Havsvindkraft: rundgång mellan SGU och regeringen

Havsvindkraft: rundgång mellan SGU och regeringen

I slutet av november drog Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) i nödbromsen. ”Nu har vi fått rundgång mellan SGU och Näringsdepartementet och ännu mer förseningar”, uppger en advokat till Second Opinion.

Det finns stora planer på att bygga ut den havsbaserade vindkraften utanför Sveriges kuster. Till exempel fick Energimyndigheten tidigare i år i uppdrag av regeringen att peka ut områden till havs som är lämpliga att bygga på och som ska kunna leverera 90 TWh el per år i framtiden.

När ny havsbaserad vindkraft ska komma på plats är det första steget för en aktör att ansöka om ett tillstånd för att undersöka kontinentalsockeln, alltså havsbotten, där parken ska anläggas för att ta reda på om det i huvud taget är möjligt.

Tidigare var Regeringskansliet första instans för de här ansökningarna. Det visade sig dock vara en tidskrävande process eftersom ansökningarna först skulle bordläggas innan de skickades vidare till SGU för utredning. Därefter skickade SGU tillbaka ärendet till Regeringskansliet för det slutliga beslutet.

För att effektivisera processen i syfte att kunna bygga ut den havsbaserade vindkraften snabbare införde regeringen i somras en rad ändringar i kontinentalsockelförordningen.

Bland annat ska SGU nu ta ansvar för både ansökningsprocess och beslutsfattandet. Därför går alla ansökningar nu direkt till SGU, utan att mellanlanda på Regeringskansliet.

Regeringen bestämde också att alla liggande ansökningar skulle skickas till SGU. Men förändringarna i kontinentalsockelförordningen innehöll också en brasklapp.

”Om en verksamhet som avses med ansökan berör en annan stat, är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar, eller om Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten eller Försvarsmakten begär det, ska Sveriges geologiska undersökning med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning.”

Pia Pehrson

– Detta betyder att SGU var tänkt att vara prövande myndighet för ”löpande ärenden”. Men att svårare och mer komplicerade ärenden, med starka motstående intressen skulle kunna lyftas till regeringen, säger Pia Pehrson, advokat och delägare på Advokatfirman Foyen som företräder olika bolag som vill bygga havsbaserade vindparker.

Och det är precis vad som hänt.

Försvarsmakten har sedan förändringen trädde i kraft i juli begärt att totalt 21 ansökningar vilket är mer än hälften av alla ansökningar om att få undersöka kontinentalsockeln ska tas över av regeringen. Tio av dem skickades tillbaka till regeringen i slutet av september, men 11 ligger kvar hos SGU och väntar på att bli tillbakaskickade.

– Den förra regeringens ambition att ändra i kontinentalsockelförordningen har tyvärr slagit helt fel. Nu har vi fått rundgång mellan SGU och Näringsdepartementet och ännu mer förseningar för de vindkraftsprojekt som sökt tillstånd för bottenundersökningar ute till havs, säger Pia Pehrson.

Skåne Havsvindpark, som planeras att byggas cirka två mil utanför Ystad och Trellborg, är ett exempel. Man skickade in sin första ansökan om att få undersöka kontinentalsockeln till Regeringskansliet i september 2021.

Nu har Skåne Havsvindpark fått grönt ljus av Länsstyrelsen i Skåne men det är samtidigt en av de tio ansökningarna som ligger och väntar på Regeringskansliet.

SGU har begärt extra resurser för att klara av den ökande arbetsbelastningen men inte fått det.

– Vi förstod att ansökningarna skulle öka redan förra året och begärde extra budgetunderlag för 2023 och 2025 men vi fick inte det. Det är ett stort antal ärenden som ska hanteras och vi har utökat vår juristkapacitet ändå, men det blir ju på bekostnad av något annat, säger Elin Jansson, enhetschef för verksamhetsstyrning och juridik på SGU.

Pia Pehrson menar att det nu finns en risk för stora förseningar.

– Det kan handla om en försening på minst 6 månader, men skulle tro att det lätt går 12 månader eller mer. Det är ju dessutom väldigt många ärenden som Försvarsmakten begärt att regeringen ska titta på, vilket innebär köbildning.

Hon menar att det nu är viktigt att SGU får tillräckligt med resurser för att klara av anstormningen av ansökningar.

– Detta visar vikten av att lyssna in de handläggande myndigheterna som förväntas sköta tillståndsprövningen i praktiken. Här begärde ju SGU fler resurser, men fick inga nya pengar av den förra regeringen.

Enligt Robert Bjersander, jurist på SGU, hänvisar Försvarsmakten till sitt riksintresse när man begär att en ansökan ska skickas tillbaka.

– Som skäl brukar Försvarsmakten uppge att den sökta verksamheten påverkar totalförsvaret som är ett Riksintresse som omfattas av sekretess. Man anser att de här riksintressena berörs och begär därför att regeringen ska titta på ansökningarna.

När branschorganisationen Svensk Vindenergi i våras undersökte hur Försvarsmakten ställt sig till etableringen av havsbaserade vindkraft framkom det att majoriteten av projekten krockade med totalförsvaret.

”Försvarsmaktens årsredovisning för 2021 anger att det under året lämnades 24 yttranden om havsbaserade projekt, varav fyra var ”helt eller delvis” förenliga med riksintresset för totalförsvarets militära del, medan 20 (83 procent) inte var förenliga med detta intresse”.

I slutet av november drog SGU i nödbromsen. Man skickade in en hemställan till regeringen om att lagen om kontinentalsockeln inte är anpassad efter dagens förhållanden utan i stället riskerar att hämma den gröna omställningen.

Något som visat sig bland annat vid undersökningar som behöver göras vid projektering av vindkraftsparker till havs. Men framöver tror även SGU att den kommer att tillämpas mer och mer för lagring av infångad koldioxid, så kallad CCS.

Därför har SGU nu begärt att regeringen ser över lagen.

– Förhoppningen är att en översyn av lagen påbörjas så snart som möjligt. Lagens betydelse kommer att öka under kommande år i och med den allvarliga klimatsituation vi befinner oss i. Staten behöver hålla jämna steg med innovationer för grön omställning, uppger SGU:s generaldirektör Anneli Wirtén, i ett pressmeddelande.

Bland de brister som SGU uppmärksammar regeringen på märks otydligheter i vilka bestämmelser SGU kan tillämpa vid sin prövning och tillsyn, hur reglerna förhåller sig till andra lagar och hur den data som kommer in till myndigheten får användas med stöd av lagen.

 

 

 

2 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kalle Andersson skriver:

    Alla vet att tillstånden för vindkraft varit djupt korrupt och helt politiskt betingad. Enda kvarvarande demokratiska mekanismen har varit det kommunala vetot.

  2. Ove Bergqvist skriver:

    Vad är det för allvarlig klimatsituation vi befinner oss i som Sverige i så fall kan göra något åt? Förklara och precisera med fakta inte datasimuleringar tack

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet