svängningarna i priset per killowattimme under början av året är i viss mån unikt.
Genom att utnyttja potentialen i elmarknaden för så kallad efterfrågeflexibilitet som syftar till att minska efterfrågan under ansträngda timmar kan risken för elbrist minimeras och priset per kilowattimme stabiliseras på en betydligt lägre nivå. Aggregatorer av mindre laster som värmepumpar i bostäder eller industrier – utan större inverkan på verksamheten – borde utan större problem kunna styra om sina effektbehov någon timma eller två om det fanns en etablerad marknad för efterfrågeflexibilitet.
Vi talar i det här fallet inte om att ransonera på elen utan snarare om att tillämpa en smartare elförbrukning. Det finns mängder av elintensiva verksamheter, där datacenter, växthus och aggregerade värmepumpar är några, som med enkla medel skulle kunna agera om marknadsförutsättningarna fanns där. De verksamheter som inte har möjlighet att förändra sin elförbrukning över dygnet kan ändå åtnjuta lägre kostnader till följd av att det genomsnittliga elpriset går ned.
Marknader för efterfrågeflexibilitet är i sin linda men Sthlmflex är ett konkret exempel på forskningsprojekt som med hjälp av den här modellen kan motverka kapacitetsbrist i elnätet. Marknadsplatsen för avrop erbjuder en handelsplattform för aktörer som tillhandahåller efterfrågeflexibilitet. Sedan början av året har de avropade priserna varierat från 20 öre till 5 kronor per kilowattimme. Handeln är i nuläget relativt begränsad då Svenska kraftnät satt ett mycket lågt pris på sina så kallade tillfälliga abonnemang till regionnätsbolagen. De tillfälliga abonnemangen innebär att Vattenfall Eldistribution och Ellevio kan begära och utnyttja en tillfällig ökning av sina abonnemang till relevant stamnätspunkt. Priset för att använda denna möjlighet och den tillgängliga volymen konkurrerar med flexibilitet som erbjuds av deltagarna på Sthlmflex. Priset på de tillfälliga abonnemangen har under perioden varierat mellan 24 och 25 öre per kilowattimme och tecknas veckovis. Svenska kraftnät tillämpar en avgift motsvarande 1/200 av årlig effektavgift per abonnerad vecka och kilowatt samt en utfallsbaserad avgift motsvarande 1/500 av årlig effektavgift per nyttjad kilowattimme.
Torbjörn Severinsson. Foto: Jonas Bilberg
Svenska kraftnät tar själva beslutet om de tillåter ett tillfälligt abonnemang eller inte. I det fall de nekar regionnätsbolagen men ändå väljer att ta ut högre effekt än den abonnerade så blir det ett så kallat abonnemangsöverskridande. Då tillämpar Svenska kraftnät en (straff)avgift och regionnätsbolaget måste betala 2 kronor och 80 öre per kilowattimme för uttag varmed abonnemanget överskridits, från och med tredje timmen av överskridande under ett och samma dygn. Under den första timmen erläggs en avgift motsvarande 56 öre per kilowattimme. Under den andra timmen av överskridande erläggs en avgift motsvarande 1 krona och 40 öre per kilowattimme. Prisnivåerna för abonnemangsöverskridande är därmed betydligt högre jämfört med prisnivån för tillfälliga abonnemang.
Oskar Almén. Foto: Jonas Bilberg
En väg för att få fler avrop på efterfrågeflexibilitet, och därmed minska elbehovet specifika timmar, är att Svenska kraftnät helt enkelt höjer prisnivån på de tillfälliga abonnemangen inom ramen för vad elnätsregleringen tillåter. På så sätt kommer regionnätsbolagen snarare välja att avropa flexibilitet jämfört med att höja sina effektuttag mot stamnätet. Efterfrågan på flexibilitet skulle öka när leverantörerna kan få bra betalt för anpassningen.
Den pågående debatten har sista tiden fokuserat mycket på vem som bär skulden för det höga snittpriset per kilowattimme under början av 2021. Men behovet av en långsiktig lösning på Sveriges energipolitik får inte stoppa upp implementeringen av redan existerande lösningar. Med rätt kommersiella förutsättningar kan de nämligen bidra både till att stabilisera och sänka elpriset på spotmarknaden och samtidigt öka konsumenternas intresse att långsiktigt bidra till ett hållbart samhälle.
Den uppkomna krissituationen från början av året är ett utmärkt tillfälle för lagstiftande politiker att agera. Ge Svenska kraftnät i uppdrag att säkerställa att det finns faktiska och lönsamma marknader för efterfrågeflexibilitet med målsättningen att skapa ett hållbart samhälle. Då skulle regeringen kunna lägga grunden för ett värdeskapande som vi kan exportera till resten av EU, istället för att importera fossilbaserad el.
2 Kommentarer
Precis som Mats Crona är inne på är det rimligt att man utnyttjar befintligt nätkapacitet när den finns tillgänglig. Genom att sätta ett högre pris på tillfälliga abonnemang så riskerar man faktiskt att få ett sämre nätutnyttjande (kortsiktigt). Sedan kan man så klart ställa detta mot att långsiktigt bygga kapabilitet för flex, men det är definitivt inte uppenbart att den ska fås fram genom att sätta ett högre pris för tillfälliga abonnemang.
Det är en viktig skillnad jmf med överskridande. Dessa får inte ske eftersom det riskerar driftsäkerheten så det går inte att jämföra den avgift som tas ut vid överskridande med tillfälliga abonnemang.
Utgångspunkten måste väl ändå vara att utnyttja elnätet så bra som möjligt till en så låg kostnad som möjligt för slutkonsumenterna?
Abonnemangen begränsas baserat på den kapacitet som Svenska kraftnät på förhand anser sig kunna garantera i varje leveranspunkt och baseras därför på relativt konservativa antaganden. Vid den faktiska drifttimmen har man mer information om systemets tillstånd såväl som prognoser över bl.a. temperatur och vindhastighet. Nätets kapacitet är generellt högre ju lägre temperatur det är (pga ökad kyleffekt på luftledningar och i mindre omfattning kablar). Som bekant så sammanfaller den högsta förbrukningen i Sverige med att det är extra kallt ute. Detta innebär att det många gånger kan finnas ytterligare kapacitet i systemet när förbrukningen är som högst. Genom att skruva upp avgifterna för tillfälliga abonnemang skulle man snarare verka för ett sämre utnyttjande av elnätet genom att avropa andra resurser när det faktiskt finns kapacitet!
Med ovan sagt är det fortfarande en intressant, och högst aktuell, fråga hur man ska incentivera en flexibilitetsmarknad när de faktiska tillfällena som resurserna behövs i dagsläget är få och glest förekommande.