SCA ökar egen vindkraft

SCA ökar egen vindkraft

Europas största privata skogsägare, SCA, har i dag 20 procent av den svenska vindkraften som hyresgäster på sin skogsmark. Men det ska bli ändring på det genom egna investeringar. Den största investeraren i svensk vindkraft är kinesisk.

Den svenska landbaserade vindkraften byggs nu ut i rekordfart. På 10 år fram till 2025 ökar den installerade effekten med 200 procent till nära 18 000 MW. Då varje adderad megawatt kostar runt 10 Mkr så kommer utbyggnaden sedan 2015 att ha kostat minst 120 miljarder kronor. Med rekordpriser på el och förväntad stor brist under många år framöver kan de 120 miljarderna väntas ge investerarna stora vinster framöver.

Den enskilt största investeraren har varit det statsägda kinesiska kärnkraftbolaget CGN, China General Nuclear, som satsat innemot 13 miljarder kronor i svensk vindkraft. Kina är inte ensamt om sitt intresse för svensk vindkraft. Minst 2/3-delar av den svenska vindkraften har finansierats och ägs av utländska investerare med, förutom Kina, tyska och schweiziska ägare i spetsen.  De tre största svenska ägarna, SR Energy, Vattenfall och Eolus Vind når tillsammans bara nätt o jämnt över samma ägarandel som kinesiska staten.

Man skulle kunna tro att Sveriges största kapitalägare, de fyra första AP-fonderna, med  1 750 miljarder i förvaltning, skulle finnas med i listan över Sveriges större vindkraftägare. Men icke så. Bara tre av de fyra AP-fonderna har inte mer än doppat tårna i den marknad som på sikt förväntas lösa Sveriges behov av ren el. Gemensamt har fonderna AP1, AP3 och AP4 bildat Polhem Infra som i sin tur förvärvat en 20-procentig andel i vindkraftparken Skaftåsen i Härjedalen. Andelen är värd ca 0,5 miljarder, en droppe av AP-fondernas förvaltade kapital. För bara 7 procent av detta skulle de kunnat finansiera hela den svenska landbaserade vindkraftutbyggnaden från 2015 och framåt.

Det minst sagt svala intresset för svensk vindkraft från AP-fonderna beror dels på att de först för två år sedan fick möjlighet att investera direkt i infrastrukturprojek som vindkraft. En annan anledning är enligt Peter Dahl, investeringsansvarig på AP-fondernas gemensamma investeringsbolag Polhem Infra ”att det finns många investerare som sannolikt kan tänka sig en lägre avkastning än vad vi behöver för att säkra pensionerna”. Kinesiska statens investering på 13 miljarder är kanske exempel på detta där Kina globalt söker kontroll över strategisk infrastruktur som senast i Hamburg Hamn, men stämmer knappast in på de stora europeiska investerarna som satsat tungt i Sverige. Någon annan agenda än maximal avkastning har de inte.

Polhem Infra är det investeringsbolag de tre AP-fonderna startade i fjol för investeringar i infrastrukturprojekt. ”Vår investering i Skaftåsen är den enda i vindkraft vi har för tillfället, men vi söker så klart fler möjligheter”, säger han och antyder att den kan handla om solkraft och inte vindkraft på land eller till havs. ”Vissa projekt kan bli svåra eller omöjliga att satsa på, framför allt när det gäller havsbaserad vind”, framhöll han nyligen i Tidningen Näringsliv.

Det är svårt för en utomstående att se varför vindkraftens avkastning inte räckt för AP-fondernas krav på 3-4 procent realt över tid.  Få projekt har en egen årsredovisning åtkomlig för allmänheten, eller så gör de som AP-fonderna, lägger dem i ett kommanditbolag utan insyn. Blaiken Vind AB, ägt av kommunalägda Skellefteå Kraft, avslutade uppbyggnaden av sin vindkraftpark 2016 och har sedan dess med något undantag haft en avkastning på eget kapital före skatt på 12-15 procent.

Att avkastningen på landbaserad vindkraft framöver inte kan vara så oäven indikerar väl besluten tidigare i år från både SCA och Holmen att öka sina satsningar på egen vindkraft. Europas största privata skogsägare, SCA, har i dag 20 procent av den svenska vindkraften som hyresgäster på sin skogsmark. ”Det ska bli ändring på det”, framhöll SCAs VD Ulf Larsson nyligen i Dagens Industri. ”Vi är beredda att investera själva i vindkraft. I de projekt som sker på SCA:s marker kommer vi att ställa krav på att vara hel- eller delägare”, framhöll Ulf Larsson.

I dag har SCA 665 vindturbiner på sin skogsmark med en årsproduktion på 6,9 TWh. Under 2023 ska den enligt SCA öka till 9 TWh med målsättningen att långsiktigt nå 11 TWh. Varje steg på 2 TWh motsvarar ca 100 verk av 6 MW storlek, den nya normalstorleken. Uthyrningen av skogsmark till vindkraftbolag har gett SCA uppskattningsvis ca 100 Mkr i arrende per år, brutto före kostnader för vägar med mera hyresvärden bekostar. Nu skalar SCA upp sin energisatsning genom att bilda ett helt nytt resultatområde, Förnybar energi. Här läggs inte bara den egna satsningen på vindkraft utan också förädling av restprodukter från skogen, bl a i ett nytt bioraffenaderi i Göteborg. Det gör ingen skillnad i tillståndsprocessen om SCA eller någon utomstående vill bygga vindkraft på SCAs mark, så varför låta någon annan ta hand om en långsiktigt stabil avkastning, resonerar SCA. Sedan några år tillbaka utvecklar man tillsammans med Eolus Vind och OX2 gemensamma vindkraftprojekt i SCAs skogar i Sverige och Baltikum.

Grus i maskineriet för SCAs storsatsning, och för andra med vindkraftplaner, är den kommunala vetorätten att stoppa utbyggnad i den egna kommunen. Den har drastiskt satt stopp för den tvådubbling av utbyggnadstakten som skett från 2015. Nu stoppas projekt efter projekt. Enligt den senaste statistiken från Svensk Vindenergi beställdes inte ett enda nytt vindkraftverk under tredje kvartalet i år. Det påverkar eltillskottet på andra sidan 2025, medan all ny kraftproduktion som sker fram till runt 2025 är på gamla tillstånd. Enligt tidningen Näringslivet har problemen med den svenska tillståndsgivningen fått utländska investerare att börja rata svenska vindkraftprojekt.

Många av de stora internationella investerarna som redan har projekt i Sverige verkar vilja fortsätta investera. De kan redan regler och processer och kan nå skalfördelar genom att bygga ut nya områden nära det de redan har. Skaftåsen där AP-fonderna investerat är ett bra exempel på detta. Skaftåsen i Härjedalen ägt av den börsnoterade brittiska investeraren Foresight Group med, förutom Polhem Infra, också bl a norska pensionsbolaget KLP och spanska private equitybolaget Arcano som delägare till parkens 35 vindkraftverk som kostade ca 2,6 miljarder kronor att driftsätta.

Granne till Skaftåsen, 15 km över gränsen till Hälsingland låg ett annat skogsområde möjligt för vindkraftutbyggnad, Kölvallen.

Kölvallen förvärvades 2016 som ett projekt av det svenska börsnoterade vindkraftbolaget Arise för 20 Mkr. Tanken var att projektet skulle säljas vidare till Fortum, men tillståndsprocessen hakade upp sig, så Arise fick behålla projektet i egen räkning ända fram till juni i år då det såldes till Foresight Group för 100 miljoner Euro. Obeaktat vad Arise lagt ner i projektet kallade börsanalytikerna som följer Arise försäljningen för en succeaffär. Arise står också med 17 m Euro  kvar i projektet med en ägarandel på 9 procent som ger dem del i den kommande värdeutvecklingen.

Kölvallen får 42 vindkraftverk från Siemens Gamesa med en effekt på 6,6 MW vardera eller totalt 277 MW. Det svenska statsägda Svevia utför byggnadsarbetena och kabeldragningen till Torpberget där anslutningen till Svenska Kraftnät sker. Det är samma anslutningspunkt som Skaftåsen har. Byggkostnaden beräknas till minst 2 miljarder kronor fram till idrifttagandet 2025.  ”Kölvallen känns som en utvidgning av Skaftåsen med sin fysiska närhet och samma medverkande partners” uppger Clark MacFarlane på Siemens Gamesa.

Börsnoterade bolag som Arise är en annan väg för AP-fonderna att komma in på vindkraftmarknaden än via Polhem Infra. Tredje störste ägare i Arise med just under 10 procent är Tredje AP-fonden. Posten är värd drygt 200 Mkr, dvs mer än fondens vindkraftandel i Polhem Infra. Andra AP-fonden äger för drygt 40 Mkr i Arise och för 30 Mkr i konkurrerande Eolus Vind.

Största vindkraftexponeringen för de tre AP-fonderna är dock innehavet i det danska kraftbolaget Örsted värt ca 230 Mkr i AP3, 55 Mkr i AP2 och 38 Mkr i AP1.  Australiska infrastrukturbolaget Macquarie finns också för en kvarts miljard i de fyras portfölj liksom de också har vindgeneratortillverkaren Vestas för över 200 Mkr tillsammans.

Generellt har också de fyra AP-fonderna innehav i ett antal private equity-fonder med inriktning på infrastruktur där sannolikt några också investerat i svensk vindkraft.

Världens hittills största landbaserade vindkraftanläggningar återfinns i Sverige. Den första som skapade det stora internationella intresset var Markbygden 1101 utanför Piteå. Här var det tänkt att på ett område stort som Stockholms kommun bygga 1101 vindverk med en kapacitet på 4000 MW och en produktion på 12 TWh, nästan lika mycket som Luleå älv. Kostnaden beräknades till över 50 miljarder kronor. Kinesiska CGT var en av de första investerarna med nära 8 mljarder. En av de drivande bakom detta jätteprojekt var tysken Wolfgang Kropp kallad Vindkraftens Ingvar Kamprad, och hans bolag Svevind.

Senaste steget i Markbyggden är den pågående vindparken Önusberget, vilken också blir världens största landbaserade vindkraftpark med 137 generatorer på tillsammans 753 MW till en kostnad på nära 9 miljarder kronor. Projektet leds av tyska Luxcara med kapital från tyska MEAG som samlat en grupp på 17 institutionella investerare som uppenbarligen räknar med att deras satsade kapital ska växa betryggande, så tryggt att till och med Svenska kyrkan investerat i egenproducerad vindkraft i ett bolag de träffande döpt till Kyrkvinden.4

***

Foto: SCA

1 Kommentar
Av Hans Westerberg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ambjörn Naeve skriver:

    • Jan Blomgren: Vindkraften driver oss mot systemkollaps (29 nov 2021):
    https://www.expressen.se/debatt/vindkraften-driver-oss-mot-systemkollaps/

    • Apropå havsbaserad vindkraft i Östersjön (Stefan Sauk):
    https://www.youtube.com/watch?v=WzsjcCrQ26E

    =======

    • Ålandstidningen, 14 december 2022: Sjöfartsverket i Sverige varnar för att de många havsbaserade vindkraftsparker som just nu planeras i Bottenhavet och Bottenviken kan begränsa tillgången till hamnar i både Sverige och Finland vintertid. ”Vi uttalar oss eftersom ingen ännu utrett vad vindkraftsparkerna har för påverkan,” säger Johan Wahlström enhetschef på Sjöfartsverket.

    https://www.alandstidningen.ax/nyheter/vindkraftsparker-havs-kan-hindra-sjofarten

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet