Skogsindustriernas vd, Carina Håkansson, tycker att det energipolitiska läget i Sverige är olyckligt. Att politikerna inte kan enas brett och långsiktigt hotar skogsindustrin.
– Faran är att vi som industri blir oroliga för hur energiförsörjningen och priset kommer att se ut i framtiden och risken med det är att vi inte vågar investera i det här landet, säger hon.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Carina Håkansson tillträdde som Skogsindustriernas vd i augusti i år. Med sig i bagaget har hon värdefull kunskap om elmarknaden, för efter fyra år som vd på Dala Kraft vet hon hur den fungerar. Hon tycker att den nordiska elmarknaden har sina förtjänster med bland annat mycket hög tillförlitlighet i leveranserna, men också brister: 

– Jag undrar ibland om elmarknaden verkligen är avreglerad. Visst är den avreglerad som sådan, men den är samtidigt full av regleringar och subventioner och blir därmed väldigt krånglig. Sedan tror jag att elmarknaden skulle må bra av att fler producerade el, i dag har vi en oligopol-situation.

Hennes nya bransch är beroende av en effektiv elmarknad. Om elförsörjningen är dålig och elen dyr så riskerar de exportintensiva skogsindustriföretagen på sikt att få kasta in handduken.
– Skogsindustrin använder drygt 20 TWh el varje år, det är väldigt mycket. Av dessa producerar vi 6 TWh själva, men vi är fortfarande en stor nettoköpare på elmarknaden. Då är ett konkurrensmässigt elpris och en trygg elförsörjning helt avgörande för vår konkurrenskraft, säger hon.

Som så många andra röster från den elintensiva industrin efterlyser hon en framsynthet bland politikerna.
– Som för all elintensiv industri krävs det långsiktighet inom skogsindustrin. Våra investeringskostnader är gigantiska så vi måste ha långsiktiga förutsättningar för att kunna genomföra dessa. Det krävs en blocköverskridande överenskommelse med en långsiktig energipolitik.

Saknas det här i dag tycker du?
– Ja, det tycker jag. Politikerna är inte överens om hur energipolitiken ska se ut, vare sig mellan blocken eller inom vissa partier, till exempel verkar det så inom Socialdemokraterna. Det är olyckligt.

Vad är riskerna med avsaknaden av långsiktighet?
– Faran är att vi som industri blir oroliga för hur energiförsörjningen och priset kommer att se ut i framtiden och risken med det är att vi inte vågar investera i det här landet. Vår industri bygger på att det finns gott om råvara här i Sverige och vi har byggt upp vår teknik utifrån förutsättningen att vi har låga elpriser. Att ställa om vår teknik till andra förutsättningar tar lång tid och vi kan inte montera ner våra anläggningar och flytta till andra regioner. Vår bransch är exporttung och då framför allt till Europa. Vi behöver en energipolitik som gör att vi har konkurrensmässiga priser i Sverige, säger Carina Håkansson.

Hon tar händelseutvecklingen i USA som exempel. Där har man de senaste åren gjort stora framsteg med skiffergas, vilket har tryckt energipriserna neråt vilket gör att den amerikanska skogsindustrin får ett gynnsammare läge än tidigare. Här är det viktigt att den elproduktionen i Norden kan svara upp för att inte skogsindustrin ska halka efter och på sikt slås ut, menar hon.

Ett centralt sätt att stärka konkurrenskraften för elintensiv industri är att arbeta med energieffektivisering. Det gör skogsindustrin och flertalet medlemsföretag deltar bland annat i Energimyndighetens Program för energieffektivisering (PFE). Carina Håkansson är mycket kritisk till hur EU ser på frågan och hur de vill styra i sitt direktiv för energieffektivisering.
– Det är väldigt positivt med energieffektivisering och vi har gjort framsteg i att använda energin effektivare. Men som EU gör och sätter ett tak för energianvändningen är fundamentalt fel eftersom det inte främjar tillväxt eller bidrar till ökad klimatnytta. Att använda mer energi här i Sverige för att producera mer skogsindustriprodukter är ur ett klimatperspektiv något som borde eftersträvas. Vi i skogsindustrin har en klimatvänlig loop i vår produktion där vi återanvänder gammalt material och i slutändan gör vi bioenergi. Det vore bättre ur ett energieffektiviseringsperspektiv att låta vår form av produktion ersätta annan, säger hon och fortsätter:

– Det klimatsmartaste är att fortsätta göra papper, kartong, mjukpapper och så vidare av stammen på trädet, det genuina virket. Jag tycker däremot att det är viktigt att fortsätta utveckla vad vi ska göra med grenar, toppar, bark, spån och av restprodukter i tillverkningsprocessen.

Inte bara produktion av bioenergi är en fråga för skogsindustrin, även utbyggnaden av vindkraft är intressant och då ur ett investerarperspektiv. Carina Håkansson är mycket kritisk till hur lång tid tillståndsprocesserna tar.
– Vi behöver mer förnybart, men tillståndsprocesserna är alldeles för sega, bland annat är det kommunala vetot besvärligt. Det verkar som om politiken på olika nivåer inte har samma mål, på riksnivå har man ambitiösa mål att bygga ut den förnybara produktionen, medan man på kommunalt plan inte är positiv till detta.